Förslag: Fler ska kunna dömas till företagsbot

2017-03-20 00:00 Ann Norrby  
Kristina Persson.

Jämställt. Kommuner och landsting ska konkurrera på samma villkor som privata företag. Offentlig verksamhet ska också kunna vara näringsverksamhet:– Ett bra förslag som likställer verksamheter oavsett huvudman. Det blir tydligare både för dem som riskerar att drabbas och för oss, säger arbetsmiljöåklagare Kristina Persson.

Hittills har så gott som alltid verksamheter som drivs av kommuner och landsting inte ansetts vara näringsverksamhet. Det betyder att det måste finnas en eller flera ledande personer som bedöms vara ansvariga för en olycka i offentlig verksamhet för att olyckan ska kunna leda till straff.

Privata företags verksamhet bedöms där­emot alltid som näringsverksamhet. Det medför att företaget kan fällas och dömas till företagsbot, utan att någon person blir utpekad.

Kristina Persson är åklagare inom Riksen­heten för miljö- och arbetsmiljömål. Hon har flera gånger försökt att få domstolarna att döma ut företagsbot även till offentliga arbetsgivare.

Läs också:

Läs mer: Tågföretaget döms till maxbot

– Det är ofta svårt att hitta den som är ansvarig för bristen som leder till en olycka. Så var det i ambulansolyckan. Jag kunde inte peka ut vem som var ansvarig för de långa arbetspassen, och krävde att landstinget skulle betala företagsbot, säger Kristina Persson.

Olyckan berodde på att ambulansföraren somnade och körde av vägen efter att ha arbetat i 22 timmar. Både han själv och hans kollega skadades. Tingsrätten friade landstinget, ambulansverksamheten var inte näringsverksamhet.

I en annan olycka skadades en elev på en slöjdlektion av en pelarborr. Här ansåg både åklagaren och domstolarna att rektorn och slöjdläraren hade varit så klandervärda att de skulle dömas för arbetsmiljöbrott. Deras oaktsamhet hade orsakat olyckan.

Men kommunen gick fri, verksamheten i den kommunala skolan var inte näringsverksamhet till skillnad från verksamheten i en privat friskola. Om olyckan hade hänt på en friskola hade nog skolan fått betala företagsbot. Detsamma skulle ha gällt om förslagen i företagsbotsutredningen hade varit genomförda, tror Kristina Persson.

– Om du väljer att bli rektor på en friskola slipper du i dag i princip risken att bli åtalad. Det är inte likhet inför lagen.

Utredningen föreslår att företagens ekonomiska situation ska kunna påverka företagsbotens storlek. Det ska inte vara möjligt att vinsten som är ett resultat av en brottslighet blir större än företagsboten. Större företag, med fler än 50 anställda och med minst 80 miljoner kronor i nettoomsättning, föreslås kunna få betala upp till 100 miljoner i företagsbot. Maxgränsen för mindre företag föreslås ligga kvar på 10 miljoner kronor.

Företagsbotsutredningen föreslår också att gränsen för strafförelägganden ska höjas från 500 000 till 3 miljoner kronor. I så fall slipper domstolarna flera av de fall där alla är överens om att någon har varit oaktsam och att det är anledningen till olyckan.

Kristina Persson tycker utifrån sina erfarenheter som åklagare att också detta förslag är bra.

– Det är konstigt att behöva gå till domstol med mål där alla är överens från början.

Strafförelägganden är offentliga på samma sätt som domar.

Omtalade domar

Pelarborrsolyckan: dom den 30 maj 2016, Högsta domstolen, mål B 5205-14.

Ambulansolyckan: dom den 28 november 2014, Göteborgs tingsrätt, mål B 4125-13.

Fler ska omfattas

Företagsbots­utredningen föreslår att även offentliga arbetsgivare ska kunna dömas till företagsbot. Utredningen föreslår också att strafförelägganden ska kunna användas för högre företagsbot, gränsen föreslås bli 3 miljoner kronor, nu ligger den på 500 000 kronor.

Förslagen i SOU 2016:82 är ute på remiss.

Ann Norrby

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen

Kampen