Så kan smittan stoppas på jobbet

2022-02-02 16:35 Johanna Kronlid  
Plexiglas på jobbet kan skydda men också skapa isolerade utrymmen utan ventilation. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Smittspridning kan minskas i arbetslivet med rätt åtgärder, hävdar svenska forskare.

En grupp svenska forskare publicerade i slutet av förra året rapporten ”Luftvägsvirus vid arbetsplatser”. Den visar hur långt forskningen har nått i förståelsen av smittspridning i luft vilket är oerhört viktigt i kampen mot coronaviruset.

Forskningen kan sägas ha blivit superhet efter pandemins utbrott. Tidigare fanns inget stort intresse för vetenskapliga rapporter om smittspridning. Numera slukar även allmänheten allt som skrivs i ämnet.

Med mer kunskap kan vi skydda oss bättre på arbetet och särskilt starka åtgärder kan sättas in mot yrkesgrupper med störst risk att drabbas av coronaviruset och andra infektioner.

Under pandemins första tid hävdade många att Covid-19 främst spreds via droppsmitta. Vid hosta och nysningar skulle stora droppar hamna i ansiktet på den som smittas, men denna förklaring till pandemin är alldeles för enkel.

– Vi tror inte att det är en helt egen smittväg. När man pratar, hostar eller nyser skjuter en droppe ut ur munnen och måste landa i ögat eller i munnen hos en annan människa, säger Carl-Johan Fraenkel, infektions-och hygienläkare vid Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet.

Han är en av fyra författare till kunskapsöversikten som presenterades på ett seminarium arrangerat av försäkringsbolaget Afa strax före jul. Citat i artikeln är från seminariet.

Forskarna bedömer att virus som liftar på mycket små partiklar, aerosoler som är 0,1 millimeter eller mindre, är en betydligt vanligare smittkälla än stora droppar även om flera olika smittvägar förekommer.

– Flera vetenskapliga rapporter visar tydligt på smitta i luft. Förmodligen sker det ofta i nära kontakt mellan individer där koncentrationen av små droppar är stor, säger Carl-Johan Fraenkel.

Om smittan däremot sker på lite längre håll krävs något i miljön eller hos den smittade som ger ökad koncentration i luften, enligt Fraenkel. En kraftig utsöndring kan ske vid körsång, predikningar, när man är andfådd i träningsanläggningar och i restauranger och barer.

Smittan sker främst tidigt i sjukdomsförloppet, inte minst strax innan symptomen visar sig.

– Mycket tyder på att smitta via inandning dominerar, även om vi inte vet hur stor andelen med kontaktsmitta och med stora droppar har varit.

Kontaktsmitta är när virus till exempel sitter kvar på ett dörrhandtag efter att någon har öppnat dörren med virus på händerna. Det finns däremot inga forskningsrapporter om att någon blivit smittad av corona enbart via ytor.

– Det som talar för kontaktsmitta som en viktig smittväg är studier som visar att handdesinfektion med handsprit minskar kontaktsmitta. Däremot är det ingen som lyckats odla fram levande virus från en yta utanför laboratoriemiljö. Det talar mot att kontaktsmitta skulle vara viktigt.

Men hur ska smittspridningen minskas?

Forskarna har prioriterat olika åtgärder utifrån vad som är mest effektivt. Prioritet nummer ett är naturligtvis att göra sig av med smittkällan och smittämnen, men det kan bara ske till viss del.

Den som smittas kan isoleras och då distansarbeta om det är möjligt.

Näst mest effektiv är att minska exponeringen av smitta så mycket som möjligt. Här finns en mängd av åtgärder: god handhygien, desinfektion av ytor, hålla avstånd till andra personer, olika typer av barriärer som plexiglas mellan kassörska och kund i affärer, samt god ventilation och vädring.

Men det finns fällor som man lätt hamnar i.

Barriären av plexiglas kan bli en felaktig åtgärd. Små partiklar, som virusbärande aerosoler, följer lätt luftströmmen runt dem och i värsta fall blockerar barriären ventilationen i lokalen.

– Jag har sett butiker där personalen står tätt tillsammans bakom en barriär och blir en liten oventilerad klunga, säger Jakob Löndahl, vid avdelningen för ergonomi och aerosolteknologi, Lunds universitet.

God ventilation har däremot kommit i fokus mer än tidigare under pandemin.

– Under pandemin har vi förstått hur viktig bra ventilation är. Det har vi vetat tidigare också, men vet ännu bättre nu, säger Löndahl.

I kunskapsöversikten refereras en studie på skolor i den amerikanska delstaten Georgia. Totals sett hade delstaten 3,1 fall av Covid-smitta på 500 elever. I skolor utan smittskyddsåtgärder steg antalet fall till 4,2 på 500 elever. Däremot minskade antalet fall med en tredjedel till 2,2 i skolor som vädrade och hade luftrenare.

Enligt Arbetsmiljöverket ska ventilationen i regel köras minst en timme före arbetsdagens början, och en timme efter för att vädra ut föroreningar och aerosoler med eventuell smitta. Verket förordar att ventilationen även körs med visst flöde nattetid.

I den tredje prioriteten av åtgärder finns administrativa insatser som hjälper arbetstagarna att göra rätt. Det handlar inte bara om information och checklistor till personalen. Området innefattar allt från markeringar på golvet som hjälper till att hålla avstånd till att organisera arbetet för att minska smittorisken.

Sådana åtgärder är distansarbete, mindre arbetslag och flexibla arbetstider som leder till färre möten mellan arbetskamrater.

Först som fjärde prioritet har forskarna satt upp personlig skyddsutrustning. I den känsliga frågan om munskydd säger de att dessa skyddar till viss del.

– Munskydd är motiverat i fler situationer när vi har hög smitta i landet, säger Jakob Löndahl.

Hans kollega, Malin Alsved vid avdelningen för ergonomi och aerosolteknik, Lunds universitet, har mätt aerosoler vid utandningsluft hos coronasmittade personer. På seminariet visade hon en film på en operasångare som sjöng med och utan munskydd.

Utan mask stänker det droppar kring sångarens mun. Med mask syns inga stänk på filmen.

– Munskydd minskar spridningen, eftersom det minskar utandning av virus om man är smittad utan symptom, säger hon.

Visir ska alltid bäras ihop med munskydd. De fångar upp mindre partiklar som smiter runt visiret, säger forskarna.

Däremot varnar de för handskar. Dessa skyddar visserligen händerna från kontamination, men studier visar att de ofta leder till sämre handhygien. Viruset sitter också kvar på handskar lika länge som på hud. I värsta fall ger de en falsk trygghet, skriver forskarna i sin rapport.

 

Yrken med högre risk

Vissa yrkesgrupper är mer utsatta för risken att smittas av luftvägsinfektioner visar forskning om Covid-19.

Svenskt studie, yrken med fördubblad risk:

Vård: Sjuksköterskor, läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och naprater.

Övrigt: Behandlingsassistenter, trafiklärare, instruktörer, idrottsutövare och fritidsledare.

Internationell studie, ökad risk:

I vårdyrken samt dagligvaruhandel, taxichaufförer, säkerhetsvakter och enklare arbete inom konstruktion- och processindustri.

 

Anledningar:

Nästan alltid ligger möten mellan människor på nära avstånd bakom smitta.

Ökad risk vid lång uppehållstid i samma lokal, korta avstånd, dålig hygien, vid undermålig ventilation.

Ökad risk vid verksamhet som sprider mycket virus, högt tal eller hårt arbete som leder till tung andning.

 

Källa: ”Luftvägsvirus vid arbetsplatser - Smittvägar, riskfaktorer och skyddsåtgärder” av Jakob Löndahl, Malin Alsved, Sara Thuresson, Carl-Johan Fraenkel.

 

 

 

 

 

Yrken med högre risk

Vissa yrkesgrupper är mer utsatta för risken att smittas av luftvägsinfektioner visar forskning om Covid-19.

Svenskt studie, yrken med fördubblad risk:

Vård: Sjuksköterskor, läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och naprater.

Övrigt: Behandlingsassistenter, trafiklärare, instruktörer, idrottsutövare och fritidsledare.

Internationell studie, ökad risk:

I vårdyrken samt dagligvaruhandel, taxichaufförer, säkerhetsvakter och enklare arbete inom konstruktion- och processindustri.

Anledningar:

Nästan alltid ligger möten mellan människor på nära avstånd bakom smitta.

Ökad risk vid lång uppehållstid i samma lokal, korta avstånd, dålig hygien, vid undermålig ventilation.

Ökad risk vid verksamhet som sprider mycket virus, högt tal eller hårt arbete som leder till tung andning.

Källa: ”Luftvägsvirus vid arbetsplatser - Smittvägar, riskfaktorer och skyddsåtgärder” av Jakob Löndahl, Malin Alsved, Sara Thuresson, Carl-Johan Fraenkel.

Johanna Kronlid

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsmiljö