Arbetsmiljöbrott

Delegationen av ansvaret avgjorde i Kolmården

På förmiddagen den 17 juni 2012 hittades den unga kvinnan livlös inne hos vargarna på Kolmården. Foto: Jörgen Appelgren

ANSVAR. Gilitig eller ogiltig delegation av arbetsmiljöansvaret kan vara en avgörande fråga i domstolen. Så var det i både Kolmården- och Krokom-fallet.

Publicerad

Efter en arbetsolycka börjar sökandet efter misstänkta gärningsmän. Vem eller vilka har missat att vidta tillräckliga åtgärder för att undvika olyckor? Var arbetsmiljöuppgiften delegerad till dem på rätt sätt?

Efter kalkugnsolyckan i Luleå 2011 tog det sökandet lång tid. Likaså efter dödsolyckan i Kolmården, då en djurskötare dödades av vargar. Olyckan inträffade en söndag i juni 2012 då hon var i djurparkens varghägn bland så kallade socialiserade vargar. Att hon arbetade ensam utan möjlighet att larma och att de tillbud som varit tidigare inte hade tagits på allvar var några av de omständigheter som hölls emot hennes arbetsgivare och hennes närmaste chef.

Chefens försvarare, advokat Johan Eriksson, var kritisk till att den tidigare zoologiska chefen utpekats som ansvarig för arbetsmiljön i varghägnet.

– Huvudregeln är att det är arbetsgivaren som har det ansvaret. Det kan delegeras, men det ska klargöras vem som bär ansvaret. Är delegationen otydlig ska ansvaret ligga på den högre nivån. Det finns ingen giltig delegation, sa försvarsadvokaten på rättegångens sista dag i Norrköpings tingsrätt i november 2016.

Men tingsrätten höll inte med. Den dåvarande zoologiska chefen dömdes till villkorlig dom och 100 dagsböter för att genom att låta djurskötaren arbeta ensam ha orsakat olyckan. Djurparken dömdes till 3,5 miljoner i företagsbot. Av respekt för anhöriga och med­arbetare överklagades domen inte. Ytterligare utredning och prövning skulle inte ge fler svar eller förändra situationen, utan bara förlänga lidandet för de berörda, förklarade djurparkens tillförordnade vd efter rättegången.

Även i Krokommålet spelade delegation av ansvar en stor roll. I det målet åtalades två chefer som ansvariga för en socialsekreterares död. Socialsekreteraren började må dåligt hösten 2009. Han hade samarbetsproblem med sin nya närmaste chef. Han kände sig kränkt, fick sömn- och koncentrationsproblem och gick ner i vikt. Hans arbetskamrater förstod hur det stod till och krävde åtgärder. I stället fick han en varning för att ha misskött sitt arbete. Han blev sämre och varslades om avskedande. Han tog sitt liv samma dag som det skulle bli förhandling om avskedandet.

Socialsekreterarens närmaste chef hade inte fått några arbetsmiljöuppgifter delegerade till sig. I stället blev det enhetschefen och socialchefen som åtalades för att ha vållat socialsek­reterarens död. Östersunds tingsrätt gick på åklagarens linje. De båda cheferna fick villkorliga domar och dömdes att betala 100 dagsböter var. De överklagade och friades av hovrätten, som dock ansåg att de varit oaktsamma, men chefernas oaktsamhet var inte så klandervärd att den var straffbar, avgjorde Hovrätten för Nedre Norrland den 3 mars 2015.

Arbetsmiljöuppgifterna delegeras ofta nedåt i ledningsorganisationen till chefer nära verksamheten.

– Vi rekommenderar våra medlemmar att överväga att returnera uppgiften om till exempel personalgruppen är för stor eller ekonomiska resurser saknas, säger Ledarnas chefsjurist Sara Kullgren.

Den chef som tar på sig arbetsmiljöuppgifter har rätt att få utbildning, och tillräckliga resurser för uppdraget. Är till exempel arbets­gruppen för stor eller om det inte finns tillräckligt med resurser för att utföra arbetsmiljöuppgiften är Ledarnas rekommendation tydlig.

– Då rekommenderar vi våra medlemmar att påtala det för sin chef och, om ingen förändring sker, returnera de arbetsmiljöuppgifter som inte går att utföra på grund av de bristande resurserna, säger Sara Kullgren.

Arbetarskydd skrev i nummer 5/2016 om en chef för en vårdcentral som returnerat arbetsmiljöansvaret till närmast högre chef. Arbetsbelastningen hade blivit för stor. Det var omöjligt att satsa på systematiskt arbetsmiljöarbete när det hela tiden dök upp akuta situationer som måste lösas. Särskilt när den nya föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö, som hon i och för sig sett fram emot, börjat gälla.

Efteråt tyckte hon att det kanske inte var det bästa ändå, det var ju ändå hon, den närmaste chefen, som kände till arbetsförhållandena bäst.

Den som har arbetsmiljöansvar för något som han eller hon inte i praktiken har möjlighet att åtgärda bör avsäga sig uppgiften, anser Arbetsmiljöverkets jurist Mikael Syk.

– Den som har en arbetsmiljöuppgift och inte har gjort det den ska, kan bli åtalad för arbetsmiljöbrott när det händer en arbetsolycka och polis och åklagare utreder vem som har ansvar, säger han.

Det motsatta scenariot förklarar Mikael Syk så här:

– Om någon avsäger sig en arbetsmiljöuppgift så läggs arbetsmiljöansvaret tillbaka på den som fördelat uppgiften. Det är då denne som övertar ansvaret för uppgiften och eventuellt också kan åtalas för att inte ha gjort det den ska enligt sitt arbetsmiljöansvar.

Han framhåller att det gäller att som arbetsledare själv lyfta frågan med sin överordnade.

– Det är viktigt att vara tydlig uppåt, säger Mikael Syk.

Arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting menade i förhållande till vårdcentralens chef att den som returnerar arbetsmiljöuppgifterna kanske inte heller ska vara chef.

Den inställningen är Ledarnas chefsjurist emot.

– Det kan vara svårt att ta upp sina problem med chefen och returnera arbetsmiljöuppgifter. Det kan ses som att man inte är tillräckligt kompetent. Fast egentligen är det tvärtom. Arbets­givaren ska vara tacksam för att någon synliggör den ohållbara situationen, säger Sara Kullgren.