”Regeringen var helt klart ute efter fuskaren”

2016-12-05 00:00 Karin Nilsson  

Det blev enklare för arbetsgivarna att begära sjukintyg från första dagen. Fusket och korttidsfrånvaron skulle minska, var planen. Men ingen vet om den funkade. Oklart är också om läkarna är tvungna att skriva förstadagsintyg. De vill i alla fall inte. ”Det är lägst prioriterat av allt vi gör.”

Idén kom från den dåvarande allians­regeringen och presenterades först i budgetpropositionen 2006/2007. En miljard kronor skulle regeringens förslag spara inom sjukförsäkringen genom att minska fusket och överutnyttjandet. Läkarintyg från första sjukdagen var en av flera pusselbitar. Arbetsgivarna skulle inte längre behöva gå via Försäkringskassan utan själva bestämma om intygen.

Regeringens tanke var att tidiga sjukintyg skulle göra det lättare att sätta i gång rehabiliteringsinsatser vid till exempel missbruksproblem. Rättviseskäl fanns också. Eftersom möjligheten att begära in sjukintyg tidigare än dag åtta redan fanns i många kollektivavtal, borde det vara en möjlighet för alla arbets­givare, resonerade regeringen.

– Regeringen förväntade sig ganska mycket av en rättsregel, säger Ruth Mannelqvist, professor i juridik vid Umeå universitet.

Hon ifrågasätter den då­varande regeringens ambition.

– Det hade väldigt lite att göra med rehabilitering. Regeringen var helt klart ute efter fuskaren.

Ruth Mannelqvist anser att om regeringen hade velat få bukt med sjukfrånvaron hade den behövt göra en analys av exempelvis hur korttidsfrånvaron såg ut och vilka effekter intygen skulle få.

– De första 14 dagarna är som ett svart hål. Vad jag vet finns ingen forskning som visar att läkarintyg från första dagen bidrar till att människor inte är sjukskrivna.

Att korttidsfrånvaro och sjuklön kan vara en stor kostnad för arbetsgivare betvivlar inte Ruth Mannelqvist, men säger att det sannolikt är stora skillnader mellan branscher.

– På universitet betalas det jämförelsevis inte ut så mycket sjuklön. Här har många oreglerad arbetstid. Är jag sjuk en dag sjukskriver jag mig inte, utan tar igen det nästa dag. Men exempelvis kvinnor i servicesektorn kan inte vara sjuka utan att utnyttja sjuklönen. Så för de arbets­givarna har det här kanske haft betydelse.

Ruth Mannelqvist tror att intygen kan ha en funktion för personer med missbruksproblem, men konstaterar att ingen vet. Hon säger också att vår syn på sjukskrivningar varierar över tid, oavsett hur sjukskrivna vi är.

– I debatten låter det som att det nästan är farligare att vara sjukskriven än att vara sjuk. På 50-talet var det bra att vara hemma när man var sjuk. Då blev man frisk och kom tillbaks till jobbet. I dag leder det till att man hamnar i utan­förskap.

Men debatten svänger igen.

– Nu pratas det mindre om fusk och mer om ett hållbart arbetsliv, säger Ruth Mannelqvist.

* * *

Catharina Bäck är socialförsäkringsexpert på Svenskt Näringsliv. Hon konstaterar att det blev enklare för företagen med förstadagsintygen, men att uppgifter om hur ofta de används saknas. Hon upplever dock att företagen använder intygen restriktivt, precis som det är tänkt.

– Företagen säger att de använder intygen när de tycker att det finns ett riskbeteende. Intygen fyller en funktion, för de gör att man kan börja prata om problem och risker, inte minst när det gäller missbruk.

Enligt Catharina Bäck är problemet med förstadagsintygen detsamma som med övriga sjukintyg: att nå vården.

– Medlemsföretagen säger att de har väldigt svårt att få någon att lyfta på luren i andra ändan.

En del läkare skriver bara sjukintyg i den mån de har tid, trots att de är skyldiga att göra det, påpekar Catharina Bäck.

– Där kanske man kan säga att det behövs viss kompetensutveckling och förståelse för intygens funktion.

* * *

På Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har man en annan uppfattning. Enligt arbetsrättsjuristen Katarina Bergström saknas det rättsligt stöd för att kräva att läkarna skriver förstadagsintyg.

– Sjukvården måste däremot ge patienten ett intyg om vård och behandling och det är inte samma sak som ett sjukskrivningsintyg, vilket ett förstadagsintyg i praktiken är, säger hon.

* * *

På 27 vårdcentraler i västra Skåne är Jan Bleckert chefsläkare. Efter en för­frågan av en reporter på Helsingborgs Dagblad gjorde han en koll av hanteringen av sjukintygen. Ungefär hälften av vårdcentralerna upplevde att fler ville ha förstadagsintyg från vården.

– Vi gör inte sådana här intyg, för vi har inte den tiden.

Jan Bleckert säger att det inte finns någon skyldighet för primärvården att skriva förstadagsintyg. Intyg om att personen varit hos läkaren måste skrivas, men inte ett utlåtande som talar om hur sjukdomen påverkar möjligheten att arbeta.

– Vi måste hjälpa till med sjuk­intyg men det är ju inte det som de här patienterna vill ha. De kan ju få ett intyg att de har varit här och det tycker jag att arbetsgivare borde nöja sig med.

