Nordkalk fälls även i hovrätten

2018-06-08 00:00 Karin Nilsson  
En kalkugn rengjordes på SSAB:s område i Luleå. Kalk/osläckt kalk tillverkas genom upphettning av kalksten till cirka 1 100 grader Celsius. En större kalkbit lossnade och föll ned i vattnet i kalkugnen. Skållhet ånga och frätande kalk kom ut och träffade arbetare som stod några meter ifrån hålet. De fick allvarliga skador och en av dem, Johan Löfroth avled. Foto: Jonas Askergren

FÄLLD. Det var inget entreprenadavtal - personalen var inhyrd. Det slår en enig hovrätt fast och går därmed på tingsrättens linje.

Den 1 november 2011 inträffade två olyckor i kalkugnen på Nordkalk AB i Luleå. Vid den första olyckan brännskadades en inhyrd i ansiktet av utströmmande vattenånga blandad med kalk. Olyckan inträffade vid halv fem-tiden. Vid ett skyddsmöte efter olyckan bestämdes att arbetet med att spola bort sintertillväxten av kalk med vatten skulle fortsätta.

Nästa olycka inträffade vid elva-tiden på kvällen. Ingen arbetsledare var kvar på arbetsplatsen. Vid olyckan omkom Johan Löfroth. Tre personer skadades när het vattenånga blandad med kalk strömmade ut ur flera hål på ugnen. Olyckan berodde på att det bildades övertryck i ugnen.

Åklagaren: Både företaget och platschefen tog en medveten risk av allvarligt slag genom att inte bedöma riskerna mer noggrant efter den första olyckan. Nordkalk ska betala 3 500 000 kronor i företagsbot för de grova brotten.

Platschefen vållade dödsolyckan och kroppsskadorna som drabbade tre inhyrda vid den andra olyckan. Hans brott är grova.

Tingsrätten: Arbetsmiljölagen reglerar inte förhållandet mellan beställare och en självständig entreprenör. En bedömning av om det är en entreprenad eller ett inhyrningsförhållande ska göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Nordkalk stod exempelvis för den faktiska arbetsledningen, tog fram och bestämde arbetsmetoden, gav anvisningar, stod för all skyddsutrustning - utom den personliga - och stod även för verktyg och material. Sammanfattningsvis är det visat att Nordkalk hyrt in arbetarna. Därmed hade bolaget arbetsmiljöansvaret.

Platschefen hade både i sin roll och genom delegation ansvaret för arbetsmiljöarbetet för det aktuella arbetet i kalkugnen. Han borde ha bedömt riskerna efter den första olyckan. De som skulle göra jobbet skulle ha fått veta hur de skulle göra arbetet på ett säkert sätt. Det skulle också ha funnits arbetsledare på plats. Platschefen var grovt oaktsam. Om han hade gjort det han var skyldig att göra är det högst sannolikt att den andra olyckan aldrig hade hänt. Platschefen döms till villkorlig dom och 200 dagsböter.

Företaget gjorde heller inte vad som kan krävas för att förebygga brottsligheten och ska därför betala företagsbot. Med hänsyn till den långa tid som har gått sedan olyckan sänks boten till 3 000 000 kronor.

Bolaget: Överklagade domen.

Platschefen: Överklagade domen och vill i första hand frikännas, i andra hand att han ska dömas för ringa brott eller brott av normalgraden. Han vill också att straffen sänks.

Hovrätten: Gör samma bedömning som tingsrätten. Hovrätten tillägger att enbart det förhållandet att några av arbetarna var arbetsledare hos entreprenören inte kan göra att det är fråga om entreprenad.

Domslut: Platschefen döms till villkorlig dom och 200 dagsböter. Företaget ska betala 3 000 000 kronor i företagsbot.

Domen kan överklagas senast den 21 juni 2018.

Karin Nilsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer