Arbetsmiljö
”En enkel sak att fråga hur stressade de anställda är”
Stress. De åtgärder som köps in av företag och företagshälsovården för att minska stressen på våra arbetsplatser behöver utvärderas. Det anser forskaren och psykologen Bozana Johansson. I sin avhandling visar hon att arbetsgivare ska tänka på vad som mäts och varför, för att minska risk för stress.
Annonse
Enligt Bozana Johansson, vid Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa på Karolinska Institutet, KI, utgår det mesta av dagens arbetsmiljöforskning om stress från individnivå. Men den upplevda stressen på våra arbetsplatser har oftast flera orsaker, menar hon. Genom att bara studera problemen på individnivå riskerar arbetsgivaren att missa viktiga organisatoriska faktorer, anser Bozana Johansson.
– Är det många som reagerar handlar det inte längre om individnivå utan om systemnivå.
Bozana Johansson konstaterar att det råder ett underskott på ordentligt genomlysta åtgärder som fungerar på organisations- och gruppnivå för att förebygga stress och stressrelaterad ohälsa.
– Ett av problemen är att företagshälsovården och konsulter använder väldigt många olika metoder. Men de är inte alltid vetenskapligt utvärderade när det gäller om de är effektiva eller inte, och inte heller när det gäller bieffekter.
Det vill Bozana Johansson ändra på. I sin avhandling har hon bland annat undersökt hur en internationellt erkänd metod för produktionseffektivisering fungerar när det gäller dess stressreducerande effekter.
– Här mäter man produktivitet på ett annat sätt. De anställda får själva vara med och bestämma, tillsammans med ledningen, vad det är som ska mätas och hur.
På ytan liknar Pro MES-metoden ett så kallat Lean-system, där personalen ska kartlägga vad som kan göras för att hitta tidstjuvar och göra produktionen effektivare. Men den här metoden bygger mer på psykologisk forskning. Det finns indikationer på att den även har stressreducerande effekt på arbetsgrupper. Bozana Johansson ville slå fast om det verkligen är så.
I sin studie inkluderade Bozana Johansson tre olika vårdcentraler, där en av dem arbetade enligt metoden. De övriga två fortsatte att arbeta på sitt vanliga vis. Studien kunde dessvärre inte statistiskt bekräfta att metoden är effektiv mot stress.
– Det kan bero på att den inte är det. Men det kan också bero på att det uppstod flera hinder på vägen när metoden skulle införas. Bland annat uppstod allvarlig personalbrist som gjorde att alla delar inte kunde införas, säger Bozana Johansson.
Hon kunde dock ändå dra slutsatser av de olika delstudierna. En slutsats var att den upplevda stressen hade starkare samband med mängden administrativa än med patientrelaterade uppgifter. En annan var att det är viktigt för arbetsgivare att noggrant tänka igenom exakt vad som ska mätas på en arbetsplats, hur och varför.
Om målen är ouppnåeliga på grund av saker som personalen inte själv råder över kan det öka den uppleva stressen. De flesta vill ju göra ett bra jobb.
– Om det är omöjligt att nå målen på grund av saker du inte har kontroll över och du ändå blir matad med information om att de inte är uppnådda, så påverkar det stressnivåerna, arbetsengagemanget och hur vi mår på arbetsplatsen.
En annan observation var att trots att vårdcentralen som arbetade efter metoden hade högre arbetsbelastning än personalen på de övriga två vårdcentralerna så upplevde de anställda ändå arbetet som mer tillfredsställande än de övriga två grupperna.
– Men detta gällde bara dem som inte visade tecken på utmattning i början av studien. Vi visar att åtgärder som sätts in kan ha olika effekt på olika grupper inom en och samma arbetsgrupp. Man måste anpassa dem, inte bara till olika organisationer, utan också till subgrupper inom gruppen. Det gäller även för organisationsförändringar, säger Bozana Johansson och fortsätter:
– Man bör till exempel ta hänsyn till dem som är i riskzonen för utmattning. Om förändringar ska genomföras krävs mer ”hands on-stöd” till denna grupp. Annars kan förändringarna leda till att ytterligare stenar läggs på bördan.
För att mäta deltagarnas stressnivå skickades det varje vecka ut en fråga via sms där de fick gradera sin stress på en skala mellan ett och fem. Snart syntes tydliga mönster. Bland dem som i fyra till fem veckor i rad skattade sig som mycket stressade kunde forskarna förutse att de skulle bli sjukskrivna något år senare.
– Det är en enkel sak att fråga hur stressade de anställda är och att faktiskt ta det på allvar, säger Bozana Johansson.
Missa inga nyheter - beställ Arbetarskydds kostnadsfria nyhetsbrev
