Arbetsmiljö

Forskare: Rimliga krav från undersköterskorna

Marta Szebehely. Foto: Stockholms universitet

Vårbudgeten. Initiativet till Undersköterskeupproret drog i gång i våras. Den utlösande faktorn var besparingar inom äldreomsorgen i regeringens vårbudget.

Publicerad

Bort med delade turer, inför arbetstider som går att kombinera med ett socialt liv, se till att det är fler som jobbar och höj statusen på yrket så att fler söker sig till vårdutbildningen. Så lyder kraven i det så kallade Undersköterskeupproret. Den 22 augusti lämnade företrädare för upproret över kraven med 14 500 namnunderskrifter till socialminister Lena Hallengren (S).

– Det är ett rimligt krav att slippa delade turer, säger Marta Szebehely, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet.

Hon har tillsammans med två medarbetare forskat om hur arbetsvillkoren i äldreomsorgen förändrats mellan 2005 och 2015.

– Arbetsvillkoren har försämrats under den perioden. Vi såg att stressen i jobbet ökat och att själva arbetet blivit tyngre. Det är en fråga som är jättestor, inte bara för dem som jobbar.

Rapporten visar att missnöjet med arbetstiderna hade ökat, antalet hjälptagare hade blivit fler, särskilt inom hemtjänsten, och i äldreboenden hade arbetstyngden ökat påtagligt. Den ofrivilliga deltiden var densamma, liksom bristen på utvecklingsmöjligheter i arbetet.

2015 uppgav en tredjedel av hemtjänstpersonalen och nästan hälften av äldreboendepersonalen att de arbetar delade turer minst någon gång i månaden.

– Delade turer är det bara Sverige som har, och mest inom äldreomsorgen. Det är delvis en schemateknisk fråga och delvis en bemanningsfråga, som inte är frikopplad från kommunens ekonomi, säger Marta Szebehely.

Hon jämför med gruppboenden för utvecklingsstörda, till exempel. Där förekommer inte delade turer eftersom man vill ha aktiviteter även när det inte handlar om morgonbestyr, lunchservering och kvällsbestyr.

– Delade turer är ett otyg. De hindrar återhämtningen.

Marta Szebehely anser att arbete med delade turer är svårt att anpassa till ett socialt liv. Det gäller också den typ av scheman som dominerar inom äldreomsorgen, att de som arbetar ibland arbetar kväll, ibland dag, ibland helg, ibland vardag.

– Hur ofta man jobbar helg spelar också roll. Det skulle vara bättre att några jobbar bara dag och andra bara kväll, till exempel.

Fler kommentarer på Arbetarskydds Facebooksida.