Facklig EU-kritik: Sätt covid-19 i högsta riskklass

2020-05-15 11:19 Calle von Scheele  

CORONAVIRUS. Coronapandemin har stängt ner världen och orsakat flera hundratusen döda. EU vill ändå inte klassa sjukdomen på den högsta risknivån i direktivet för skydd av arbetstagare mot smitta. Tillkännagivandet fick omedelbart hård facklig kritik och reaktioner i EU-parlamentet.

På torsdagen röstade en expertkommitté med representanter från varje EU-land om klassificeringen av coronaviruset. I EU:s direktiv för skydd av arbetstagare mot allvarlig smitta placerades coronaviruset på näst högsta nivån, där till exempel hiv och sars finns.

Europafacket ETUC, som verkat för en listning i den högsta klassen där livsfarliga sjukdomar som ebola finns, är mycket kritiskt till utgången av omröstningen.

I EU-parlamentet har kritiska ledamöter från de socialistiska och gröna blocken satt press på EU-kommissionen, som ska bekräfta klassificeringen. I ett brev efterfrågar man motivet för valet av den näst högst klassen.

– Det vore mest logiskt om covid-19 sätts i den högsta riskklassen, eftersom det varken finns effektiv behandling eller vaccin, och smittspridningsrisken är hög, säger Johan Danielsson, Europaparlamentariker för Socialdemokraterna, till Arbetarskydd.

EU-parlamentet kan vidta åtgärder mot beslutet när kommissionen behandlat ärendet.

På Europafacket beklagar dess vice generalsekreterare, svensken Per Hilmersson, beslutet om den lägre placeringen:

– En klassificering av covid-19-viruset i den högsta riskgruppen skulle ge ett starkare skydd för anställda på sjukhus och äldreboenden, och för alla arbetstagare som kommer i kontakt med allmänheten.

– Det skulle förbättra hälsan och säkerheten på arbetsplatsen, men också stärka möjligheten att minska spridningen av viruset, och därmed dödligheten, bland befolkningen i stort, säger han till Arbetarskydd.

När vaccin och behandling finns kan viruset sättas i en lägre riskgrupp än den högsta, poängterar både Johan Danielsson och Per Hilmersson.

Europafacket tog råd av två olika epidemiologer innan det gjorde sitt ställningstagande.

– Beslutet idag hindrar inte EU-länderna att själva vidta mer strikta skyddsåtgärder. Europafacket uppmanar medlemsländerna att klassificera covid-19-viruset i den högsta riskgruppen, säger Per Hilmersson.

Läs mer: Förtroendet skulle ha byggts för länge sedan

Men i Sverige klassificerade Folkhälsomyndigheten coronaviruset i den näst högsta klassen redan i februari, vilket Arbetsmiljöverket följer i sin verksamhet.

– Vi har arbetat utifrån den klassificeringen sedan dess, säger Jenny Persson Blom, sakkunnig i smittspridning på Arbetsmiljöverket.

Den klassificering som EU gör i direktivet påverkar främst hälsovård och laboratorier.

– När man vårdar patienter har personalen samma skyddsnivå och ungefär samma skyddsåtgärder i både de högsta klasserna, understryker Jenny Persson Blom.

Läs mer: Utsatta yrkesgrupper saknas i förordningen

För andra arbetstagare spelar riskklassen ingen avgörande roll, enligt henne. Arbetsgivaren ska i det systematiska arbetsmiljöarbetet göra en riskbedömning och utgå ifrån hur coronaviruset beter sig och vilka konsekvenserna är om arbetstagaren blir smittad.

– Kraven på personlig skyddsutrustning är inte kopplade till vilken riskklass ett virus har utan dess egenskaper, betonar Jenny Persson Blom.

Europafacket har i sin kritik mot den lägre klassificeringen av coronaviruset skjutit in sig på hur stor risken för smitta i samhället är, och om det finns möjlighet att förebygga och bota sjukdomen.

I den näst högsta klassen finns visserligen risk för samhällsspridning av smittan, men vanligtvis effektiva förebyggande åtgärder och botemedel. I den högsta klassen finns stor risk för smittspridning och vanligtvis inga effektiva förebyggande åtgärder eller behandlingar att tillgå.

Rekommenderar högsta klass

Professor Jean-Pierre Unger vid universitetet i Newcastle, Storbritannien, och tidigare på folkhälsomyndigheten i Belgien, har i en rapport till Europafacket jämfört covid-19 med andra virus i de båda högsta riskklasserna.

Hans rekommendation är att coronaviruset bör placeras i högsta klassen av flera skäl. I den näst högsta klassen är sjukdomarna sällsynta i Europa eller kan behandlas och förebyggas, vilket inte gäller covid-19.

Ett annat skäl är den stora hälsorisk som coronaviruset är för arbetstagare och allmänhet. Under årets första tre månader har viruset dödat 65 gånger fler människor i Europa än vad aids gör på ett helt år och mellan 2 till 3 gånger fler än vad som dör av hepatit B och C på ett år.

Av de virus som finns i den näst högsta klassen har alla en lägre dödlighet än covid-19, säger professorn också.

I den högsta riskklassen finns fyra sjukdomar. För tre av dem finns effektiva botemedel eller vaccin, vilket inte gäller covid-19. Enbart på detta kriterium bör coronaviruset klassificeras på den högsta riksnivån, skriver Jean-Pierre Unger.

En klassificering i högsta risknivån skulle inte bara skydda nyckelgrupper inom till exempel sjukvården och hemtjänsten, och bidra till en tryggare arbetsmiljö för alla, utan också vara ett viktigt verktyg för att minska smittspridningen hos allmänheten, konstaterar Jean-Pierre Unger.

På Europafackets utredningsinstitut, ETUI, har Laurent Vogel förberett det fackliga ställningstagandet. Han konstaterar att flera epidemiologer ser större risker med coronaviruset än expertkommittén bakom klassificeringen.

I flera EU-länder vidtas inte heller tillräckligt med åtgärder för att skydda arbetstagarna.

– Vi har medlemmar som berättar för oss att första vågen var mycket svår för deras länder, men de har lyckats klara den. En andra våg kan bli katastrofal för hälsovården.

− Ett EU-direktiv gäller inter bara ett land där situationen är hanterbar, utan ska ta i beaktan alla länder, även situationen i länder som Spanien, Italien och Belgien där virusets påverkan varit våldsamt stort,säger Laurent Vogel.

Ebola och blödarfeber i högsta riskklass

Striden gäller klassificeringen i EU-direktivet 2000/54/EG om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biologiska agens i arbetet, som olika virus, bakterier och andra mikroorganismer. Läs mer här.

Bedömningen är indelad i fyra olika riskklasser (1 - 4)

1. Här finns biologisk agens som normalt inte orsakar sjukdomar hos människor.

2. Agens kan orsaka sjukdomar hos människor och kan vara en risk för arbetstagarna. De kan sannolikt inte spridas ut till samhället. Vanligtvis finns effektiva förebyggande åtgärder och botemedel.

Exempel: influensavirus och hepatit A-virus. (Här finns de flesta klassificerade ämnena.)

3. Agens kan orsaka allvarliga sjukdomar hos människor och kan vara en allvarlig risk för arbetstagarna. Det kan finnas risk för spridning ut i samhället, men vanligtvis finns effektiva förebyggande åtgärder eller behandling att tillgå.

Exempel: Sars och hiv (Här vill EU klassa covid-19)

4. Agens kan orsaka allvarliga sjukdomar hos människor och är en allvarlig risk för arbetstagarna. Det kan finnas stor risk för att det sprids ut i samhället. Vanligtvis finns inga effektiva förebyggande åtgärder eller behandlingar att tillgå.

Exempel: Ebolavirus och Krim-Kongo blödarfeber.

Folkhälsoinstitutet formulerar de fyra klasserna något annorlunda än EU:s skrivningar i direktivet. Bland annat poängterar man att sjukdomar i klass 4 kan ha dödlig utgång och smittspridningen vara epidemisk. Läs mer här.

Calle von Scheele

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen

Kampen

Arbetsmiljö