Påklädda kvinnor varje månad  

2021-10-14 16:11 Marika Sivertsson  

NYTT GREPP. Nakenkalendrarna på sjön ska bort. Nu tar Svensk Sjöfart fram en kalender med påklädda kvinnor och tips. Tid behövs för att kunna jobba med tipsen och råden i kalendern, påpekar forskare, 

Med Metoo började saker hända inom sjöfarten. Redan tidigare har initiativ mot sexism och trakasserier funnits, men de stora förändringarna uteblev fram till dess att uppropet #Lättaankar samlade hundratals vittnesmål om vad kvinnliga besättningsmedlemmar fick utstå – allt från objudna besök i hytten och kojen till verbala kränkningar. Avslöjandena samlade branschen genom en avsiktsförklaring och genom samarbetsplattformen Vågrätt. Sjöfarten skulle göra upp med trakasserierna. 

Men rapporter om kränkningar fortsätter, och almanackor med lättklädda kvinnor finns kvar på arbetsplatser till sjöss. Många av dem kommer från underleverantörer och tillverkare av olika slag. När det framkom, genom Vågrätt, fick alla medlemmar samt underleverantörer ett brev från branschorganisationen Svensk Sjöfarts Vd, Rikard Engström, om det oacceptabla i almanackorna. Det har lett till att underleverantörer har tagit upp problemet på ledningsnivå, enligt Carolina Kihlström, sekreterare i Svensk Sjöfarts likabehandlingsgrupp. Gruppen har nu tagit branschmedlemmarna till hjälp för att skapa något bättre att vila ögonen på: en almanacka om arbetsmiljön inom sjöfarten. Alla har kunnat bidra med idéer och bilder.

– Vi ser det som en motpol. Något som är bra för både kvinnor och män, säger Carolina Kihlström. 

Hon är noga med att poängtera att sexism och trakasserier förekommer överallt: 

– Vi ser att det är ett samhällsproblem. Ingen bransch är undantagen och alla måste bidra med åtgärder. Från Svensk Sjöfart gör vi vad vi kan, inom Vågrätt, genom att arrangera workshops och seminarier och genom att sprida kunskap både inom de svenska rederierna och internationellt. 

Likabehandlingsgruppen har också tagit fram informations- och diskussionsmaterial och arrangerat medlemsutbildningar. Almanackan är bara en liten del i arbetet, men hon hoppas den kan bli användbar. Den kommer ut både digitalt och i papper, och på både svenska och engelska. Den ska innehålla förslag på aktiviteter på grupp och individnivå för att förbättra arbetsmiljön, samt förslag på diskussionsövningar. Övningarna är framtagna av rederiet Stena Line och utvecklades av likabehandlingsgruppen. 

– Diskussionsövningarna är ett levande material som vi har testat på flera olika arbetsplatser. Just nu testas det bland annat på Sjöfartsverket. Tanken är att de ska ge ett stöd för samtal om arbetsmiljön, och att man ska kunna justera materialet så att det passar den egna arbetsplatsen. 

Förutsättningarna kan skifta mycket ombord. Besättningar kan bestå av många olika nationaliteter som kommunicerar på ett gemensamt arbetsspråk. På passagerarfärjorna tillhör ibland hälften av personalen restaurang och service, och där arbetar man i många fall en vecka för att sedan gå i land. På andra fartyg kan man arbeta månadsvis i sträck ombord. 

– Bland våra medlemmar finns en väldigt stor blandning, och tanken är att kalendern ska passa överallt. Vi har framförallt svenska rederier, men de har allt från passagerarfärjor till tank- och bulkrederier som ligger ute längre, specialsjöfart och oceangående fartyg, berättar Carolina Kihlström. 

Det som är uppenbart speciellt med arbetsmiljön ombord är att gränsen mellan arbete och fritid suddas ut. Cecilia Österman, arbetslivsforskare på Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet, påpekar att det gör arbetsmiljön desto viktigare.

– Den privata arenan är svår att få till. Det finns ingen fristad ombord. Du befinner dig hela tiden omgiven av samma människor, och du har inte tillgång till det sociala stöd du har hemma. Därför behöver vi ta arbetet med att förebygga kränkande särbehandling och trakasserier på största allvar. 

Cecilia Österman var med i Vågrättsamarbetet från start, och har i år avslutat en studie om hur man i praktiken kan förbättra arbetsmiljön ombord. En sammanställning av resultaten presenteras i rapporten ”Ogilla läget”. Hon tycker att initiativet med kalendern i sig är trevligt, men konstaterar samtidigt att tid och resurser behöver avsättas för att personalen ska få möjlighet att arbeta med de olika tipsen som presenteras. 

– Det är inte kvinnornas sak att ta ned dem från väggen. 

Kalender även i skogen 

Även i skogsbranschen släpps en kalender efter att kvinnor i branschen har tröttnat på bilder av lättklädda kvinnor som poserar på skogsmaskiner. I den kalendern poserar branschens kvinnor och ickebinära iförda kläder och yrkesstolthet. 

Under året har en kalender med lättklädda yrkeskvinnor i Kungälv sålt slut. Även det var en reaktion på nakenkalendrar med stereotypa utseenden och poser – syftet var att med stolthet visa upp olika kroppsformer. Modellerna var kvinnor i olika åldrar som poserade i sitt yrke. Initiativtagare var Antonia Kobylinski Kihlgren och Åsa Håkansson från Kungälv, de skänkte 84 000 kronor av vinsten till organisationen ”Kvinna till Kvinna”. 

Marika Sivertsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsmiljö