När hälsan blir en arbetsuppgift

2017-09-11 00:00 Fredrik Grythberg  
Att bygga en träningsanläggning i trädgården blev en perfekt lösning för den tidigare kampsportaren Hannes Kannisto. När han blev pappa blev det svårare att åka i väg till träningen, så här kan han hålla sig i form på hemmaplan. Foto: Privat

Träning på arbetstid är en lönsam investering. Sjukfrånvaron sjunker och effektiviteten ökar. Träning är dessutom gynnsamt för den enskilda individens hälsa.Så långt låter allt bra. Men frågan är hur mycket en arbetsgivare ska få bestämma över hur medarbetarna väljer att leva sina liv.

Friskvårdsbidrag, stegtävlingar och bokade platser i olika lopp är vanligt förekommande på svenska arbetsplatser. Har de privata valen om matvanor och fysisk aktivitet blivit en angelägenhet hos arbetsgivare för att maximera produktiviteten? Eller vill de bara väl?

Det är inget nytt att arbetsgivaren lägger sig i hur fysiskt uthållig personalen är. Biltillverkaren Henry Ford talade mycket om kost och vila för att personalen skulle vara uthållig och i början av 1900-talet införde han dubbel lön för dem som höll sig själva och sin familj hälsosamma. Det var inte i första hand för individens eget bästa, utan för att säkra och effektivisera produktionen i hans fabrik.

– Då handlade det om att kroppen tog slut, men när vi fick arbetsmiljölagar handlade det mer om humanitära skäl. I dag vet jag inte riktigt var vi står, men det blir ett problem när arbetsgivaren agerar som en förälder. Jag ser en tillbakagång till industrisamhällets tankegångar där arbetsgivaren inte bara styrde över arbetsuppgifterna utan också över individens livsstil, säger Henrietta Huzell, universitetslektor i arbetsvetenskap på Karlstads universitet.

Hon säger också att påtryckningar om att leva hälsosamt lätt blir en fråga om inkluderande och exkluderande på arbetsplatsen.

Janet Johansson på Stockholms universitet instämmer i resonemanget. Hon har precis gjort klart en avhandling om toppchefer som gjort träning till livsstil och identitetsbyggande.

– Chefer som vill vara hälsosamma ledare och förebilder skapar en norm där hälsosamma, vältränade medarbetare anses som bättre än de som inte är det. I de intervjuer jag gjorde var det ganska tydligt att detta påverkade alla medarbetare indirekt. Men vi behöver forska mer om exakt hur det påverkar.

Maria Ekblom, docent i neurovetenskap på Gymnastik- och idrottshögskolan, leder just nu ett fyraårigt projekt på två stora svenska företag för att reda ut vilket stöd arbetsgivaren ska ge när det gäller hälsoarbetet.

– Anledningen till att företag vill lägga in träning under arbetsdagen är för att förebygga belastningsskador, öka motståndskraften mot stress och vara mindre benägen att bli utbränd. Men det saknas enkel, begriplig kunskap som gör att arbetsgivare kan se vilka aktiviteter och mönster av fysisk aktivitet som ger effekt, säger Maria Ekblom.

Redan för tio år sedan beslutade ledningen på Kalmar Vatten att införa obligatorisk träning på arbetstid under två timmar per vecka.

Det var ett okonventionellt beslut på den tiden.

– Vi hade problem med belastningsskador för dem som hade tyngre arbeten. Friskvårdsbidraget gynnade de som redan tränade och vi nådde inte de som behövde träning, säger hr-chefen Linn Sjöberg.

Hon håller med om att det fanns en risk att otränade medarbetare skulle kunna känna sig utsatta i och med att träningen var obligatorisk.

– Men det var just dem vi behövde ta hand om, säger hon.

På fem år sjönk antalet medarbetare med hälsan i farozonen från 25 medarbetare till endast en.

– Vi har inga krav på prestation och vi har fortfarande bullar till fikat. Vi försöker hålla det på en lagom, individanpassad nivå. Många upplever bättre sammanhållning och engagemang på arbetet, säger Linn Sjöberg.

I början smögs träningen in men idag är den ett lönekriterium. Träningen är en del av befattningsbeskrivningen och träningsnärvaron används som underlag i lönesättningen.

Henrietta Huzell påpekar att integritetsfrågan är viktig.

– Var går gränsen för vilken livsstil som är accepterad? För att leva upp till kraven måste jag gå till mitt anställningskontrakt, men det är ändå något som påverkar mitt privatliv. Det behöver inte vara dåligt men vi behöver problematisera vad en arbetsgivare bör och får styra.

Från fackförbundet Vision är beskedet rakt och tydligt.

– En arbetsgivare kan inte kräva att en medarbetare deltar i friskvårdsaktiviteter så länge individen klarar sitt arbete. Men det finns ingen straffpåföljd för en arbetsgivare som driver på sina medarbetare att leva hälsosamt, förutsatt att det inte upplevs som mobbning och diskriminering, säger förbundsjurist Åsa Tillberg på Vision.

Fredrik Grythberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen