Motsättningen mellan area och klockan

2022-04-08 11:20 Nina van den Brink  
"Städning är inte som att arbeta i en fabrik där du tillverkar tio saker om dagen, den här tjänsten är svår att mäta."

SKYDDSOMBUDET. "Kunderna som köper städtjänster bryr sig inte om vilken städare som kommer till dem. De vill bara spara pengar", säger Juan Carlos Cerda Ruiz, regionalt skyddsombud Fastighets.

Två faktorer. Kvadratmeter och tid. I teorin kan det verka enkelt. En yta ska städas, hur lång tid kan det ta. Enkel matematik, eller? Självfallet inte, det inser vem som helst. Hur hårt smutsat är det? Finns trappor? Finns det möbler och maskiner i vägen? Ska de också rengöras?

- Inom städ är det svårt att mäta hur många meter du ska hinna, hur fastigheten ser ut, olika moment, trappor, hur mycket folk springer hit och dit. Är det ett kontor? En källare? Finns andra saker som är emot momentet? säger Juan Carlos Cerda Ruiz, som arbetat som städare i 24 år på familjeföretaget Inspira, som nyss köpts upp av Coor och  håller på och integreras i den större koncernen. Han har varit med och byggt upp den fackliga verksamheten inom Inspira och kommer nu göra samma sak på Coor, som sedan tidigare saknar fackklubb för lokalvårdarna. Han är numera huvudskyddsombud i Fastighets Region Öst.

Juan Carlos Cerda Ruiz kom till Sverige från Chile efter Pinochets statskupp på 1970-talet. Han har arbetat totalt trettio år i städbranschen, och har fått se branschen förändras i Sverige. Några saker har blivit bättre, en del farliga rengöringsmedel har försvunnit och ersätts av miljövänliga, men på det stora hela tycker han att det har börjat gå bakåt. Och det finns ett problem som överskuggar allt annat.

- Det man ser på arbetsplatserna är stress. Städning är inte som att arbeta i en fabrik där du tillverkar tio saker om dagen, den här tjänsten är svår att mäta. Men det vi ser är att städarna har mycket ont om tid för att göra sitt jobb och det gör att kollegerna mår dåligt.

Juan Carlos Cerda Ruiz ser att tendensen går mot mer deltid, och det är inte ens säkert att du får anställning på samma plats. Om du ska ha hundra procent kanske du måste springa mellan tre, fyra arbetsplatser. Det är inte heller ovanligt att arbeta delade tider. Några timmar på morgonen, följt av ett långt uppehåll och sedan några timmar på kvällen.

- Det skapar stress. Städarna har familjer och privatliv, men de måste offra sig. Att ha kollektivavtal är inte någon garanti för att du får en bra arbetsmiljö. Du får bara viss trygghet, men inte mer, säger han.

Juan Carlos Cerda Ruiz räknar upp olika samverkande omständigheter som bidrar till att ytterligare förvärra den psykisk stressen i ett redan hårt och krävande jobb: Oseriösa arbetsgivare som springer efter städarna med ständigt nya uppgifter. Förväntan på att städaren ska vara osynlig, många kunder vill inte behöva se henne eller honom i arbete, och städaren får absolut inte vara i vägen.

Deltid i kombination med några av de lägsta lönerna i landet gör dessutom att många måste ha flera jobb.

- Många springer till olika kunder och företag, arbetsgivare. Det är inte ovanligt att du har två eller tre arbetsgivare under dagen för att få ihop din ekonomi, säger Juan Carlos Cerda Ruiz.

Han fann sig tillrätta direkt i det fackliga arbetet, och har från första stund kämpat för bättre villkor åt sina kolleger i städbranschen. För Juan Carlos Cerda Ruiz är det kollektivets bästa som gäller, han far inte efter individuella fördelar. För det utsågs han härom månaden till Årets skyddsombud av LO-distriktet i Stockholms län. Men han börjar bli uppgiven inför samhällsutvecklingen, där ingen längre tycks bry sig om hur de mest utsatta arbetarna behandlas, så länge det inte påverkar dem själva.

- Kunderna som köper städtjänster bryr sig inte om vilken städare som kommer till dem. De vill bara spara pengar, säger Juan Carlos Cerda Ruiz. Han räknar upp flera exempel på när hans välfungerande arbetsgivare Inspira, ett välkänt bolag med kollektivavtal, skyddskommitté och genomtänkt personalpolitik, har förlorat sina långvariga städuppdrag till oseriösa aktörer därför att dessa erbjöd sig att göra städningen billigare.

- Jag har jobbat i Inspira i 24 år, utan att ha några problem. Kunden bryr sig inte om det. De bryr sig inte i dagens läge vem som städar, de bara tänker på sin egen budget. Det finns inte någon garanti för att du behåller jobbet. Det finns också den här hyvlingen, att arbetsgivarna när som helst kan minska dina timmar. Arbetsdomstolen har redan gett arbetsgivaren rätt. Personalen blir stressad och mår inte bra. Den mänskliga sidan, den med känslor mellan människor, finns inte längre. Relationerna betyder inget längre. Jag försöker säga: Ni flyttar folk, ni flyttar inte möbler. Jag efterfrågar en syn på varför ni gör så, vad blir det för konsekvens? Den här människan kan bli ledsen, arg frustrerad, säger Juan Carlos Cerda Ruiz.

Det kunden som köper städtjänster prutar på är nästan alltid städarens lön eller tiden det tar att utföra städmomenten. In på arbetsplatsen kommer till sist papperslösa invandrare utan möjlighet att kräva minimilön. Juan Carlos Cerda Ruiz pekar på flera granskningar gjorda av medier och myndigheter som stöder det han säger.

- Om jag är tyst, om jag är snäll då behåller  jag jobbet. Det smyger sig in. Man normaliserar den typen av relationer, dessa attityder. Men man kan inte normalisera vad som helst, säger Juan Carlos Cerda Ruiz och han har börjat säga till sina kolleger att de måste börja reagera själva också, som individer.

- Du kan inte behålla jobbet till varje pris som helst, du kan inte gå på knä bara för att behålla jobbet. Jag kan inte acceptera vad som helst, inte att jag ska gå på taket, inte att chefen kommer och skäller.

För Juan Carlos Cerda Ruiz är det den viktigaste uppgiften för facket idag. Att ta reda på hur de anställda städarna mår och stötta dem i att börja ställa krav, och kräva sin rätt. Är vi på rätt väg? Kan vi göra bättre, kan vi göra annorlunda?

Och ändå är det ju inte så enkelt. Vad har en arbetskraftsinvandrare i städbranschen att sätta emot. En person som hämtats från sitt hemland av arbetsgivaren för att städa billigt i dennes företag. Ingenting. Utan anställning åker han eller hon ut igen. Juan Carlos Cerda Ruiz är mycket kritisk mot arbetskraftsinvandring som har försatt människor i sådana prekära situationer och som i och med det sätter ett lönetryck på resten av branschen.

- Om du inte trivs, om det inte passar, varsågod gå! Sådan är inställningen. Det finns inte empati i kontakten mellan arbetsgivare och arbetstagare, säger Juan Carlos Cerda Ruiz och han efterlyser ansvarstagande från de företag som köper städtjänster. Men också från myndigheter, att granska marknaden för att sätta åt företag som utnyttjar illegal arbetskraft. Cerda Ruiz räknar upp tillfällen då avslöjanden lett till att de stackars städarna utvisats, medan företagarna som utnyttjat dem gått fria.

- Folk i verkligheten, arbetare på golvet ,de kämpar och sliter ihjäl sig varje dag. Men de har inte kommandot. Polisen… , skatteverket… de borde göra en kampanj, visa att vi ska kämpa hårt mot de oseriösa företagen. Men nej, texten finns, det finns goda ord, men ingenting mera, säger Juan Carlos Cerda Ruiz.

Juan Carlos råd till arbetsgivare i städbranschen:

 

  • Kosta på självklara saker som arbetsplatsintroduktion, utbildning, goda verktyg och arbetsmöten. Det skapar en säkrare och bättre arbetsmiljö för städaren, kundens klagomål minskar när städaren trivs och det gynnar alla i längden.
     
  • Många städare får klara sig helt själva och ser inte arbetsgivaren förrän det blir klagomål. Visa att ni ser era städare. Det kostar inte mycket att ta med några bullar och gå ned till arbetsplatsen och fråga hur de mår och om det finns några problem.
     
  • Både arbetsgivare och kunder behöver fråga sig själva hur de behandlar andra människor och vad som händer med en person som plötsligt flyttas eller ersätts. Hur påverkar det städarens liv?
     
  • Respektera tidlöneprincipen och föreskrifterna i  AFS 2015:4, om risker för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön. ”Hur kan den implementeras bättre nedåt? Det finns en bra idé i texten, bra ord, men i verklighet blir det något annat. Det finns ingen uppföljning. Gör ni det här då?”

 

 

Nina van den Brink

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsmiljö