Splittrad bild av det nya direktivet

2019-01-18 00:00 Calle von Scheele  

Uppfattningar. ”Fel väg”, ”Rätt riktning”, ”Ingen större förändring”. När Arbetarskydd frågar parter och aktörer på arbetsmarknaden om det nya direktivet går åsikterna isär.

Svenskt Näringsliv: ”ett steg i helt fel riktning”

– Ändringarna är olyckliga och innebär ökad protektionism och mindre öppenhet inom EU, säger Niklas Beckman, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv.

Ändringarna gynnar snarare länder som vill skydda sin egen tjänstemarknad från ökad konkurrens utifrån än de utstationerade, enligt Beckman. Polen och Ungern, som har många medborgare utstationerade i andra länder, försöker få ändringarna ogiltigförklarade genom att gå till EU-domstolen.

– Deras agerande är en tydlig indikation på vad ändringarna kan leda till.

Beckman varnar också för att det nya direktivet leder till ökad rättsosäkerhet och större affärsrisker för utländska företag med utstationerad arbetskraft i Sverige.

När ordet ”minimilön” ersätts med begreppet ”obligatoriska ersättningar” kan det tolkas olika av till exempel parterna på arbetsmarknaden och skapa rättslig osäkerhet tills EU-domstolen har tolkat begreppet, enligt Beckman.

Tidsgränsen för utstationering, som i normalfallet är tolv månader, innehåller också oklarheter.

– Risken för konflikter på den svenska arbetsmarknaden ökar och därmed affärsriskerna för de företag som vill verka här. Reglerna är dessutom svåra att tillämpa för utländska företag. Allt detta påverkar deras vilja att utstationera och får negativa konsekvenser för svenska företags möjligheter att samarbeta med sådana företag.

Detsamma gäller svenska företag som vill skicka personal till andra EU-länder.

– Därför är det centralt att reglerna är så enkla och tydliga som möjligt. Då är detta ett steg i helt fel riktning.

LO: ”en politiskt viktig markering”

– Det nya utstationerings­direktivet är en politiskt viktig markering, men rättsligt sett har vi befunnit oss vid en mer likvärdig lönebehandling en tid, säger Claes-Mikael Jonsson, jurist på LO.

Han poängterar att de viktigaste förändringarna redan har införts i svensk arbetsrätt efter att Lex Laval revs upp. Då fick facket ökad möjlighet att vidta stridsåtgärder vid konflikter om löner och villkor vid utstationerad arbetskraft.

– Revideringen är ingen stor förändring för oss, säger Jonsson.

Ska facket sluta med att lämna in så kallade strippade avtal, som enbart innehåller grundläggande, lägsta villkor till Arbetsmiljöverket nu?

– Den ordningen kommer att kvarstå, men i Sverige får vi ökade möjligheter att ställa krav på lika lön. Den delen har redan förändrats i grund och botten, men stärkts av de nya skrivningarna i direk­tivet, säger Claes-Mikael Jonsson.

Han betonar att direktivet är förenligt med den svenska modellen, som bygger på att politikerna har ett långtgående förtroende för parterna.

– Detta skiljer sig från synen att staten avgör de grundläggande villkoren på arbetsmarknaden, som är starkast i Frankrike. Inom EU finns en ständig kamp mellan stat och parter.

I Sverige har LO, PTK och Svenskt Näringsliv bildat Arbetsmarknadens EU-råd, som ska motverka att det franska synsättet slår rot här och äventyrar den svenska modellen, förklarar Claes-Mikael Jonsson. Han är starkt kritisk till att Ungern och Polen vänt sig till EU-domstolen med sina invändningar mot direktivet.

– Först blir man överens och går sedan omedelbart till domstol för att få beslutet upprivet. Det är ett jäkla sätt att bete sig på.

TCO: ”bättre än tidigare”

– De nya skrivningarna speglar bättre än tidigare hur lönesättningen sker i Sverige. Utstationeringsdirektivet ska inte underminera nationella lönesättningssystem, säger Sofia Råsmar, EU-rättsjurist på TCO.

Hon poängterar att direktivets nya ordval om lön måste omsättas till ett svenskt sammanhang. Det nya direktivet kommer att förändra hur kollektivavtal ska tolkas för utstationerad arbetskraft.

Naturligtvis leder direktivets nya skrivningar även till vissa justeringar i lagstiftningen, enligt Råsmar.

– Förmodligen blir det till största delen på områden som inte regleras i kollektivavtalen. I de flesta avtal finns till exempel inte regleringar av om bostad måste erbjudas. En sådan fråga kommer säker­ligen behandlas i genomför­andeutredningen.

Tolkningen av tidsbegränsningen av utstationeringar blir en annan nöt att knäcka för utredningen.

När Lex Laval slopades förra året genomfördes viktiga förändringar i lagstiftningen, vilket innebär att en del av arbetet med anpassningen av direktivet i praktiken redan är klart.

– Då gavs facket stora möjligheter att kunna tillförsäkra utstationerad arbetskraft de villkor som de har rätt till. Reglerna blev mer förenliga med vår arbetsmarknadsmodell. Det var i sig ett stort steg på svensk nivå.

Sofia Råsmar är inte orolig över att Ungern och Polen ska lyckas stoppa förändringarna av direktivet i EU-domstolen.

Företagarna: ”verket saknar sanktionsmöjligheter”

– Vi vill absolut inte bidra till att de svenska småföretagen konkurreras ut genom billig utstationerad arbetskraft, men vi är inte säkra på att denna revidering av direktivet kommer att stävja de oseriösa aktörerna, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsjurist på Före­tagarna.

Ändringarna i direktivet väcker mer frågor än svar, enligt Lise-Lotte Argulander. Hon hoppas få svaren i utredningen som ska föreslå hur revideringen implementeras i svensk arbetsrätt.

Ett stort frågetecken är hur det nya lönebegreppet ska tolkas och samordnas med svenska kollektivavtal.

– Vad betyder begreppet för mindre företag som saknar kollektivavtal? För större företag som har avtal kan det vara enklare att tolka.

Ett annat frågetecken är vilka regelverk som ska gälla efter tolv månader, när den utstationerade ska omfattas av de flesta villkor för lokal­anställda löntagare.

Arbetsmiljöverkets roll är inte heller klarlagd. Myndigheten ska tillhandahålla all information om löner och villkor, och detta bygger på uppgifter i kollektivavtalen.

– Den informationen vill inte alltid parterna lämna ifrån sig. Arbetsmiljö­verket saknar sanktionsmöjligheter att kräva in avtalen. Det kan innebära ett hinder för mindre företag som inte omfattas av kollektivavtalen och vill ta reda på vad som gäller. Det påverkar utländska företag som vill ta reda på svenska villkor.

Lise-Lotte Argulander betonar att Företagarna förordar att utländsk utstationerad personal behandlas på samma sätt som andra anställda på svensk arbetsmarknad och har samma rättigheter. Utstationerad arbetskraft konkurrerar ofta med organisationens medlemsföretag.

– Ja, vi har till exempel många mindre byggföretag eller andra som verkar i byggbranschen som medlemmar. Vi vill absolut inte att de ska möta konkurrens genom oschyssta metoder från oseriösa utstationerade företag.

Saco: ”stärker arbetstagarnas rättigheter”

– Vi ser positivt på förändringarna. Ända sedan 1996 har EU försökt balansera de två principerna om fri rörlighet för tjänster och arbetstagarnas rättigheter, men vi har upplevt en slagsida mot den fria rörligheten, säger Laila Abdallah, internationell sekreterare på Saco.

Nu stärks arbetstagarnas rättigheter genom direktivets införande av lika lön för lika arbete, be­tonar Abdallah. Saco har tillsammans med LO och TCO haft en gemensam hållning under hela förhandlingen om ett nytt direktiv.

– För oss i Saco har det varit mycket viktigt att trycka på kollektivavtalets självständighet och begränsa den statliga inblandningen. Vi vill inte ha skrivningar om minimilöner och allmängiltigförklaring av avtal.

Laila Abdallah understryker att detta är en förutsättning om vi ska kunna behålla den modell som fungerar i Sverige.

– Naturligtvis förstår vi att förutsättningarna är annorlunda i andra medlemsstater. Därför vill vi inte heller inskränka deras möjligheter.

Även Saco-grupper har negativa erfarenheter av utstationerad arbetskraft som konkurrerat med oschyssta medel. För ett antal år sedan kom utländska tandläkare till Sverige och arbetade till lägre löner än vad som är brukligt i branschen.

– Det drabbade våra medlemmar vars lönespann trycktes nedåt. I Saco ser vi mycket allvarligt på social dumpning, säger Laila Abdallah.

Calle von Scheele

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer