Visselblåsaren ser ingen bättring 

2022-02-08 14:01 Leif Holmkvist  
En fiskdammspåse med lite godis blev belöningen till Attendos slitna medarbetare efter pandemin, berättar Stine Christophersen. Foto: Olle Sporrong/TT

ÄLDREVÅRDEN. Stine Christophersen slog larm om missförhållanden på ett av Attendos äldreboenden. Hon fick ursäkt och blommor av företagets vd, som lovade bot och bättring.   - Men problemen med arbetsmiljön kvarstår, säger hon i dag. 

Stine Christophersen ska snart i väg till sitt nattpass på Sabbatsbergsbyn, ett särskilt boende inom Attendo Care med 106 platser och cirka 200 anställda. 

– Jag var på arbetsplatsmöte om arbetsmiljön i dag. Det är ingen höjdare för oss nattarbetande när de lägger möten klockan ett på dagen. 

Hon har jobbat i tio år som vårdbiträde på Sabbatsbergsbyn, är medlem i Kommunal, men inte fackligt aktiv. 

– Men jag ställer upp på aktiviteter för Kommunal, det har blivit ett antal sedan skandalen. 

Skandalen, ja, i korthet: 

I pandemins början drabbades Sabbatsbergsbyn, liksom många boenden, av ett stort antal dödsfall. Ledningen hävdade att man bedrev kohortvård, alltså skiljde ut och isolerade smittade, vilket inte stämde. Personalen protesterade, men cheferna lyssnade inte. Stine Christophersen tipsade då Expressen om missförhållanden och ställde även upp i en dokumentär i Sveriges Radio, där hon bland annat bandade sin chef som gav henne en erinran för brott mot lojalitetsplikten. 

Debatten blev enorm, i media, i vården och ända upp i riksdagen. Krav restes på en ”lex Stine” som skulle förändra den otydliga avvägningen mellan meddelarfrihet och lojalitetsplikt i privata företag med offentlig finansiering. 

Vårdbiträdet vann över vårdjätten. Förra våren fick hon blommor och en muntlig ursäkt av Attendos vd Martin Tivéus, som även framförde ursäkten på DN Debatt där han också utlovade utbildning i meddelarskydd och uppförandekod. 

– Skademinimering, konstaterar Stine Christophersen, som fortfarande är kritisk mot Attendos personalpolitik och arbetsmiljö. Hon jämför med situationen innan Attendo tog över driften av Sabbatsbergsbyn för fyra år sedan: 

– Vi hade låg personalomsättning, inarbetade relationer med kollegorna och kompetenta, ofta äldre sjuksköterskor som arbetsledare. Inom ett år slutade 80 – 90 procent av sjuksköterskorna och ersattes av filippinska sjuksköterskor, bemanningssköterskor eller timanställda inhoppare. 

De var kompetenta inom yrket, men kontinuiteten gick förlorad och jobbet fick allt oftare karaktären av att ”släcka bränder”. En dålig stämning spred sig, säger Stine Christophersen: 

– Vi fick plötsligt hög personalomsättning. Attendo anställde unga eller andra som hade svårt med språket, men som accepterade att jobba för under 20 000 i månaden. Det gick ut över arbetsmiljön. 

Det var utgångsläget när pandemin slog till: 

– Första natten var jag tvungen att gå in till smittade utan munskydd. Jag var ensam med elva patienter, några uppegående dementa, och alla måste ju ha vård. Jag kan inte välja mellan dem. Första dagarna fick vi använda samma pappersmunskydd flera dagar i rad. Vi trodde att det inte fanns skyddsutrustning, men sedan visade det sig att Attendo hade kartonger i källaren. Men det var bara för att kunna pricka av god beredskap, vi fick inte använda utrustningen. 

Givetvis blev Stine och de flesta av hennes kollegor smittade: 

– Jag var dålig i fem veckor, men eftersom det var så stor personalbrist försökte jag jobba efter tre veckor. När jag skulle hjälpa en stor tung farbror på toaletten höll jag på att svimma, men lyckades hålla mig i dörrposterna och få honom i säng utan fallskada. 

Under hela pandemin har Sabbatsbergsbyn slitit med personalbrist och det är de inte ensamma om inom vård- och omsorgssektorn. Men det nöter obönhörligt ner arbetsmiljön: 

– Vi är trötta och vi är överarbetade, säger Stine Christophersen. Det finns en stor besvikelse på ledningen, som saknar förståelse för hur det är att jobba med ständig personalbrist. De måste ju skaffa en plan för hur man ska kunna driva en bra verksamhet trots hög personalomsättning. De har haft två år på sig, men de har inte lagt två strån i kors. 

Men lite belöning för sitt slit har de väl ändå fått? 

– Haha, visst, säger Stine. När 20 patienter dött och vi var helt förstörda fick vi var sin fiskdammspåse med en torr muffins, Ahlgrens bilar och en chokladkaka. Men sedan, efter skandalen, fick vi två extra semesterdagar som skulle tas ut på så kort tid att alla inte kunde utnyttja dem och ett extra påslag med 1 500 kronor i friskvårdsbidrag för ett år. Skademinimering, som sagt. 

Nu ska Kommunals skyddsombud på Sabbatsbergsbyn gå i pension och många vill att Stine Christophersen ska ta uppdraget. Men hon tvekar: 

– Det är ett kamikazeprojekt. Sabbatsbergsbyn är ett sjunkande skepp. Jag försöker göra min insats för en bättre arbetsmiljö på andra sätt. 

Det är en beskrivning som Attendos presschef Makan Afshinnejad förstås inte håller med om. Han kommenterar Stine Christophersens påståenden så här i ett mejl:  

”Sabbatsbergsbyn är ett uppskattat äldreboende i centrala Stockholm och har en engagerad medarbetargrupp. Många ur omsorgspersonalen har arbetat länge på boendet och personalomsättningen i sin helhet är lägre än för jämförbara boenden i Attendos regi i Stockholm.”  

”Alla medarbetare på Sabbatsbergbyn omfattas av kollektivavtal. Det innebär avtalsenliga löner som har förhandlats fram mellan fack och arbetsgivare. Självklart gäller det också våra två uppskattade filippinska sjuksköterskor på boendet.”   

”På Sabbatsbergsbyn behärskar medarbetarna svenska språket. Pandemin har varit oerhört utmanande för oss och för branschen i stort. Det har lett till hög sjukfrånvaro, inte minst under de senaste månaderna efter Omikron. Rekryteringsläget i branschen är utmanande – framför allt på sjuksköterskesidan. Av den anledningen är sjuksköterskeomsättningen högre än för annan omsorgspersonal.” 

”Vi har jobbat mycket med öppenhet och transparens på Sabbatsbergsbyn. Medarbetare har genomgått utbildningar och värderingsfrågor tas upp på arbetsplatsträffar.” 

Skyddet gäller även privatanställda

Lagen om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter kom 2017 och ger anställda i privata företag med offentlig finansiering inom vård, skola och omsorg samma skydd mot efterforskning och repressalier från arbetsgivaren som offentliganställda åtnjuter. 

Alla arbetstagare har en lojalitetsplikt som följer av anställningen och innebär att inte skada eller försvåra för arbetsgivaren. Lojalitetsplikten är inte lagreglerad, men privata arbetstagare kan bindas av tystnadsplikt eller konkurrensförbud i kollektivavtal eller enskilda anställningsavtal. 

Mellan yttrandefrihetens meddelarskydd och lojalitetsplikten uppstår en gråzon. Efter att Stine Christophersen varnades för illojalitet har politiska krav rests på att reglera lojalitetsplikten, men konkreta förslag saknas. 

Leif Holmkvist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsmiljö