”Oron att göra fel är väldigt central för den som är ny”

2020-09-11 00:00 Marika Sivertsson  

ELDSJÄLEN. I rapport efter rapport visar Petter Gustavsson, professor i psykologi vid Karolinska Institutet, vad som händer när nyexaminerade möter sin första arbetsplats. Att det inte alltid finns en bra introduktion ser han som extremt märkligt. Alla tjänar ju på det.

21 år gammal kommer Petter Gustavsson med tåget från Falköping till Stockholm. Han är nyligt utsprungen från gymnasiets fyraåriga tekniska linje, fastän hans ointresse för studier närapå fått honom utsparkad. Nu har han med el-basen i hand klivit av på stationen för strålande musik­karriärer.

Det finns ingenting just då som talar för att Petter Gustavsson ska bli professor i psykologi vid Karolinska Institutet. Han skrattar gott vid minnet, så här drygt 30 år senare.

– Jag ville skriva låtar och spela bas. Och jag hade inga som helst tankar på något akademiskt, min bakgrund är inte sådan.

Men han la basen på hyllan, kammade sig och blev forskare. Sedan flera år tillbaka studerar han hur psykisk ohälsa i arbetslivet kan förebyggas med en bra introduktion. Han undersöker vad som fungerar bra, vad som saknas helt, och hur den i olika sammanhang bör se ut. I början av sommaren presenterades en slutrapport från det senaste treåriga projektet, Forskningsprojektet Nya Professionella, som finansieras av Afa Försäkring.

Tillsammans med sin forskargrupp har Petter Gustavsson studerat vad som händer i övergången mellan utbildning och yrkesliv för nyexaminerade som börjar arbeta inom sju olika yrken inom offentlig sektor: jurister, lärare, läkare, officerare, poliser, socionomer och sjuksköterskor. Yrkena har det gemensamt att det ställs höga emotionella krav.

– Det här är också yrken där en felhandling kan få väldigt stora konsekvenser för medarbetare, klienter och andra. Oron för att göra fel är därför väldigt central för den som är ny, och de introduktionsinsatser som finns biter inte på det, konstaterar Petter Gustavsson.

Ju mer sådan oro under den första tiden, desto större risk för psykisk ohälsa och sannolikhet att den nya inte etableras. Oron är en av de utmaningar som enligt Petter Gustavssons forskning inte adresseras i introduktionen.

Återhämtning är en annan ofta försummad del. Här behöver de nya professionella få arbetsgivarens stöd att inte försöka springa ikapp övriga medarbetare. I en av delstudierna har nya med ett år bakom sig i yrket fått ge råd till nästa kull. En oerhört stor del av de råden handlar om återhämtning: Jobba inte övertid. Behåll hälsosamma vanor. Ät extra bra. Håll på sömnrutinerna. Kom ihåg att det går över.

– Det är bra med ett litet stresspåslag, då lär man sig bättre. Men blir stresspåslaget för stort hämmar det i stället inlärningen. Och vi ser att man som ny skippar lunchen för att komma i kapp. Man hoppar över raster, och man stämplar ut men stannar sedan kvar för att göra klart sina arbetsuppgifter.

Missa inga nyheter - beställ Arbetarskydds kostnadsfria nyhetsbrev

Petter Gustavsson hoppas att hans forskning leder till att introduktionsprogram blir självklara.

– Det är inga konstigheter. När vi formulerar vad som fungerar låter det självklart. Organisationer och företag borde skryta med att de har introduktionsprogram på plats, men många ser dem som någonting som är till för jobbiga nyanställda som krisar.

Hans lite ovanligare livsresa bidrar högst troligt till generösare perspektiv på livs­ut­maningar. Som nykomling i Stockholm kände han ingen. För att få tak över huvudet deltog Petter Gustavsson i ett socialt bostadsprojekt. Unga kriminella fick bo tillsammans med väl­anpassade personer, och han var en av de välanpassade. Han och hans tilldelade ungdom bodde i en liten lägenhet i ett slags kollektiv, och varje vecka var det gruppterapi.

– Jag har kanske inga jättegoda erfarenheter av det, men det var speciellt.

Den erfarenheten kan ändå ha varit början på en lång och krokig väg till professuren. När det första jobbet på Vin & Sprit i Årsta hamn gav honom astma blev det omskolning inom bokföring. Inte så kul, tyckte Petter Gustavsson. Men väl i utbildningstagen hittade han ämnet psykologi på Stockholms universitet. Det blev tre terminer.

– Det blev spännande på riktigt när kursen i vetenskaplig metod första gången kom på B-nivån. Läraren blev jätteglad när en student plötsligt ställde en massa följdfrågor.

Följdfrågorna ledde snabbt till ett jobb­erbjudande som assistent i en forskargrupp på Karolinska Institutet. Den nyss studieskygge basisten fann sig plötsligt jobba heltid med forskning och på fritiden pussla ihop kurser till en magisterexamen. Det blev väldigt mycket forskningsmetodik å ena sidan och en hel del åt det mer filosofiska hållet å den andra.

– Vi behöver forskning som på djupet kan förstå och sammanställa de levda erfaren­heterna. Och samtidigt kunna tänka omkring omfattningen av problemen. ”You’ve got to have your numbers and you’ve got to have your stories”, som Brené Brown (doktor i socialt ­arbete från USA som forskat om mod och ­empati, reds anm) säger. Det är något att leva efter som vetenskapare.

I början ägnade han sig åt biologisk psykologi, främst att undersöka vad som händer när vanlig ledsenhet övergår i depression. Stress kom senare.

– Jag hade kunnat bli experimentell och framkalla stress i labb. Men jag vill följa personer under längre tid, ute i livet där det händer. Och när man tittar på utmaningar ser det ut att vara mer densitet i början av yrkeslivet. Det är en utmärkt period att studera stress.

Den där grabben som kom från Falköping är numera ungefär så etablerad någon kan bli. Han har fått tid och lust att börja spela igen, fast nu gitarr. Och jazz. En försenad musik­karriär är på g med bandet Ingrids Grubblerier i Uppsala.

– Vi övar tillsammans varannan vecka, jag börjar kunna leverera på min post. Men jazz är knepigt för nybörjare. Att få till en okej högstanivå är inget problem, det svåra är att få till en acceptabel lägstanivå...

Intresserad av arbetsrätt också? Beställ Lag & Avtals kostnadsfria nyhetsbrev

Petter Gustavsson

Ålder: 54 år.

Yrke: Professor i psyko­logi.

Forskar om: Hög­skolestudenters psykiska hälsa och studievillkor samt om den nyutexaminerade högskolestudentens etablering och utveckling på arbetsmarknaden.

Lyssnar helst på Bach: För mig utgör musik ett grundläggande behov. Jag behöver musiken lika mycket som sömn och mat. Bach har allt man behöver.

Professorns tre tips för bättre introduktion

• Visa genuint intresse för de nya och vad de kan bidra med.

• Sätt upp konkreta lärandemål, diskutera utförande och återkoppla.

• Skapa förutsättningar för nya att lära känna de andra medarbetarna.

Petter Gustavsson: Vår mänskliga konstitution gör att vi blir stressade i ett nytt sammanhang. Vi blir osäkra på vår kompetens, och kan känna oss ensamma om vi har känslan av att vara under social prövning. I praktiken behöver medarbetare, handledare och arbetsgivare agera på att stressorerna påverkar den som är ny i arbetslivet. ­Annars riskerar introduktionen att bli alltför på­frestande för den nya, i värsta fall med ­tidig exit eller psykisk ohälsa som konsekvens.

Marika Sivertsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen

Kampen

Arbetsmiljö