Så pass många stora företag satsar på aktivitetsbaserade kontor att man kan tala om en trend. Åtminstone i Stockholmsområdet.
– På ett nationellt plan är det fortfarande ganska ovanligt med flexibla kontor över huvud taget, de utgör kanske tio procent, säger Aram Seddigh, som forskar om kontor på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.
Arbetsgivarna säger att de gör det för att öka kommunikationen. Men egentligen vet man för lite om hur det funkar, det saknas forskning.
Aktivitetsbaserade kontor är en uppgradering av det som förut kallades flexkontor. Det som utmärker dem är att medarbetarna saknar egen arbetsplats. Man tar sin verktygslåda när man kommer till jobbet och letar reda på ett lämpligt ställe att docka in datorn. Tanken är arbetsmiljön ska stödja arbetsuppgifterna för stunden. Det gäller båda kontorstyperna.
– I det aktivitetsbaserade kontoret är ofta arbetssättet kopplat till interna processer. Lokalen är indelad i olika zoner för olika arbetsuppgifter. Möbleringen är ganska heterogent utformad, säger Aram Seddigh.
De som prisar de flexibla kontorens lov brukar hänvisa till en studie av Aram Seddighs kollega på Stressforskningsinstitutet, Christina Bodin Danielsson. Det som sticker ut i studien är att flexkontor har lika många positiva effekter som eget rum.
Hur kan det komma sig? Behovet att boa in sig på en egen plats är väl en del i människans natur?
– Den negativa effekten kanske uppvägs av andra, positiva effekter. Till exempel att man har fått ett större förtroende från arbetsgivaren att själv styra över sin dag och var man utför sina arbetsuppgifter, säger Aram Seddigh.
I teorin ska det nya kontoret vara mer genomtänkt och inspirerande.
Fast riktigt hur medarbetare upplever den här typen av kontorslösningar vet ingen.
– Företagsledningarna pratar väldigt gott om dem. De säger att de drivs av att det är bra att öka samarbetet. Det kanske det är, men det finns inga studier som har kartlagt det, säger Aram Seddigh. Han ingår i ett forskarteam som ska titta på aktivitetsbaserade kontor i vår tillsammans med Handelshögskolan i Stockholm.
Det finns heller ingen forskning som visar tydliga resultat angående generell produktivitet i kontorslandskap, säger Aram Seddigh. Desto fler studier visar på distraktionerna och störningarna i kontorslandskapet. Och ohälsotalen. Sjukfrånvaron är högre i öppna miljöer. Enlig en dansk studie har medarbetare i öppna miljöer sju–åtta sjukdagar per år medan de med eget rum har fem..
Pressens bild/TT
Trenderna pendlar mellan kollektivet och individen – kontorsarbetsplatsen genom tiderna
Sekelskiftet 1800/1900-talet:
Rutinarbete började rationaliseras, elektriciteten möjliggjorde gigantiska kontorsrum med de anställda efter varandra i långa rader, övervakade av chefen i en pulpet.
Mellankrigstiden:
Individualitet och hälsa hamnade i fokus, och cellkontoren, det vill säga eget arbetsrum, blev normen.
1950-talet:
Tillbaka till effektivisering och kontroll. Kontorslandskapen breder ut sig i landet.
1970-talet:
Individualiteten gör comeback. Nu kommer kombikontoret – eget rum och ett gemensamt multirum.
1990-talet:
It-utvecklingen gör flexkontoren möjliga. Färre arbetsstationer än medarbetare, ingen har en egen plats. Flexkontor slår igenom först bland it-företagen, där konsulterna ändå är ute hos kund mesta tiden.
2010-talet:
Aktivitetsbaserade kontor nya modeflugan. Inga egna arbetsplatser. Öppet kontor som är indelat i olika zoner för respektive huvudaktivitet.
Källa: Framtidens arbetsplatser, Susanna Toivanen
Tänk på det här om du vill haka på trenden
• Börja planera i väldigt god tid, gärna flera år i förväg. Ju mindre flexibelt man jobbar i dag, desto mer behöver man förbereda organisationen för den nya kontorslösningen.
• Utgå från organisationens aktuella situation och gör en noggrann kartläggning. Det är alltid bra att veta var man står för att se vad man ska fokusera på i förändringsarbete.
• Studera noga vilka it-lösningar som krävs.
• Ta reda på medarbetarnas tankar kring hur det kommer att fungera i det nya kontoret. Fortsätt med det även under förändringens gång. Det är medarbetarna som är experterna.
• Tänk igenom var de tysta miljöerna ska vara placerade. Separata tysta rum är bättre än att avsätta delar av landskap. I kontorslandskapet är det svårt att respektera tystnad och stänga av telefonerna.
Källa: Aram Seddigh, Stressforskningsinstitutet
Kommentarer
Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.
Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.