Gustaf Seppelin Solli: Jag var övertygad om att jag skulle dö

2017-01-26 16:36 Elisabet Örnerborg  

LULEÅ. Det var andra gången han arbetade i kalkugnen inne på SSAB:s område. Arbetsledaren försvann från platsen efter en kvart. Ett par timmar senare inträffade olyckan som märkte 19-åriga Gustaf Seppelin Solli för alltid.

(Uppdaterad) På torsdagen förhördes Gustaf Seppelin Solli i Luleå tingsrätt. Han berättar att han kom sent i vanlig ordning på olyckskvällen. Hans arbetsledare som kallat in honom var rätt sur och visade var han skulle jobba. Arbetsledaren försvann från platsen efter tio minuter, en kvart.

Det var andra gången Gustaf arbetade i kalkugnen. Kvällen innan hade han varit där och skurit bort en plåt från utsidan. Då var det kallt. Nu skulle han spola vatten, hjälpa till att hålla slangen på sjätte våningen.

– Det var ingen som var där och styrde. Vi jobbade ihop oss sinsemellan. 

Fyra på sjätte våningen och fyra på femte. På femte våningen jobbade de med röret för att få bort klumpen "rusan".

– Jag var där en timme eller så, men det fanns inget att göra så jag gick ned och hjälpte till att spola på, säger Gustaf Seppelin Solli.

 

Läs också:

Läs mer: Gustaf Seppelin Solli: Med lite tur har jag spelat någon roll

 

Eftersom de var inomhus skippade han hjälmen och skyddshandskarna tog han också av sig då de hade blivit blöta. Det fanns två så kallade silverdräkter men han visste sedan tidigare att de var otympliga att jobba i.

Han visste att de skulle backa undan när matarbordet kördes. Och han minns att de hade backat undan strax innan det började dåna och vina. 

– Jag hann inte ut. Jag kröp så länge jag orkade. När man inte fått luft och lederna börjat kärva ihop så orkade jag inte. Jag la mig ned.

Hans målsägarbiträde Olov Östensson från LO-TCO Rättsskydd frågar om det var någon tidspress.

– Vi fick höra att det skulle vara drift igen om två dygn.

Visste du varför?

– Nej jag skar upp ett hål ena dagen, spolade vatten nästa. Vi fick betalt för våra timmar.

Om du haft silverdräkten på dig?

– Hade jag haft den på mig hade jag strukit med. 

Det hade inte gått att krypa i den.

– Att jag kunde andas något berodde på att jag fått upp t-shirten och andades genom den. Jag försökte täcka öron och mun för det brände överallt. Det gick inte att hålla undan värmen. Jag var helt övertygad om att jag skulle dö. Varje andetag jag tog vart jag så bränd att tungan svullnade. Jag kröp tills jag inte orkade längre, sedan blev jag utsläpad.

Några minnen efter det?

– En som höll mig i varje arm nerför trappen. I kontrollrummet satte de ner mig och spolade mina ögon. Då började jag känna igen och då ville jag dö. Sen togs jag till duscharna. Jag halvsatt och Tarmo satt och höll i mig och hjälpte mig. Det kändes som att de hällde kokande vatten på mig fast det var kroppstempererat. I ambulansen ville jag ha all smärtlindrande de hade. De sa att jag fått allt jag kunde få. Sen minns jag inte något förrän vid jul.

Gustaf Seppelin Solli fortsätter berätta:

– När man blir nedsövd i kaos vaknar man i kaos. De väckte mig successivt och sa varje gång var jag var.

– Först fick jag lära mig att hålla huvudet rakt, sen lära mig att sitta, lära mig att gå igen, lära mig att gå på toaletten igen, som ett barn.

När fick du börja snusa igen? frågar Olov Östensson. 

– När jag kunde sitta, säger Gustaf Seppelin Solli och skrattar.

På fråga om vilka skador han har svarar han nervskada i vänster ben med droppfot som följd, nedsatt syn, åtta amputerade fingrar, ärrad vävnad på huvudet...

Det är fysiska skador, psykiska?

-Ingen mår väl bra att först nära på dö och sedan... Mitt intresse är motorcyklar och bilar. De första två åren hade jag mardrömmar varje natt. Sen varannan natt. Nu någon gång då och då.

Vad handlar drömmarna om?

-Att jag är i någon industribyggnad som brinner.

 

Läs också:

Läs mer: Gustafs olycka i kalkugnen preskriberas

 

Målsägandebiträde Olov Östensson, förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd, sa på onsdagen i tingsrätten:

– Gustaf Solli har fått mycket omfattande skador. I stort sett all hans hud på huvudet är ärrad, han har nedsatt syn, samtliga fingrar är amputera utom tummarna som också är skadad. Gustaf Solli var på plan fem när olyckan hände. Han trodde han skulle dö. Han vårdades på sjukhus till februari 2012 och har en bestående funktionsnedsättning.

Elisabet Örnerborg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Kampen