Toan är arbetsmarknadens mest laddade rum

2022-06-08 13:10 Carl von Scheele  

När människan flyger till månen finns särskilda rymdtoaletter. Men när bussförare i Lund behöver en kisspaus möts de av fryst vatten och i Åhus hemtjänst måste personalen hålla sig. Varför är det så svårt med toaletter om man inte är astronaut? 

Den som vill vara riktigt säker på att ha en toalett på jobbet ska bli astronaut. Ingenjörer på Nasa har ägnat oändlig tid åt att konstruera rymdtoaletter. När den internationella rymdstationen förra sommaren fick en ny toa hade motsvarande 230 miljoner kronor lagts på utvecklingen av den.  

Nere på jorden kan svenska arbetsgivare däremot vara högst motvilliga när de ställs inför toalettproblem och ibland inte vilja satsa en enda krona på lösningen. Arbetstagarna på en daglig verksamhet i Höör för funktionsnedsatta möttes till exempel av argumentet att det skulle vara diskriminerande mot brukarna med en egen toalett för dem.  

I ett boende i Jönköping skulle den joursovande personalen acceptera att personal från annan verksamhet smög genom rummet om de behövde gå på toaletten. Arbetsgivaren lösning på problemet var en kemtoa i ett förråd. 

När bussförarna på en linje i Lund önskade en toalett vid vändhållplatsen var arbetsgivaren helt oförstående – ingen paus var inlagd där – bussen vänder och först efter 2,5 timmar måste arbetsgivaren lägga in en kisspaus enligt avtalet, löd svaret. 

Dessutom hänvisade arbetsgivaren till pizzerian vid vändhållplatsen under dess öppettider. 

Men bussförarna vann striden till slut, berättar skyddsombudet från Kommunal för Arbetarskydd. 

– Jag lyckades till slut få en toalett. Det blev ett utedass utan rinnande vatten, men priset var högt för mig. Vi hade tuffa möten, Kommunal och företaget, som efteråt inte alls ville ha med mig att göra. 

Skyddsombudet blev utfryst, mådde väldigt dåligt och blev utbränd. Hon har lämnat sina fackliga uppdrag men jobbar kvar i bussbranschen. 

– Vi bussförare är också människor och kvinnor behöver till exempel byta mensskydd. Otroligt att detta med toalett inte är självklart, säger skyddsombudet som inte vill att vi nämner hennes namn.  

I rymden är fokus riktat på avsevärt mer avancerad teknik än utedass. En fungerande toalett är viktig av flera skäl. I tyngdlöshet faller inte urin och avföring nedåt som på jorden. Därför måste man ha särskilda anordningar som astronauterna använder när de är nödiga. 

Både kvinnor och män kissar i en tratt som är kopplad till en slang och utsug likt en dammsugare. Varje astronaut har sin egen tratt. Annan avföring sköter man på en toalettstol där sitsen sluter tätt om rumpan för att vacuumet i stolen ska fungera ordentligt. 

Nere på jorden ökar problemen med toaletter i vissa branscher. Hemtjänsten och bussar i linjetrafik är en sådana områden. 

– Min bild är att det blivit ett större problem än tidigare, eftersom man minutanpassar scheman på ett helt annat sätt nu. Jag har haft kontakt med personer som väljer att dricka mycket lite under dagen – eller inte alls. De känner sig skraja för att inte få tillgång till en toalett när de behöver, säger Marie-Louise Eng, ombudsman på Kommunal. 

Nöden har ingen lag sägs det, men detta är inte sant. I föreskriften om arbetsplatsens utformning finns bindande regler (AFS 2020:1). Det ska finnas tillräckligt många toaletter, och dessa ska ligga i närhet av platsen där arbetet normalt utförs, pausutrymmen och omklädningsrum.  

En toalett per påbörjat femton arbetstagare är ett allmänt råd kopplat till föreskriften. Dessutom tar arbetsmiljölagen i sitt andra kapitel, paragraf 8 upp att det ska finnas hygienutrymmen. 

Men lagen är ganska ihålig visar ett fall från SAS där piloternas skyddsombud på Arlanda förra sommaren gjorde en 66:a-anmälan med anledning av coronapandemin. 

När Covid-19 härjade som värst bestämdes att en av tre toaletter på flygplanen Airbus 320 av smittskyddsskäl skulle reserveras för besättningen. Självklart valdes den främre toaletten som låg alldeles nära cockpit, medan passagerarna fick använda sig av de två bakre. 

När pandemin pågått ett tag var SAS liksom andra flygbolag i svår ekonomisk knipa. Ledningen bestämde att passagerarservice skulle dras i gång igen. Serveringen återupptogs och man var särskilt måna om de passagerare som satt på de dyrare platserna längst fram. De skulle – efter en del klagomål– få tillgång till den främre toaletten. 

Därför skickades piloterna och övrig kabinpersonal längst bak i planet när de behövde uträtta sina behov under flygningen. 

– Först var vi överraskade över att vår flygchef kom på idén att vi skulle använda de bakre toaletterna. Det var bisarrt, säger Kari Nikamo, skyddsombud på SAS. 

Om ordern skulle följas krävdes nya rutiner. Serveringen i mittgången måste tillfälligt stoppas, vagnarna forslas undan, när en pilot blev nödig. 

– Ska man behöva ropa ut i högtalaren att en av piloterna måste gå på toaletten? Sedan kan alla passagerarna se vem som kommer. Jaha, hur länge ska piloten sitta på toaletten? Det blir jättekonstigt. 

Piloterna hade säkerhetsinvändningar också, men inget hjälpte. Av två skäl fick de avslag på sin 66:a-anmälan till Arbetsmiljöverket.  

Det ena var ett klargörande från SAS-ledningen. Yttersta ansvaret under flygningarna hade kaptenen, som kunde bestämma att den främre toaletten, trots ordern från ledningen, skulle låsas och reserveras för personalen. 

Det andra skälet var Arbetsmiljöverkets läsning av lagen. Inspektören följde dess bokstav. Arbetsgivaren hade ställt en toalett till förfogande för personalen. Därmed var lagens krav uppfyllda. 

På ett foto från den internationella rymdstationen syns två leende astronauter sväva tyngdlöst samtidigt som de installerar sin nya toalett i exklusiva metaller som titan, teflon, aluminium och superlegeringen Elgiloy. Toaletten är en högteknologisk förbättring av rymdstationens system för återvinning av vatten, skriver nyhetsbyrån UPI om bilden.  

Toaletten bygger på erfarenheter av åratals rymdresor och erfarenheter från besättningarna, och framför allt har den designats för att bättre passa den kvinnliga anatomin, berättade Nasas projektledare Melissa McKinley för nyhetsbyrån. 

Nere på jorden verkar avancerad teknik ibland användas för att styra och avstyra arbetstagares toalettbesök. På ett callcenter i Norrköping reagerade Unionens fackklubb starkt på hur arbetsgivaren använt IT-systemet för sådana kontroller. Den som behövde gå på toaletten utanför de schemalagda rasterna tvingades meddela närmaste chefen på företagets interna chatt. 

– För två år sedan kom det till vår kännedom. Det handlade inte om att arbetsgivaren låg på anställda om någon minut hit eller dit, utan man hade börjat dela ut skriftliga varningar, säger Damian Jurzysta, klubbordförande på bolaget. 

Hur fick ni reda på detta? 

– Det var en medlem som hörde av sig. Sedan började vi fråga runt. Då kom det fram att chefer hade satt det i system. 

En av cheferna såg sig som riktmärke för hur ofta någon behövde gå på toaletten, berättar Jurzysta: 

– Alla som avviker från det beteende behöver gå till en läkare, var ordagrant vad företaget meddelade oss. 

Klubben tog upp problemet med toalettkontrollerna på ett samverkansmöte med arbetsgivaren. 

– Vi förklarade att om ni kräver att någon meddelar att den går på toaletten via en chatt ser vi som ett GDPR-brott. 

I bakfickan hade klubben också en färdig 66:a-anmälan till Arbetsmiljöverket. Lösningen blev en mellanväg. Ingen behöver längre redovisa toalettbesök, men man måste registrera även kortare pauser utanför ordinarie raster. 

På rymdstationen ISS är toaletten inte bara något som nöden kräver, utan också ett verktyg för sunt leverne. Här återvinns 90 procent av alla vattenbaserade vätskor inklusive svett och urin och man försöker efterlikna jordens naturliga vattenkretslopp för att återvinna vatten ur luften, berättar astronauten Jessica Meir på Nasas hemsida.  

– Och när det kommer till vår urin på ISS, är dagens kaffe morgondagens kaffe, tillägger hon käckt. 

Bussförarna på linje 3 i Lund undvek förmodligen att dricka för mycket kaffe under många år. Vid vändhållplatsen fanns enbart en bajamaja med vatten i en dunk som frös till is vid minusgrader och inget ljus hade den nödige när mörkret föll.  

När skyddsombudet lagt ett skyddsstopp och gjort en 66a-anmälan samt att Arbetsmiljöverkets hotat om vite installerades en riktig toalett med både el och rinnande vatten. 

Samma lycka hade inte personalen på Pågatågen i Skåne. För fyra år sedan vände sig skyddsombudet till Arbetsmiljöverket med en 66:a-anmälan om sina långa arbetspass utan tillgång till toa. Inspektören beslöt att lokförare och tågvärdar skulle ha möjlighet till paus efter två och en halv timmes arbete.  

Arbetsgivaren överklagade till Förvaltningsdomstolen som slog fast Arbetsmiljöverkets tolkning. Arbetsgivaren överklagade igen. Denna gång till nästa instans Kammarrätten och fick rätt i domen som kom förra sommaren.  

Verket ansågs inte ha stöd i lagen för sitt beslut. Dessutom skulle de negativa effekterna för arbetsgivaren inte stå i rimligt förhållande till fördelarna för de anställda om de fick kisspaus efter två och en halv timme.  

Arbetsmiljöverket överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen, som vägrade ta upp frågan. Kammarrättens dom står fast. Lokförare och tågvärdar måste hålla sig i minst tre och en halv timme, enligt arbetsgivarens regler. 

I rymden är toalettbekymren för lång tid framåt lösta. Här på jorden lär vi fortsätta att strida i frågan länge än, inte minst i domstolarna. 

 

Carl von Scheele

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsmiljö