Sotare – bristyrke med stora risker 

2021-11-23 17:14 Siv Öberg  
Hans Lundquist, skorstensfejarmästare sotar med ny teknik med undertyck. Intresset från Sveriges skorstensfejarmästare är stort. Foto: Siv Öberg

UTSATTA. Det är hög tid att förbättra sotarnas arbetsmiljö. Det är både branschföreträdare och skyddsombud överens om. Men svårtolkade regler, okunskap hos kommuner om ny teknik och äldre sotares ovana att inte använda skyddsutrustning sinkar.  

Sveriges Skorstensfejarmästarnas Riksförbund, SSR, antog 2019 visionen ”Ingen sotare ska dö eller skadas på grund av sitt yrkesval”. De vill eliminera riskerna och skapa en friskare arbetsmiljö.  

– Vi som organisation har tagit ett beslut att prioritera arbetsmiljön. Vi är positiva till att stavsotning införs, främst av arbetsmiljöskäl. Men vi har ännu inte alla medlemmar eller sotare med oss. Vi är mitt inne i en process, säger Mattias Löfroth, verksamhetsutvecklare på SSR som anställdes som projektledare för ”Arbetsmiljö sotare”.  

Han radar upp fördelarna att sota underifrån: Man undviker fallolyckor, minimerar exponeringen för sot och även ergonomiskt är det klart bättre med stavsotning. 

– Men trots att Sveriges kommuner och regioner tagit fram en mall där de förespråkar stavsotning vet få av Sveriges 280 kommuner vad stavsotning är och vad arbetsmiljösäker sotning innebär i praktiken. Vi når inte fram med budskapet, säger Mattias Löfroth.

Läs mer: Mer sällan på taket med ny teknik 

På Sveriges kommuner och regioner håller Ann-Sofie Eriksson, sektionschef på planering, säkerhet och miljö, till viss del med. 

– Jag har gärna en dialog med skorstensfejarmästarna och vi stödjer gärna sotarna så de får en bättre arbetsmiljö. Vi har informerat kommunerna men vi kan säkert bli ännu bättre på att informera dem.  

Åsa Bergman, skorstensfejartekniker och skydds- och arbetsplatsombud på Bergslagens Sotning & Ventilation AB, är också kritisk mot hur kommunerna köper sotningstjänster. 

– Arbetsgivarna vill förbättra arbetsmiljön men får inte med sig kommunerna. Det är ingen prioriterad fråga för dem. För dem handlar det bara om tid och pengar. Just nu befinner vi oss mittemellan att använda sotning underifrån och sota från tak. 

Hon är även kritisk mot tillsynsmyndigheten. 

– Inte ens Arbetsmiljöverket bryr sig. Vid ett tillfälle svarar de mig att vi sotare jobbar så kort tid på tak så det är svårt att ställa krav på bättre skydd. Plåtslagare, snickare och murare har alla krav på säker arbetsmiljö. Vi är den enda yrkeskåren som har taket som arbetsplats men som arbetar utan krav på fallskydd.  

Agneta Axelsson, handläggare på Arbetsmiljöverket avdelningen för regler vill inte svara för andra: 

– Jag kan inte kommentera vad en annan kollega har sagt. Man kan ramla ner på kort tid och slå ihjäl sig på två sekunder. Men det finns föreskrifter för sotare och hur man ska skydda sig mot fall. Arbetsgivaren ska se till att sotarna arbetar säkert, säger hon. 

Hon hänvisar till tre av Arbetsmiljöverkets föreskrifter – Afs 2001:1, Systematiskt arbetsmiljöarbete, Afs 1981:14, Skydd mot skada genom fall och Afs 2020:1, Arbetsplatsens utformning. Hon hänvisar även till att Boverket har byggregler om taksäkerhet för att förebygga fall. 

Regler finns men skulle behöva förenklas, påpekas det från branschen. 

– Reglerna är så svårtolkade och krångliga att det enklaste sättet är att undvika att arbeta på tak. Därför vill vi införa en arbetsmetod så att vi slipper takarbetet, säger Mattias Löfroth som har stora förhoppningar på den nya stavtekniken. 

