”En enkel sak att fråga hur stressade de anställda är”

2020-11-02 10:00 Lena Gunnars  
Bozana Johansson, är forskare och psykolog vid enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa, på Karolinska Institutet i Stockholm. Foto: Andreas Andersson

Stress. De åtgärder som köps in av företag och företagshälsovården för att minska stressen på våra arbetsplatser behöver utvärderas. Det anser forskaren och psykologen Bozana Johansson. I sin avhandling visar hon att arbetsgivare ska tänka på vad som mäts och varför, för att minska risk för stress.

Enligt Bozana Johansson, vid Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa på Karolinska Institutet, KI, utgår det mesta av dagens arbetsmiljöforskning om stress från individnivå. Men den upplevda stressen på våra arbetsplatser har oftast flera orsaker, menar hon. Genom att bara studera problemen på individnivå riskerar arbetsgivaren att missa viktiga organisatoriska faktorer, anser Bozana Johansson.

– Är det många som reagerar handlar det inte längre om individnivå utan om systemnivå.

Bozana Johansson konstaterar att det råder ett underskott på ordentligt genomlysta åtgärder som fungerar på organisations- och gruppnivå för att förebygga stress och stress­relaterad ohälsa.

– Ett av problemen är att företagshälsovården och konsulter använder väldigt många olika metoder. Men de är inte alltid vetenskapligt utvärderade när det gäller om de är effektiva eller inte, och inte heller när det gäller bieffekter.

Det vill Bozana Johansson ändra på. I sin avhandling har hon bland annat undersökt hur en internationellt erkänd metod för produktionseffektivisering fungerar när det gäller dess stressreducerande effekter.

– Här mäter man produktivitet på ett annat sätt. De anställda får själva vara med och bestämma, tillsammans med ledningen, vad det är som ska mätas och hur.

Läs mer: Sökes – svar på företagshälsovårdens roll    

På ytan liknar Pro MES-metoden ett så kal­lat Lean-system, där personalen ska kartlägga vad som kan göras för att hitta tidstjuvar och göra produktionen effektivare. Men den här metoden bygger mer på psykologisk forskning. Det finns indikationer på att den även har stressreducerande effekt på arbets­grupper. Bozana Johansson ville slå fast om det verk­ligen är så.

I sin studie inkluderade Bozana Johansson tre olika vårdcentraler, där en av dem arbetade ­enligt metoden. De övriga två fortsatte att ­arbeta på sitt vanliga vis. Studien kunde dessvärre inte statistiskt bekräfta att metoden är effektiv mot stress.

Läs mer: Flertalet utbrända lider efter sju år

– Det kan bero på att den inte är det. Men det kan också bero på att det uppstod flera hinder på vägen när metoden skulle införas. Bland ­annat uppstod allvarlig personalbrist som gjorde att alla delar inte kunde införas, säger Bozana Johansson.

Hon kunde dock ändå dra slutsatser av de olika delstudierna. En slutsats var att den upplevda stressen hade starkare samband med mängden administrativa än med patientrelaterade uppgifter. En annan var att det är viktigt för arbetsgivare att noggrant tänka igenom exakt vad som ska mätas på en arbetsplats, hur och varför.

Om målen är ouppnåeliga på grund av saker som personalen inte själv råder över kan det öka den uppleva stressen. De flesta vill ju göra ett bra jobb.

– Om det är omöjligt att nå målen på grund av saker du inte har kontroll över och du ändå blir matad med information om att de inte är uppnådda, så påverkar det stressnivåerna, arbets­engagemanget och hur vi mår på arbetsplatsen.

En annan observation var att trots att vårdcentralen som arbetade efter metoden hade högre arbetsbelastning än personalen på de övriga två vårdcentralerna så upplevde de anställda ändå arbetet som mer tillfredsställande än de övriga två grupperna.

– Men detta gällde bara dem som inte visade tecken på utmattning i början av studien. Vi ­visar att åtgärder som sätts in kan ha olika effekt på olika grupper inom en och samma arbetsgrupp. Man måste anpassa dem, inte bara till olika organisationer, utan också till subgrupper inom gruppen. Det gäller även för organisationsförändringar, säger Bozana Johansson och fortsätter:

– Man bör till exempel ta hänsyn till dem som är i riskzonen för utmattning. Om förändringar ska genomföras krävs mer ”hands on-stöd” till denna grupp. Annars kan förändringarna leda till att ytterligare stenar läggs på bördan.

För att mäta deltagarnas stressnivå skickades det varje vecka ut en fråga via sms där de fick gradera sin stress på en skala mellan ett och fem. Snart syntes tydliga mönster. Bland dem som i fyra till fem veckor i rad skattade sig som mycket stressade kunde forskarna förutse att de skulle bli sjukskrivna något år senare.

– Det är en enkel sak att fråga hur stressade de anställda är och att faktiskt ta det på allvar, säger Bozana Johansson.

Missa inga nyheter - beställ Arbetarskydds kostnadsfria nyhetsbrev

Avhandlingen del i sexårigt program

Avhandlingen del i sexårigt program

Psykologen Bozana Johans­son, från Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa, disputerade med sin avhandling den 8 maj i år. Avhandlingen heter Stress prevention at work: intervention effectiveness and implementation process evaluation.

I den har hon undersökt om en internationellt etablerad och utprövad metod för produktionsförbättring, Productivity Measurement and Enhancement System (Pro MES) även kan ha stressförebyggande verkan. Flera metoder användes för att få fram resultatet, både kvantitativa och kvalitativa. En vårdcentral fick arbeta enligt metoden, medan två andra vårdcentraler fick arbeta på sitt vanliga vis. Totalt ingick 121 personer i studien.

Studien består av två delar: en randomiserad kontrollerad studie samt en process­utvärdering. Syftet med den randomiserade studien var att pröva om insatser riktade mot gruppen, organisationen och arbetsmiljön kan minska stress och därmed förebygga stressrelaterad ohälsa på arbets­platsen. Forskarna ­följde del­tagar­nas stress­nivåer med veckovisa textmeddelanden, samt undersökte samband mellan upplevd stress och objektiva organisatoriska mått på arbetsbelastning. Data samlades också in via återkommande frågeformulär och intervjuer.

Syftet med metoden Pro MES, ur produktionsperspektiv, är att arbetsgrupperna ska få en tydlig vision av sitt arbete. Visionen är länkad till strategier som följs upp genom meningsfulla, mätbara och påverkbara mått som medarbetarna förstår, önskar, tror på och som de själva varit med och tagit fram. Metoden har forskats fram av nio forskargrupper i sju länder.

Bozana Johanssons avhandling är en del av forskningen inom ett sexårigt program som leds av Irene Jensen, professor i metoder för företagshälsa. Programmets syfte är att utveckla forskning inom företagshälsovårdsområdet.

Afa Försäkring och Forskningsrådet för arbetsliv, hälsa och välfärd, Forte, är finansiärer.

I ett nytt projekt som Bozana Johansson hoppas starta i höst ska hon undersöka vilket utfall det blir i ett projekt där chefer lär sig en strukturerad problemlösningsmetodik och arbetar tillsammans med de anställda för att förebygga och minska stressnivåerna i gruppen.

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen

Kampen

Arbetsmiljö