Finns det någon sorts missupp­fattning här?

– Jag tror att arbetsgivarna inte tänker sig för. De tror att vi inom primärvården ska ställa upp på allt möjligt. De vill ju ha både ett intyg och ett utlåtande.

Jan Bleckert konstaterar att de som vill ha förstadagsintyg ofta har förkylningar eller lite för ont för tunga lyft på lagret. Åkommor som, enligt honom, läker av sig själva.

– Vi lever enligt en prioriteringsordning och måste ta hand om kroniskt sjuka och akut sjuka först. Det här leder inte till något vettigt. Det är ju inte för vården de kommer utan för ett utlåtande och det är lägst prioriterat av allt vi gör.

* * *

På Läkarförbundet var oron stor när förstadagsintygen föreslogs. I sitt remissvar skrev förbundet att arbetsgivarens rätt att begära intyg från första dagen kommer att öka trycket på vårdcentralerna. Oron handlade om att patienter med större behov skulle få stå tillbaka. Den oron delades av bland annat SKL.

– Jag tror inte att det är några större problem, för vi har inte hört något, säger Ove Andersson, ansvarig för sjukskrivningsfrågor på Läkarförbundet.

Han är osäker på vilka formella krav arbetsgivare kan ställa på läkarna.

– Jag tror ändå att budskapet till vården är att de här intygen ska skrivas.

Läkarförbundet ville också att intygen skulle följas upp.

På Socialdepartementet finns i dagsläget ingen plan på någon uppföljning. Men diskussioner kring krav på tidigare sjukintyg har förts. Förra hösten ville socialförsäkringsminister Annika Strandhäll se hur en försöksverksamhet med tidiga sjukintyg för alla skulle kunna se ut. Men det blev inte av. En lagändring skulle ha krävts och kanske även en etikprövning. Just nu ligger frågan om förslaget på is.

På Läkarförbundet blev man orolig igen när man hörde om förslaget.

– Sjukintyg redan från dag tre skulle betyda sex miljoner extra besök i primärvården. Jämför det med kanske tusen besök med krav på förstadagsintyg. Då skulle vi få problem, säger Ove Andersson.

* * *

Om det finns de som fuskar med de gemensamma skattemedlen ska de förstås upptäckas och stoppas. Men hur många är de egentligen? Den frågan har Kjell Rautio, socialförsäkringsexpert på LO, ställt sig ända sedan förslaget om förstadagsintyg kom. Han anser att intygen skulle kunna ha en rehabiliterande funktion att fylla, men att problemen uppstår när in­tygen används på andra sätt.

– Jag tror mer att det handlade om signalpolitik för att möta diskussionen om fusk. Regeringen ville visa att man gjorde något.

Kjell Rautio anser att inget har blivit bättre av att det blev enklare för arbetsgivarna att begära sjukintyg från första dagen.

– Den här typen av reformer leder bara till att arbetstagaren blir mer beroende av arbetsgivarens välvilja. Sådant här kan förklara en hel del av den växande psykiska ohälsan vi ser nu. Problemet är ju att det finns arbetsgivare som inte är seriösa och de har fått ett verktyg till.

Via telefon och webben kommer det frågor till LO om förstadagsintygen. Kjell Rautio får också frågor när han är ute i landet och pratar med folk på förbunden, distrikten och klubbarna.

– Har arbetsgivaren verkligen rätt att göra så här? Vi har en konflikt och nu ska jag helt plötsligt lämna in förstadagsintyg – sådant frågar de om.

* * *

Håkan Englund är vice ordförande i Sekos förhandlingsorganisation och klubbordförande i Seko Stockholm. Han arbetar på Infranord, ett företag som bygger järnvägar. Hans dom över förstadags­intygen är hård.

– Det är mest nonsens.

Han anser att intygen inte fyller någon funktion annat än som en möjlighet för arbetsgivaren att slippa betala ut sjuklön.

– Har man förstadagsintyg och är sjuk fler än en dag är det inte ovanligt att man blir straffad om man inte lämnar in intyget. Då får man inte sjuklön för de andra dagarna. Det är så arbetsgivaren använder det.

Håkan Englund håller med Kjell Rautio på LO om att intygen används i maktsyfte, även om det inte händer ofta.

– Det är ett disciplinärt verktyg.

Han anser att intygen användes mindre som ett maktmedel när arbets­givaren var tvungen att gå via Försäkringskassan.

* * *

Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO Rättsskydd, håller med Håkan Englund.

– Man kan fråga sig varför det gamla systemet inte dög. Förr kunde den arbetsgivare som ville gå till Försäkringskassan och lägga fram sina skäl. Man kan lätt tänka sig att det här upplevs som kränkande. Den nuvarande regleringen ger arbetsgivaren ökad makt, vilket var den förra regeringens syfte, och har öppnat upp för missbruk.

Så funkar intyget

Sedan en lagändring 2008 kan arbetsgivaren, utan att gå via Försäkringskassan, kräva läkarintyg från första sjukdagen, om det finns särskilda skäl. Beslutet ska vara skriftligt och avse ett år i taget. Det kan inte över­klagas. Kollektivavtalet gäller om det finns reglerat där. Regel för vem som betalar för saknas.

Källa: Sjuklönelagen paragraf 10 a, proposition 2006/2007:117, LO-TCO Rättsskydd, Försäkringskassan.

Karin Nilsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsmiljö