Byggnads: ”Vi måste hjälpas åt med säkerheten”

På fackförbundet Byggnads tar Ulf Kvarnström emot. Han har jobbat som regionalt skyddsombudet på byggen i tio år och som ställningsbyggare i 25 år. I dag är han arbetsmiljöansvarig på Byggnads.

– Det finns personlig försummelse. Men när jag är ute är det i de allra flesta fall inte arbetstagare som har tagit av sig skyddsutrustning. Det största problemet är att arbetsplatserna inte är riskbedömda och inte organiserade efter verksamheten.

– Vi hade två som föll från tak rakt ned på betonggolv förra året. Det fanns inget förebyggande skydd, inget nät, inga grindar och ingen personlig skyddsutrustning.

Att det finns arbetsgivare som anser att de får betala sanktionsavgifter fast det är arbetstagaren som gjort fel är förstås inte bra, påpekar Ulf Kvarnström. Men arbetsmiljölagen är tydlig.

– Jag vill inte ta bort skulden från arbets­tagaren. Arbetsmiljölagen är också tydlig med att givna instruktioner ska följas. Men ytterst är det arbetsgivaren som har ansvaret.

Ulf Kvarnström ser inget behov av att pröva frågan om ansvaret i högsta instans, Högsta förvaltningsdomstolen.

– Det finns ingen grund för det. Arbetsmiljölagen är tydlig.

Men om arbetsgivaren riskbedömt, informerat, utbildat, tillhandahållit fasta skydd, personlig skyddsutrustning och arbetstagaren sedan tar av sig livlinan och fortsätter jobba – hur ser du på det?

– Men det ser inte ut så. Det är mitt problem. Det är liksom inte på riktigt. De arbetsplatser där arbetsgivaren har gjort sitt yttersta är lätt räknade.

Hur vanligt tror du att det är att arbets­tagare på eget bevåg inte gör som man ska?

– Det händer. Det får man inte blunda för.

Ulf Kvarnström påpekar att bristen på arbetskraft i byggbranschen riskerar att snabba på arbetet med mindre tid över för genomgångar av arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor. Arbetsgivare som konkurerar med dålig arbetsmiljö är också ett problem.

Vad har ni på Byggnads för ansvar för att era medlemmar följer instruktioner och arbetar säkert?

– Vi utbildar våra skyddsombud och vi har kampanjer. Lyssnar man inte så har vi förstås misslyckats. Men vi har inte ansvar för den enskilde individen. Vi måste alla hjälpas åt med det här.

– De gånger arbetsgivaren verkligen gjort sitt yttersta blir det upp till mig att påpeka och informera om hälsa och säkerhet. Det är mitt jobb.

För ett år sedan företrädde Ulf Kvarnström en anställd som varslades om uppsägning på grund av att han inte följt arbetsgivarens instruktioner. Arbetsgivaren tog tillbaka varslet.

– Jag tolkade det som att arbetsgivaren upptäckte att även de själva brustit. Det är klart att de backar då. Är det fortfarande saklig grund i det läget?

I Plåt & Ventföretagens kollektivavtal står det att parterna ser allvarligt på fall när arbetstagare inte följer arbetsmiljöinstruktioner. Kan en arbetstagares beteende testas mot kollektivavtalet?

– Det står på liknande sätt i alla kollektiv­avtal, men vad jag vet har det aldrig prövats.

På sikt tror Ulf Kvarnström att sanktions­avgifter i fall där arbetstagaren inte följt instruktioner om att exempelvis bära en särskild utrustning även kommer att drabba arbetstagaren. Hans erfarenhet är att företag inte brukar acceptera avgifter, viten och böter om de inte anser att de har gjort fel.

– Men då måste arbetsplatserna se annorlunda ut. Det måste bli mer samverkan och den enskilde måste få vara delaktig i sitt eget skyddsarbete.

Arbetsmiljöansvariga påminner också om att det i bygg- och anläggningsföreskrifterna finns 101 paragrafer som reglerar arbetet och att åtgärderna rangordnas. Om arbetsgivaren följde föreskrifterna skulle inte arbetstagaren behöva ta av sig någon utrustning.

– I första hand ska det finnas temporära skydd som räcken. Men arbetsgivarna går direkt på den sista åtgärden, den personliga fallskyddsutrustningen. Det handlar om kostnader.

– Såklart att det finns arbetsgivare som är exemplariska men det märks inte i arbets­skadeanmälningarna, säger Ulf Kvarnström.