”Jag vill vara handlaren mitt i byn”

Utanför biljettspärrarna vid T-Centralens tunnel­bane­station, uppgång Sergels torg, ligger en Ica-butik. Här, mitt i Stockholms city, passerar 70 000 människor varje dag och platsens rykte är inte det bästa.

– När jag möter andra Ica-handlare frågar de ofta hur många jag har brottat ned i dag. Då svarar jag, ”Inga i dag och inte någon före dess heller”, säger Per Uhrström, handlare på Ica Nära vid den så kallade ”Plattan”.

Sedan han tog över för fem år sedan har det blivit lugnare i butiken och svinnet har sjunkit med tre procentenheter. Han hänvisar till utbildning i säkerhet, ombyggnation i butiken, säkrare kontanthantering, goda rutiner och närheten till ordningsvakter. Men framför allt handlar det om bemötande.

– Jag bjöd in dem som personalen sa brukade komma in och stjäla och vara stökiga. Jag såg dem i ögonen, jag bjöd på kaffe och sa vad som gällde. Snor ni här inne snor ni av mig och det är inte okej.

Medarbetarna skrattade först åt Per Uhrström och hans plan att bygga relationer. Men nu tycker de, enligt honom, att det har blivit lugnare. Han anser att risken för hot och våld ökar om handlaren blir arg och konfronterar en person som stjäl jämfört med att tala lugnt. Han vill också hjälpa dem som har det svårt och stjäl på grund av fattigdom. Det har hänt att han anmält stölder men också att han bjudit på maten som stulits.

– Jag kan ändå inte sälja den varan och de stjäl för att de måste.

Om Per Uhrström ser någon som går ut med en läsk och börjar dricka utan att betala går han efter.

– Jag brukar säga, ”Jag bjuder på den här, men nästa gång betalar du. Eller hur?”.

Är du inte orolig att det ska sprida sig att du inte gör mer?

– Nej, jag är ändå tydlig med att det inte är okej. Men det funkar bara en gång. Händer det igen så måste vi markera genom att ta hit polisen. Tyvärr känns det onödigt, för det händer ändå inget med anmälan.

Han tror att hans arbetssätt fungerar i centrala Stockholm av det skälet att det finns mycket folk, gott om ordningsvakter och även en del poliser. Det skapar en trygghet för honom och de 28 anställda. Den sista timmen butiken har öppet, mellan 22.00 och 23.00, står två ordningsvakter vid entrén och minst tre personer arbetar i butiken. Han tror också att Sergels torg har blivit en lugnare plats och att en del av stöket i de centrala delarna av Stockholm numera finns i förorterna. Han har egna erfarenheter av hotfulla situationer i livsmedelsbutiker, bland annat från ett rån i Södertälje, och han konstaterar att en av hans kolleger i Sätra, elva tunnelbanestationer söderut från T-Centralen, har anställt en egen ordningsvakt.

– Jag förstår att det är annorlunda om det kommer in ett helt gäng. Men det är mycket folk här runt omkring, och möter man personer med respekt och lugn så brukar det fungera.

Han har bara varit rädd en gång och då kom rädslan efteråt.

– Jag gick efter en kille som stal tre flaskor vatten. Han gick ut till sitt gäng som satt mitt på Plattan. Jag började prata med dem sam­tidigt som polisen kom och tog dem. Det visade sig att de hade rånat personer tidigare på dagen och bar kniv.

Krister Colde är arbetsmiljöombudsman på Handelsanställdas förbund. Frågor om hot och våld kommer näst efter de organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågorna på förbundets prioriteringslista om arbetsmiljö. Problemen är störst i krogtäta områden där butikerna har öppet sent.

– Det är överförfriskade kunder som passar på och är oförskämda. Det är också många som jobbar själva under de timmar när riskerna är som störst, säger Krister Colde.

En rapport från Handels visar också att många anställda som jobbar ensamma känner sig otrygga. Kameraövervakning ger trygghet, men flertalet efterfrågar en kollega.

– Om man har arbetskamrater kan man i alla fall få stöd av dem.

Nu ska Handels ut i butikerna och kontrollera att det finns rutiner för dem som arbetar ensamma, och att arbetsgivarna följer de föreskrifter och regler som finns.

– Vi vet att det finns problem och nu ska vi se efter hur det ser ut.

Krister Colde tycker att respekten för de butiksanställda har sjunkit.

– Vi ser en mer hotfull verbal stämning på dygnets alla timmar. Det här är ett växande problem för oss inom handeln. Man kan hota med att säga ”Jag vet var du bor”.

Den minskade kontanthanteringen i samhället har dock gjort att butiksrånen har halverats på tio år. I stället har varustölderna ökat.

– Man ser att det kan finnas gott om pengar i tio kilo oxfilé, en dunjacka eller dyra skor i stället. Det är inte fullt lika obehagligt som ett rån. Som anställd kan man ändå välja att blunda eller trycka på en larmknapp.

Enligt Handels är det ofta gäng som personalen känner igen som stjäl och förbundet rekommenderar alltid att personalen låter bli att ingripa.

Frågorna kring hot och våld tillhör de där fack och arbetsgivare har relativt lätt att samarbeta kring, anser Krister Colde.

– Vi ska se över vår gemensamma webbutbildning ”Säker i butik” nästa år Jag tror att vi behöver föra in mer om hotfulla situationer, stölder, snatterier, berusade kunder, och lägga till mer om ensamarbete och larm.

Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel mäter sedan förra året tryggheten i handeln genom att varje kvartal ställa frågor till drygt 600 medlemsföretag. Den senaste mätningen visar en viss förbättring jämfört med för ett år sedan. Men trenden är att säkerhetsläget i handeln blir värre, anser Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel.

– Siffrorna är anmärkningsvärda. 8 procent säger att butiken har utsatts för hot och våld i samband med stöld under den senaste månaden. Det är inte bra.

Per Geijer tillägger dock att definitionen på vad som räknas som hot och våld i undersökningen är vid och handlar om allt från en knuff till ett draget vapen. 22 procent av handlarna svarar att det förekommit hotfullt beteende, som bråk och varor som kastas på golvet. Han konstaterar att hotet och våldet har förändrats. Butiksrånen av kontanter var tidigare det allvarligaste arbetsmiljöproblemet. Nu är det i stället varustölderna där personen blir påkommen och drar fram en kniv eller något annat vapen.

– Dessa är på sätt och vis mindre brutala men de drabbar majoriteten av butikerna. Det gör att påfrestningen på arbetsmiljön är större i dag ur ett brottsperspektiv. Jag tycker att handlarna tar de här problemen på allvar men att de saknar verktyg. Det är exempelvis oerhört svårt för en handlare att tackla gäng som drar runt.

Per Geijer tror att de ökande problemen i handeln speglar ett tuffare klimat i samhället i övrigt. Han påpekar att handlarna lägger 13 miljarder kronor per år, på bland annat utbildningar, ordningsvakter och kameraövervakning, för att förbättra säkerheten.

– I snitt lägger en handlare 300 000 kronor per år på ordningsvakter och väktare. Det är mer än någonsin tidigare.

Svensk Handel har utvecklat en app där handlarna kan rapportera händelser och även anmäla till polisen. Per Geijer tycker att handlarna borde anmäla mer, även om medlemsföretagen säger att det ofta inte händer något med anmälningarna till polisen. Appen används även för att varna för ligor. Den vanligaste anmälan är verbala hot.

– Man stoppar någon som skäl och då säger de: ”Jag väntar på dig efter jobbet. Jag ska våldta dig när du går till din bil. Jag ska mörda dina barn.” Det är inte klokt att folk uttrycker sig så här. Handlarna rapporterar också om knuffar och slag, och om personer som öppnar jackan och visar ett vapen och säger att ”Du ska nog inte säga något om att jag bär ut kött”.

Om handlarna har anmält allvarligare händelser till Arbetsmiljöverket har Svensk Handel inte frågat efter i sin Trygghetsbarometer.

Livsmedelsbutiker är mest utsatta och var butiken ligger har stor betydelse. Nära kollektivtrafik, mycket folk och närhet till skolor ökar risken, enligt Per Geijer. Även om han förstår att det för handlare och anställda kan kännas värre på en mer avlägsen plats där det är längre till hjälp om det händer något.

Hur ser ni på ensamarbete?

– Det finns föreskrifter. Men utmaningen ligger i vad som anses vara en påtaglig risk. Det är svårt att se att dubbelbemanning minskar risken, men det är påtagligt att det känns tryggare om man är två. Vi vill inte ha ett generellt förbud mot ensamarbete, men varje handlare måste se över sin bemanning och resonera med personalen. Säkerhetsfrågorna och trygghetsfrågorna måste finnas med som en stående punkt.

En statlig utredning har lämnat ett förslag på tillträdesförbud till bland annat butiker om det finns risk för att personen kommer att begå brott på den aktuella platsen. Förslaget lämnades till regeringen i början av året. Utredaren själv var dock tveksam till förslaget.

– Är det så att man upprepade gånger har misshandlat, stulit eller hotat så kanske man inte ska få vara i butiken under en period. Vi tror att signalvärdet är viktigt här, säger Per Geijer.

Handelsanställdas förbund håller med.

– Det finns gränser för vad butikspersonal ska behöva tåla. Om man hotar eller blir våldsam har man passerat den gränsen, påpekar Krister Colde.

Utredaren föreslog att den nya lagen skulle träda i kraft den 1 januari 2021.

– Remissvaren och förslagen bereds nu i regeringskansliet. Vi hoppas förstås bli klara, säger Adriana Haxhimustafa, justitieminister Morgan Johanssons pressekreterare.