Arbetsmiljöbrott

”Arbetsmiljöbrott ska utredas inom 18 månader”

Jörgen P Lindberg, vice kammarchef, Rema.
Mikael Syk, jurist och enhetschef, Arbets­miljö­verket. Foto: Per Westergård

Utredningarna om arbetsmiljöbrott måste bli klara fortare. Det slog JO fast 2014. I höst hoppas de berörda myndigheterna ha gemensamma riktlinjer på plats.

Publicerad

Tre myndigheter – Arbetsmiljöverket, Polis- och Åklagarmyndigheten – är inblandade i ut­redningar om arbetsmiljöbrott. Kritik mot långa utredningstider har kommit från bland annat JO 2014, i samband med en arbetsmiljö­olycka med dödlig utgång. Nordkalkolyckan, som Arbetarskydd skriver om i det här numret, är också ett exempel på en olycka där utredningen har tagit lång tid.

– Brottsutredningar är en färskvara. Minnesbilder bleknar, det blir svårare att säkra bevis när det har gått lång tid och straffvärdet sjunker, säger Jörgen P Lindberg, vice kammarchef på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Han tillägger:

– Men framför allt är det målsägandeaspekten. Det är väldigt lång tid att vänta i tre eller fyra år på att få saken utredd. Det gäller även för dem som är misstänkta.

JO-kritiken ledde till förändringar på Rema. En särskild kategori för de allvarligaste arbetsmiljöbrotten med allvarliga skador eller dödlig utgång bildades. Ett internt mål att utredningarna skulle vara klara 18 månader efter olyckstillfället sattes, och enligt Jörgen P Lindberg går arbetet fortare nu.

– Jag hoppas att det här blir ett åtagande mellan oss inblandade myndigheter. Det är rimligt att vi alla prioriterar de här brotten.

De tre myndigheterna har en gemensam arbetsgrupp där de ser över riktlinjerna för sin samverkan. Riktlinjer för att snabba på utredningarna kring de svåraste arbetsmiljöbrotten har, sedan i höstas, varit en del av det arbetet. Myndigheterna hoppas att arbetet är klart i höst.

– De här brotten ska prioriteras och kommunikationen mellan myndigheterna måste bli bättre, säger Henrik Forssblad, gruppchef inom Polisen och med i arbetsgruppen.

Henrik Forssblad ser dock inget behov av att sätta ett tidsmål för utredningarna.

– Det går redan åt rätt håll. Arbetet med de här brotten fungerar bättre efter vår omorganisation. Vi är större regioner nu, vilket ger oss tillgång till mer personal.

Räcker den personalen?

– När jag träffar mina kolleger säger flertalet att de har lägre balanser och snabbare genomströmningstider nu jämfört med 2015.

Mikael Syk, jurist och enhetschef på Arbetsmiljöverket, är också med och ser över samarbetet. Han anser att ett mål om 18 månader för utredningarna, som Rema föreslagit, är önskvärt. Ett mål är bra för att kunna prioritera, påpekar han.

– Det är ju Remas mål, så i praktiken betyder det att vi behöver vara lite snabbare.

Klarar ni det?

– Vår inspektionsverksamhet räknar med det.

Mikael Syk påpekar att polis, åklagare och Arbetsmiljöverkets inspektörer har olika roller. Verket letar efter orsaker till och möjligheter att förhindra nya olyckor medan polis och åklagare letar bevis för att utkräva ansvar. Om resurserna är knappa så kan det betyda att verkets personal inte alltid prioriterar uppgifter som polisen behöver.

– Vi tycker att det här med 18 månader är bra, men vi behöver kommunicera mer med polisen och åklagarna. Vi behöver veta från fall till fall vilka ärenden som de vill att vi ska prioritera.

Arbetsmiljöverket har också fått mer att göra efter att vissa överträdelser har avkriminaliserats. Det har gjort att sanktionsavgifterna, som hanteras av Arbetsmiljöverket, har ökat rejält.

– Får vi en signal om vilka fall vi ska prioritera så kan juristerna ta dem före, säger Mikael Syk.