Arbetsmiljö

"Det finns två spår i arbetslivsforskningen"

Magnus Sverke, professor i psykologi vid Stockholms universitet. Foto: Niklas Björling

Regeringen förbereder nu en ny arbetsmiljöstrategi för de kommande åren. Den nuvarande strategin har sitt slutdatum i år.   – Jag kan tycka den nuvarande arbetsmiljöstrategin har varit lite smal, säger Magnus Sverke, professor vid Stockholms universitet.

Publicerad

Magnus Sverke professor i psykologi, särskilt arbets- och organisationspsykologi, var en av de inbjudna gästerna under ett webbinarium om hur en inkluderande strategi bör se ut för att förebygga ohälsa och olycksfall, som svenska ILERA-föreningen arrangerade.

Han inledde med att konstatera att det finns två traditionella spår inom arbetslivsforskning: Det ena är arbetstagarperspektivet som har ett arbetsmiljöfokus. Där studeras ofta konsekvenser kring arbetsmiljöproblem, som leder till stressreaktioner, ohälsa och sjukfrånvaro.

Det andra spåret är arbetsgivarperspektivet, med fokus på organisation. Där fokuserar man istället på frågor kring ledning, framgångsfaktorer och arbetsorganisation. Konsekvenser som studeras inom det spåret är arbetstrivsel, engagemang och prestation.

– Det är önskvärt att de här två spåren växer samman. Om man ensidigt tittar på ohälsa finns det risk för att man inte får med sig arbetsgivarsidan. Tittar man istället ensidigt på engagemang och prestation finns det risk för att man kör det för hårt. Då finns risken att en eller annan med ett glädjetjut springer in i väggen, säger Magnus Sverke.

Han konstaterar att dödsolyckorna i arbete fortsätter att minska, men att antalet anmälda arbetsskador med sjukfrånvaro har ökat på senare år. Framför allt bland kvinnor. Där funderar han på om det kan finnas ett mörkertal när det gäller rapportering. Vilka har möjlighet att rapportera och vilka tillbud?

Han pekar på vikten av säkerhetsmedvetenhet, säkerhetskultur och säkerhetsbeteenden, trygga arbetsvillkor, tillit och högt i tak för att påtala brister.

Viktiga faktorer när det gäller att få till ett hållbart arbetsliv menar han både är ungas inträde i arbetslivet och arbetsplatsens syn på äldre.

– Det är även angeläget att anpassa arbetsplatserna efter individens förutsättningar och att underlätta byten av jobb. Vilka möjligheter finns det att byta för den som arbetat länge i slitsamma yrken? frågar sig Magnus Sverke. 

Han lyfter fram att många unga har låg utbildning och svårt att etablera sig. Dessutom är det vanligt med atypiska anställningsformer, som visstidsanställningar. Detta, menar Magnus Sverke, kan leda till att de utsätts för mindre socialisering och att de får svårare att bli förtrogna med rutiner och säkerhetsföreskrifter.

När det gäller den psykosociala arbetsmiljön finns gott om forskningsbevis när det gäller olika organisatoriska och psykosociala faktorers betydelse.

– Jag kan tycka att den nuvarande arbetsmiljöstrategin är lite smal när det gäller vilka faktorer man uppmärksammar i arbetsmiljön, säger Magnus Sverke.

Han menar att Arbetsmiljöverkets Osa kan vara en bra hjälp på vägen.

– Men många småföretag har svårt att omsätta den i verkligheten.

En av Magnus Sverkes råd till politikerna som ska sjösätta en ny arbetsmiljöstrategi är att integrera arbetsmiljö och arbetsrelaterat välbefinnande med verksamhetens mål och organisationens effektivitet.

– Annars riskerar arbetsmiljö och hälsopromotion att bara bli en sidovagn till traditionella verksamhetsfrågor, säger han.

Övriga medverkande i webbinariet var: Rasmus Cruce Naeyé, statssekreterare, Arbetsmarknadsdepartementet, Susanna Gideonsson, LOs ordförande, Karin Fristedt, utredare, Saco, Ulrika Hagström, arbetsmiljöexpert, TCO och  Anna Bergsten, arbetsmiljöexpert, som representerade Svenskt Näringsliv och SKR.

Missa inga nyheter - beställ Arbetarskydds kostnadsfria nyhetsbrev