Robotar med livsfarliga uppdrag

2019-12-06 00:00 Tommy Harnesk  

Robothjälp. De fjärrstyrda rivningsrobotarna från Skellefteå har jobbat vid både Ground Zero i New York och i kärnkraftverket i Fukushima. Nu har Brokk-fabriken tagit hem sin största order någonsin.

å Rönnskärsverken i Skelleftehamn jobbade 1976 två lokala entreprenörer, PE Holmgren och Rivteknik, och de lade märke till ett arbetslag som kröp in i en het, dammig blyugn och bilade bort slagg med tryckluftsdrivna handverktyg. Provisoriska träsulor under kängorna var deras skydd mot det heta underlaget.

– Bly är ju så lagom hälsosamt, dessutom. Så Holmgrens och Rivteknik byggde ett hopplock till armsystem, och satte det på en begagnad borrvagn med fjärrstyrningslåda, berättar Martin Krupicka, vd för Brokk-koncernen som i dag är världsledande inom fjärrstyrda rivningsrobotar.

Snart hade man utvecklat flera förbättrade varianter.

– Fjärrstyrningen var helt central. Dels för att få bort operatören från det farliga området, och dels för att det gjorde maskinen mindre, säger Martin Krupicka.

1981 antogs namnet Brokk, efter den lilla men starka och listiga dvärg som smidde Tors hammare, enligt den fornnordiska mytologin. Samma år lanserades världens första serietillverkade fjärrstyrda rivningsmaskin, den tre ton tunga Brokk 250, och grundreceptet var färdigt: små maskiner som kan ta sig igenom trånga passager och sedan veckla ut sig på ett sätt som påminner om en spindel.

– Den hade också det tredelade armsystemet som än i dag sitter på alla våra maskiner utom några sällsynta specialbyggen. Det ger mycket större flexibilitet än en tvådelad gräv­maskins­arm, säger Martin Krupicka.

På senare år har konkurrerande tillverkare etablerat sig, och Brokk är inte längre ensamma om att bygga fjärrstyrda rivningsmaskiner. Fortfarande har man dock cirka 80 procent av världsmarknaden för rivningsrobotar, och i fjol spräckte omsättningen miljardvallen.

– Jämfört med en grävmaskin får du ut fem gånger mer kapacitet ur en Brokk relativt maskin­vikten. Vi har tvåtonsmaskiner som går in genom en vanlig 80-centimetersdörr, och som har samma kraft som en tio tons gräv­maskin. Och en tiotonsgrävare får du knappast in genom dörren, säger Staffan Larsson, platschef på fabriken i Skellefteå.

Efterhand har maskinerna nått helt nya typer av användare. Man levererar också till kärnkraftsindustrin i såväl USA och Asien som Europa.

– När det gäller rivning av gamla anläggningar så finns det ofta högstrålande restmaterial som måste tas omhand. Där kommer naturligtvis fjärrstyrningen väl till pass, i kombination med strålningståliga kamerasystem, säger vd:n Martin Krupicka.

Fjärrstyrningen underlättar även uppröjning efter naturkatastrofer och attentat, och andra typer av arbete i farliga miljöer. Efter terror­attacken mot World Trade Center hjälpte Brokk-robotar till att rensa tunnelbanan under Ground Zero.

Tio år senare skickades tre Brokk-robotar med chartrat direktflyg till Fukushima. Försedda med kameror som lät operatörerna arbeta från ett kontrollrum en kilometer bort, användes de för att röja väg fram till en av de havererade reaktorerna.

Ett annat exempel är en Brokk som brandkåren i Hamburg använder för att hantera blindgångare från andra världskriget.

– Den är väldigt specialutrustad, bland annat kan den fjärrstyras i realtid från två kilometers avstånd. Det var en utmaning att få till, men absolut nödvändigt. Du kan ju inte ha någon fördröjning i maskinen i ett sådant sammanhang, säger teknikchefen Stefan Anders­son.

Denna nisch kallas Security and Rescue, och blev nyligen ett eget affärsområde hos Brokk AB. Nyligen kunde man, inom just denna nisch, offentliggöra den största ordern i företagets historia: en kund i Asien beställde 60 maskiner tillsammans med en mängd olika redskap. Martin Krupicka vill dock inte namnge köparen.

– Men det handlar om att de ska användas till insatser efter jordbävningar, översvämningar och liknande, säger han.

Tommy Harnesk

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsmiljö