Önskas – omtag i hovrätten

2021-02-22 16:26 Karin Nilsson  
Mannen dog av kvävning på grund av syrebrist efter att han skickats ner i fartyget, i Oxelösunds hamn, för att lossa kol. Foto: Bengt Ekman / TT

Arbetsmiljöbrotten var grova när en 20-åring kvävdes till döds i hamnen i Oxelösund i mars 2018 och företagsboten borde var 5 miljoner kronor. Det menar åklagaren. Företagets ombud överklagar också.

Den 16 mars 2018 omkom en man i 20-årsåldern på ett fartyg i Oxelösunds hamn. Mannen dog av kvävning på grund av syrebrist efter att han skulle lossa koll på ett fartyg. Av misstag gick han ned i fel utrymme. En kollega som försökte rädda honom förlorade medvetandet och två andra som också försökte hjälpa till utsattes för livsfara. Som Arbetarskydd tidigare har berättat fällde Nyköpings tingsrätt en av de åtalade cheferna för flera olika arbetsmiljöbrott, friade en annan och krävde 2 miljoner kronor i företagsbot av företaget, Oxelösunds Hamn AB. Nu har både åklagaren och ombuden för de som dömdes i tingsrätten lämnat in skälen till sina överklaganden av domen.

Kammaråklagare Jan Olof Andersson, vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, håller med tingsrätten om vem som har ansvaret för olyckan men anser att brotten ska bedömas som grova. Han nämner först arbetsmiljöbrottet vållande till annans död som en av cheferna fälldes för.

ꟷ Jag tycker att det här är ett grovt brott med hänsyn till hur extremt farligt det här arbetet är och att chefen är väl medveten om det. Det är ju också han som fastställer och skriver instruktionerna.

Riskerna beror på att det kan uppstå brist på syre vid hantering av kol. Syret kan förbrukas genom oxidering som binder till sig syreatomer. Det kan hända även vid hantering av träflis, pellets, järn och stål. Dessa risker var väl kända, menar Jan Olof Andersson. Han hänvisar till att ändringar gjorts för arbetet i hamnen med flisbåtar med samma risker.

ꟷ Men det föranleder ingen förändring när det gäller instruktionerna för kolbåtar. Hade man använt den skyddsutrustning som man använder på flisbåtarna då hade det här inte hänt.

Jan Olof Andersson anser att det finns flera skäl till att arbetsmiljöbrotten ska bedömas som grova. Han menar att regler och instruktioner inte följs och att bolaget bryter mot Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete genom att inte följa upp åtgärder som vidtagits.

ꟷ Den enda skyddsåtgärden som finns för de anställda är information och att man använder gasvarnare på rätt sätt. Men ingen gör det. Och man har inte kontrollerat detta. Det gör också att det blir grovt.

Han anser också att det ställs högre krav på aktsamhet när arbetet är farligt.

ꟷ Här kanske vi har en av de farligaste arbetsuppgifterna som finns på den svenska arbetsmarknaden med ett antal personer som dött. Men man gör ingenting extra.

Åklagaren anser även att brottet vållande till kroppsskada ska bedömas som grovt. Det handlar om hur tingsrätten såg på skadan som en av de som försökte rädda den avlidna kollegan drabbades av när han försökte hjälpa till och själv förlorade medvetandet. Han hade med sig ett andningsskydd men fick det inte att fungera. Han räddades och överlevde.

ꟷ Med hänsyn till den korta tiden så anses det som ringa, men det ställer jag inte upp på. Om något tar ett strupgrepp i någon minut eller mer befinner man sig i livsfara. Det är på samma sätt här.

Även när det gäller arbetsmiljöbrottet vållande till fara för annan, som rör fler kollegor som försökte hjälpa till, menar Jan Olof Andersson att brottet ska bedömas som grovt.

ꟷ  De här personerna har inte haft någon utbildning över huvudtaget, de har inte fått några instruktioner om hur de ska agera vid räddningssituationer och de har ingen skyddsutrustning.

Åklagaren påpekar att de rutiner som fanns innebär att det tar 10 till 15 minuter före ambulans och räddningspersonal är på plats.

ꟷ  En person som ligger i syrefri miljö i 15 minuter – han dör. Det lämpliga här vore att larma båtens besättning.

Jan Olof Andersson anser att chefen ska dömas till fängelse i minst ett och ett halvt år och att bolaget ska betala 5 miljoner i företagsbot, inte två som dömdes ut i tingsrätten. Han har ett nytt vittne men i övrigt är det samma bevisning som kammaråklagaren nu vill att Svea hovrätt ska ta ställning till.

ꟷ Han är den sista arbetsledaren på plats eftersom nattskiftet inte hade någon arbetsledare. Det framkom en del ny information under huvudförhandlingen som det är intressant att fråga honom om.

Du har inga synpunkter på att tingsrätten friade en av de båda åtalade cheferna?

ꟷ Nej, jag tog med honom bara för att den som nu fällts inte skulle kunna säga att han inte hade arbetsmiljöansvaret. Därför tog jag med hans chef också.

Du har gjort ett så kallat anslutningsöverklagande vilket betyder att om försvarssidan drar tillbaka sitt överklagade så blir det ingen prövning i nästa instans, varför?

ꟷ Man gör alltid en del processekonomiska överväganden.

Är inte det en risk?

ꟷ Jo, men ibland är det så att även om man inte får fullt bifall så går man inte vidare och överklagar Jag har fullt med andra ärenden och vi har en fällande dom med personligt ansvar och företagsbot.

Den dömde chefen överklagar domen via sitt ombud. Han anser inte att han är skyldig till det som åklagaren säger och yrkar att hovrätten frikänner honom.  Även bolaget, Oxelösunds hamn överklagar via sitt ombud, advokat Anders Lorentzon på Kihlstedts advokatbyrå.

ꟷ Det har gjorts en felaktig bedömning i tingsrätten av den dömde chefens ansvar. Så bolaget överklagar följden av det – företagsboten. Jag anser att det finns goda förutsättningar att ändra tingsrättens dom.

Någon ny bevisning har inte Anders Lorentzon, men han ställer sig bland annat frågande till hur tingsrätten resonerat kring hur man inom bolaget har hanterat arbetsmiljöarbetet. Enligt advokaten är huvudfrågan varför den avlidne hamnarbetaren gick ned i fel lejdare och hamnade i syrefattig miljö.

ꟷ Varför gör han det. Vad beror det på och vems ansvar är det? Eller är det någons ansvar överhuvudtaget – är det en olyckshändelse?

I överklagande resonerar Anders Lorentzon kring ansvarsfrågan och kommer fram till att det i vart fall inte kan bero på den dömde chefens arbetsmiljöarbete.

ꟷ Han har gjort det som ankommer på honom.

Anders Lorentzon anser att bolaget har ett omfattande systematiskt arbetsmiljöarbete och menar att han får medhåll av både åklagaren och Arbetsmiljöverket. Några särskilda krav på hur och när uppföljning av vidtagna åtgärder ska ske menar han att det inte finns i Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete. Han påpekar att bolaget har ett system för rapportering av tillbud, olycksfall och riskobservationer och att det inte finns några tillbud kopplade till den här typen av händelser.

ꟷ Bolaget har gjort vad som åligger det och ingen person i ledande ställning är längre utpekad. Vi är överens med åklagaren om att det var den dömde chefen som hade ansvaret för just tillsynen och kontrollen och frias han så är det ingen annan kvar som kan göra att det blir företagsbot.

Blir det en prövning i hovrätten sker den med stor sannolikhet inte förrän tidigast i höst. Anders Lorentzon påpekar att den dömde chefen enligt regelverket automatiskt beviljas prövning medan det inte är säkert när det gäller bolaget.

ꟷ Jag bedömer förutsättningarna som goda. Det blir en väldigt konstig situation annars om man skulle pröva målet mot den dömde chefen men inte mot bolaget. Det innebär att om han skulle frias skulle bolaget behöva begära resning för att tingsrättens dom om företagsbot skulle undanröjas. Det blir en väldigt konstig omväg, säger Anders Lorentzon och tillägger att företagsbot är en lite säregen historia.

Karin Nilsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsmiljö