Nära samarbete med arbetsplatsen. Det är nyckeln till en lyckad återgång till arbetet efter sjukskrivning för utmattning. Det visar ett forskningsprojekt som institutionen för Arbets- och miljömedicin på universitetet i Lund har gjort. Efter ett och ett halvt år med forskarnas rehabiliteringsmodell var 89 procent av de tidigare långtidssjukskrivna fortfarande kvar i tjänst.
– Daglig kontakt om prioriteringar är ett resultat av den förbättrade kommunikationen, säger Björn Karlson, som har lett studien.
Det typiska mönstret är annars att patienten kommer tillbaka till exakt samma problem, som ledde till utmattningen. Eller till något värre; slimmandet kan ha nått nya nivåer. Då är man snart tillbaka i sjukskrivning igen och total utslagning ur arbetslivet hotar.
Det här ville Björn Karlson och hans forskargrupp göra något åt. Det blev ADA-projektet, arbetsplatsdialog för arbetsåtergång. Med hjälp av Försäkringskassan hittade de patienter till studien.
Grundidén är att ta reda på vad patienten respektive arbetsgivaren anser måste till för att patienten ska kunna komma tillbaka till jobbet. De kan ha olika uppfattning om den saken liksom om varför patienten blev sjuk. En kurator träffar först patienten och arbetsledaren separat. Båda parter har behov av att prata med någon om problemen. Arbetsgivaren kanske har skuldkänslor, patienten kanske skäms över sina tillkortakommanden.
– I det gemensamma samtalet tar de sedan till sig varandras perspektiv lite. Arbetsledaren kan säga ”Jag borde ha bromsat” och patienten ”Jag skulle inte ha tagit på mig så mycket”. Tillsammans enas de om delat ansvar för vad som hänt, säger Björn Karlson.
Det ingår också halvdagsutbildning för grupper av patienter. Arbetsledare utbildas i grupp på sitt håll. Grupperna resonerar kring vad utmattningssyndrom är, om orsakerna – vad är jobbet, vad är privatlivet, vilken är rollen på jobbet, hur ska man hålla fram till pension?
Fokus ligger på lösningar. Kortsiktigt gäller det att minska arbetsbelastningen i samarbete med arbetsledaren och ha en gradvis infasning. Det kan behövas hjälpmedel och stöd av arbetsledaren, till exempel hjälp med prioriteringar. Det ska vara tydligt vilka kraven är, vilka arbetsuppgifter och vilken mängd som förväntas.
Det är dåligt med studier kring rehabilitering vid utmattningsreaktioner, säger Björn Karlson, som numera är professor på psykologiska institutionen på Lunds universitet.
– För att komma tillbaka i arbete är det ofta otillräckligt med enbart behandling av individen, säger han, som känner till endast en liknande studie sedan tidigare, en nederländsk. Den visar samma sak: arbetsplatsinriktad rehabilitering ger resultat.
Nu håller man på med en uppföljande studie för att se hur patienterna klarar sig på ännu lite längre sikt.
Lundaforskarna tänker att deras enkla modell kan användas av till exempel företagshälsovården.
Så gjordes undersökningen
144 långtidssjukskrivna som varit sjukskrivna mellan två och sex månader ingick i undersökningsgruppen. De hade tidigare varit fullt friska. Hälften deltog i rehabiliteringssamtal. 89 procent var kvar på jobbet i större eller mindre omfattning ännu efter ett och ett halvt år mot 73 procent i kontrollgruppen, som bestod av dem som avstått från att delta i projektet.
Projektdeltagarna hade en jämnare och stadigare återgång till arbetet, med färre återfall. Efter 18 månader jobbade 64 procent heltid medan 11 procent var heltidssjukskrivna och resten jobbade mellan 25 och 75 procent. I kontrollgruppen var det mer ojämnt, antingen heltidssjukskrivning: 27 procent. Eller heltidsjobb: 64 procent.
Kommentarer
Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.
Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.