Mer sällan på taket med ny teknik 

2021-11-15 11:48 Torbjörn Svensson  

STAVSOTNING. Skorstensfejarmästare Hans Lundquist är den femte generationens sotare. Både hans far och farfar blev sjuka av sitt arbete. Med ny teknik vill han skona kollegor i yrket. 

Skorstensfejarmästare Hans Lundquist, som tagit den nya tekniken till Sverige, svänger in på Pilvallsvägen i Trelleborg och stannar utanför en av villorna. Han öppnar bakdörrarna till skåpbilen och plockar fram utrustningen. Fastighetsägaren, Jörgen Hansson, har redan sett honom komma, öppnar dörren och hälsar välkommen. Eftersom Hans Lundquist använder den nya stavtekniken när han sotar, behöver han inte klättra upp på taket med lod och lina på traditionellt vis. 

– Det kostar lite mer, men jag behöver inte tänka på att resa stegen när sotaren ska komma. Det är ju en fördel för mig också, säger fastighetsägaren Jörgen Hansson. 

Att fastighetsägare missar att resa stegen är rätt vanligt, förklarar Hans Lundquist. Det är både irriterande och stressande för sotarna eftersom det sätter käppar i hjulet för planeringen. Tidsmarginalerna är snäva. När sotningen är klar har Hans Lundquist en kvart på sig att åka till nästa fastighet. Då vill det till att den inte ligger för långt bort. 

Fastighetsägaren är också skyldig att se till att takstegarna är fast förankrade och att det finns glidskydd. De ska dessutom se till att takstegen är fri från snö på vintern. Men även här brister det tyvärr ofta, enligt Hans Lundquist. Det enda skorstensfejarna kan göra då, är att skriftligen uppmana fastighetsägaren att åtgärda felen. Men det hjälper inte alltid. Äldre fastighetsägare som inte klarar av att skotta bort snön från takstegen, måste ibland boka om sotningstiden tills snön försvunnit. 

–  Vi har inte några sanktionsmöjligheter. I Danmark kan skorstensfejarfirmorna till och med dömas till böter om gällande säkerhetskrav inte uppfylls, säger Hans Lundquist. 

Arbete från hög höjd är strikt reglerat enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Vad som gäller för just sotare är däremot oklart, menar Hans Lundquist. Enligt föreskrifterna ska det finnas fallskydd, arbetsplattform eller arbetskorg, typ skylift. Om inte det går att ordna ska man ha en personlig fallskyddssele och takstegen ska vara fast förankrad i konstruktionsvirket. Arbete med fallskyddssele får inte utföras ensam. Om man blir hängande i selen och inte kan ta sig ner på egen hand kan man få cirkulationsrubbningar och allvarliga skador inom 15 minuter. Regelverket gäller för bygg- och anläggningsarbete men tillämpas inte i praktiken när det gäller sotning eftersom skorstensfejarfirmorna varken äger eller råder över sina arbetsplatser. Det är en allvarlig brist, påtalar Hans Lundquist. Han menar att det därför finns all anledning att komma bort från arbete på tak. Men helt och hållet går det inte. 

– Jag måste fortfarande klättra upp och kontrollera skorstenar vid nybesiktningar, men det är inte så ofta, säger han. 

Om skorstenens överdel behöver inspekteras har han numera en så kallad camerapole som han kan använda. Det är en lång stång som han fäster en kamera i. Då når den en höjd på elva meter.  

Sotsugen, som Hans Lundquist numer använder, väger elva kilo och är försedd med hjul. Det gör den lätt att dra med sig. Men när man ska uppför trappor är det värre. När Hans Lundquist kommit in i vardagsrummet, breder han ut en skyddsfilt på golvet framför kaminen. Sätter på sig skyddshandskarna och monterar ihop ett par stavar med ett enkelt handgrepp.  

– Stavarna har olika grovlek och längd beroende på vilken typ av skorstenskanaler det är fråga om. Idag använder jag 12 millimeter stavar som är 90 centimeter långa. De kan kopplas ihop till max 20 meter, men så mycket behöver jag inte här, säger Hans Lundquist och fortsätter sina förberedelser.  

Han öppnar försiktigt sotluckan till rökkanalen och täcker öppningen med ett skydd för att förhindra att det kommer ut sot i omgivningen. Därefter kopplar han in sotsugen och ansluter den till kaminen. Genom att sotsugen är försedd med hepafilter fångas även de mikroskopiskt små sotpartiklarna upp. När aggregatet slås på bildas undertryck i skorstenskanalerna. Så fungerar den nya tekniken. 

I framkanten på den första staven fäster Hans Lundquist en kamera.  

– Bilderna förs över till min mobil så att jag kan få en uppfattning om hur det ser ut invändigt. När jag för in staven i kanalen kan jag se om det är några skador i skorstenen eller om kanalen viker av åt något håll. Stavarna är av plast och böjliga. De kan även ta sig förbi en vinkel på 90 grader. 

Han fäster ett renshuvud på den främre staven. Vilken sort han använder beror på hur omfattande sotbeläggningen är. Om det finns tjära i kanalen krävs speciell utrustning. Då tar rensningen längre tid. I den andra änden av staven fäster han en skruvdragare. Med ett kullagerförsett stavhandtag kan han hålla i staven när den sedan börjar rotera. Han för in renshuvudet och ett par ihopkopplade stavar upp till rökkanalens mynning med handkraft och sätter därefter igång den steglösa skruvdragaren.  

– Jag arbetar etappvis och drar borsten fram och tillbaka fem gånger i varje sektion, sedan förlänger jag med nästa stav och fortsätter, förklarar Hans Lundquist under tiden han arbetar.  

Efter cirka 45 minuter är han klar. Då är det dags att samla ihop utrustningen och åka vidare. Allt som allt arbetar firman med 7 000 fastighetsägare och sammanlagt 9 000 objekt i fem olika kommuner. Men alla objekt sotas inte lika ofta. Det beror på hur mycket kaminerna används. I fritidshus blir intervallerna mellan sotningen längre. Under en arbetsdag måste han hinna med cirka nio fastigheter för att ekonomin ska gå ihop. 

Hans Lundquist tillhör en unik familj med lång yrkestradition. Hans farfarsfar blev skorstensfejarmästare redan 1898. Nu sköter Hans Lundquists fru Pia planering, avisering, bokningar och fakturering i företaget. Deras dotter Emmy har också utbildat sig till sotare och fått mästarbrev. Hon blir därmed den femte generationen sotare i familjen. Hennes bror Hannes är ventilationstekniker. 

Men sotaryrket innebär stora hälsorisker. Många insjuknar i cancer på grund av sot och asbest och dör i förtid. Flera av Hans Lundquists tidigare arbetskamrater och även hans far och farfar drabbades. Förr tvättades inte arbetskläderna så ofta. Då trodde man att sot i kläderna istället var ett skydd. Nu vet man bättre. Små sotpartiklar som tränger in i huden kan leda till cancer. Hans Lundquist funderade länge hur man skulle kunna förändra sotningstekniken och förbättra arbetsmiljön. 

– Jag tänkte att det måste vara något fel när antalet skorstensbränder låg kvar på samma nivå år efter år. Berodde det på föråldrad teknik eller på att vi sotare var inkompetenta? Var det verkligen nödvändigt att klättra på tak och sota uppifrån? Fanns det inte några andra sätt man kunde jobba på? 

Då fick han reda på att man i USA och England hade helt andra arbetsmetoder med sotning underifrån. 2011 bestämde han sig för att åka dit och ta reda på hur det gick till. Sedan började han tillämpa tekniken på egen hand. 

– Den typ av renshuvuden vi använder är mer skonsamma mot skorstenen. Men skruvdragaren måste vara stark för att orka dra runt stavarna och ha lång batteritid så de inte behöver laddas så ofta, påtalar han. 

Nu har han använt den nya tekniken i tio år. Han tycker att det är viktig att sprida kunskapen om den för att förbättra sotarnas arbetsmiljö och åker runt och föreläser om sina erfarenheter både i Sverige och Danmark. Intresset är stort. Men att övertyga kommunerna är däremot betydligt svårare. Deras inställning är viktig eftersom de upphandlar sotningstjänster. Därmed har de en avgörande betydelse om sotning underifrån ska slå igenom på allvar, påekar Hans Lundquist. Men genom lagen om offentlig upphandling, menar han, att kommunerna alltid väljer det lägsta priset och att det missgynnar den nya tekniken eftersom den är lite dyrare.  

Sedan finns det inom sotarskrået en viss konservatism och machotänk på sina håll, menar han. Som att man inte är en riktig sotare om man inte ”daskat” ner från taket några gånger och att utsikten från ett tak ger en känsla av yrkesstolthet.  

Men många är intresserade, inte minst bland de anställda som ser stora fördelar. En av dem, Fredrik Lodén, kommer från Västmanland och har tidigare jobbat hos fem olika skorstensfejare. 

– Med stavteknik slipper man stressen. Det gör att jag får den tid jag behöver för att kunna utföra ett bra jobb. Det blir cirka nio fastigheter per dag. Förr kunde det bli dubbelt så många. Det har gjort att jag fått tillbaka arbetslusten. Jag kommer aldrig att gå tillbaka till lod och lina igen, säger han. 

Nu slipper han klättra upp på taken och fallriskerna från höga höjder är borta. 

– Förr, vid ett tillfälle när jag arbetade i en liten by i Gällivare kommun, gled stegen av från takfoten. Jag blev kvar på taket och kunde inte komma ner. Som tur var hörde en person mig när jag skrek efter hjälp. Det var en jobbig situation, minns Fredrik Lodén. 

Han har också ramlat ner från tak två gånger, men klarat sig lindrigt undan tack vare att han haft turen att landa mjukt i snödrivor. Men att förlita sig till att bara ha tur, räcker inte om man ska ha en bra och säker arbetsmiljö.  

Torbjörn Svensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen

Arbetsmiljö