Skorstensfejaren och skyddsombudet, Åsa Bergman, påpekar dock att det finns vissa nackdelar med stavsotning. Hon nämner att det kan vara påfrestande att få upp stavarna i rökkanalerna med handkraft om kanalerna är över tio meter. Kanske kan de roterande stavarna också ge vibrationsskador, resonerar hon.  

– Sotsugen, som väger 11 kilo, är otymplig att dra med sig och bära i trappor. Som skyddsombud har jag kontaktat tillverkaren och bett dem ändra konstruktionen så att de blir lättare.  

Ett annat problem, som Åsa Bergman tar upp, är att stavsotning tar längre tid. I hennes område i Bergslagen kan det ibland vara flera mil till första fastigheten. Det gör att det blir svårt att hinna med det ordinarie betinget på 16 till 17 fastigheter per dag. Vid stavsotning skulle antalet fastigheter behöva vara hälften så många. 

Personlig skyddsutrustning minskar också sotarnas risker. Åsa Bergman hoppas att användandet ökar i framtiden då yngre sotare oftare än äldre använder sig av skyddshandskar och skyddsmasker. Gränsen går ungefär vid 45 år, uppskattar hon. Själv använder hon alltid halvmask även när hon arbetar med ventilation i större anläggningar. 

– När unga sotare börjar använda skyddsutrustningen blir de vana vid det. Visst går det att tjata och truga på de äldre att använda skydd. Jag brukar vifta med lite forskningsrapporter, då först blir det en ändring, säger Åsa Bergman, med ett skratt. 

Inom branschen ser man också bättre arbetsmiljö som ett sätt att bli ett mer attraktivt yrkesval. Branschföreträdare räknar med att det finns cirka 1100 till 1200 aktiva sotare. Varje år utbildas 56 nya samtidigt som ett 20-tal sotare och 18 tekniker går i pension. Enligt Sveriges skorstensfejare lämnar också 70 sotare yrket.

Läs mer: Lägre halter av farliga ämnen med ny teknik

– Sotare är ett bristyrke idag och om man ska få fler sotare att vilja vara kvar i yrket, både kvinnor och män gäller det att satsa på friskare arbetsplatser. Stavsotning, personlig skyddsutrustning, träning på arbetstid, sundare kostvanor, mindre alkohol, mindre stress, ingen rökning eller snusning är faktorer som vi tror minskar riskerna i arbetet och bidrar till friskare sotare, säger Mattias Löfroth på branschorganisationen. 

Han anser att företag som är framåt och innovativa har störst chans att överleva på marknaden. Som exempel nämner han skorstensfejarmästare som byggt om sina lokaler och infört en sluss. Sotarna klär av sig sina sotiga arbetskläder i en lokal och lämnar personliga tillhörigheter i en lucka. De kliver in i nästa utrymme med duschmöjligheter för att sedan ta på sig rena kläder, innan de äter sin lunch eller går hem för dagen.  

– Det är framtiden, säger Mattias Löfroth. 

Utsatt yrkesgrupp 

Sotare utsätts för: 

Kolpartiklar, polyaromatiska kolväten, PAH, metaller och metalloider, förbränningsgaser samt damm vid svartsotning då sot från olje-, ved- och pelletseldade värmepannor och avlägsnas. 

Organiska lösningsmedel och tvättmedel som används vid avfettning.  

Risk för exponering av asbest – förekommer i rör och isoleringsmaterial i eldstäder.  

Sotare har högre risker än andra att drabbas av: 
Flera typer av cancer, i lungor och lungsäck, urinblåscancer, matstrupscancer, cancer i lever och gallgångar, tjocktarmscancer. 

Ischemisk hjärtsjukdom som kärlkramp och hjärtinfarkt.  

Sjukdomar i andningssystemen.  

Fallolyckor. Arbetsmiljöverket har tagit fram arbetsskadestatistik för just stegar, vilken visar att skorstensfejare och saneringsarbetare mellan 2010 till 2015 drabbats av 51 olyckor. 

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB samt Linköpings universitets skrift: ”Skorstensfejarnas arbetsmiljö – en kunskapsöversikt”. 

Siv Öberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen

Arbetsmiljö