Många upplever hot och våld på utryckningarna

2016-11-14 00:00 Lena Gunnars  

DEBATT. Nära 40 procent av brandmännen i Stockholms- och Malmöområdena har utsatts för hot och våld på jobbet. Det visar en ny enkät från Brandmännens riksförbund.– Det är dags för inrikesminister Anders Ygeman att gå från ord till handling, säger Mikael Svanberg, förbundsledamot.

Som Arbetarskydd berättade om i somras utsätts många brandmän för våld och hot i jobbet. Men brandmännens arbetsgivare i Storstockholm har hänvisat till statistik som visar att incidenterna minskat.

Mikael Svanberg och hans kolleger på Brandmännens riksförbund kände inte igen sig i den verklighetsbeskrivningen. De skickade ut en enkät till medlemmarna i områdena runt Stockholm och Malmö för att få veta vad de upplevde på jobbet.

– Vi blev tvungna att rannsaka oss själva när statistiken såg ut som den gjorde. Vi frågade oss om vi levde i någon form av bubbla, om vi blivit emotionellt påverkade av att någon enstaka hade varit utsatt för något. Det behövdes konkreta siffror för att kunna styrka det vi upplevde när det gäller våld och hot, säger Mikael Svanberg.

Han pekar ut tre anledningar till att arbets­givarens statistik visar på färre incidenter.

• Acceptansen och toleransnivån för våld och hot i jobbet har ökat under senare år.

– Vi bryr oss inte längre om att någon säger att de ska döda oss eller kasta sten i huvud på oss, säger Mikael Svanberg.

• Problem med inrapporteringssystemet.

– Hur ska vi anmäla när något har hänt? Man kanske inte sätter sig ned direkt efter en utryckning mitt i natten. Och tre dagar senare kanske man känner att det som hänt nog inte var så farligt. Den enskilde brandmannen eller räddningsledaren vet inte hur eller var man anmäler dessa händelser. Det är också sällan brandmännen polisanmäler dem, visar enkäten.

• Ändrat tillvägagångssätt.

– Är det rörigt i ett område har vi tack vare polisens ledningscentral fått kunskap om det till 85 procent och att vi ska invänta polisen. Gör vi det har vi ett ändrat tillvägagångssätt som påverkar insatstiden. Men en sådan fördröjning eller att den beror på en hotsituation syns inte i statistiken, säger Mikael Svanberg.

I Uppsala omkom en person i en lägenhetsbrand för ett halvår sedan.

– Det är en ytterlighet av att man fördröjer och förhindrar räddningstjänsten från att åka in i områden. Det är tiden som avgör om du överlever eller inte i ett brinnande hus.

I februari deltog Mikael Svanberg i runda­bordssamtal hos inrikesminister Anders Ygeman (S) om tryggheten för polis, räddningstjänst och ambulanspersonal. Han var förhoppningsfull efter att ha läst ett uttalande på regeringens hemsida där ministern säger: ”Vi har sett en oroande ökning av våld och hot som hindrat poliser, brandmän och ambulanspersonal från att göra sitt jobb.”

– Efter mötet kom en artikel i en av morgontidningarna där arbetsgivarna hänvisade till den där statistiken om att incidenterna minskat. Det är att förringa något som är otroligt allvarligt, säger Mikael Svanberg.

Brandmännens riksförbund vill att brandmannayrket får tjänstemannastatus och att det blir straffbart att hindra eller störa en räddningsinsats. De vill ha nollvision när det gäller hot och våld mot räddningspersonalen.

Svante Borg, förbundsdirektör på arbetsgivarsidan Storstockholms brandförsvar, säger att de tar hoten på största allvar. När blåljuspersonal utsätts är det ett slag både mot den operativa verksamheten och arbetsmiljön för de anställda.

– Vi bedriver ett fortlöpande arbete med att förbättra vår hantering avseende anmälan av avvikelser och tillbudsrapporter, säger Svante Borg.

När det gäller förslaget om en nollvision anser Svante Borg att ett sådant beslut måste fattas på nationell nivå för att den ska få önskad effekt.

– Storstockholms brandförsvar arbetar, utifrån framtagen riktlinje, med rutiner och utbildning i syfte att förebygga och hantera vålds- och hotsituationer, så att medarbetaren kan arbeta på ett säkert sätt. De enheter som i störst utsträckning är drabbade av hot arbetar i nära samarbeten med Polisen, stadsdelsnämnden och socialtjänsten, säger han.

Många upplever hot och våld på utryckningarna

Brandmännens riksförbund skickade ut sin enkät till 563 medlemmar anställda i Brandkåren Attunda, Region Syd och Storstockholms Brand­försvar. Det kom in 319 svar.

Runt 33 procent av de svarande inom Brandkåren Attunda, 35 procent inom Region Syd och 24 procent av de svarande medlemmarna inom Storstockholms brandförsvar uppgav att de någon gång utsatts för våld och/eller hot i jobbet under förra året.

– Här är det bara våra medlemmar som har svarat. Men det finns ju fler anställda. Arbetsgivaren borde genomföra enkäter med hjälp av företagshälso­vården för att verkligen få fram hur omfattande problemet är, säger Mikael Svanberg.

Har du upplevt obehag på grund av en hotfull situation under 2015?

Ja: 46 procent.

Nej: 54 procent.

Har du någonsin under din anställning utsatts för hot och/eller våld?

Ja: 39 procent.

Nej: 61 procent.

Har du utsatts för våld eller hot under 2015?

Ja: 30 procent.

Nej: 70 procent.

Skrevs incidentrapport för samtliga händelser?

Ja: 4 procent.

Nej: 54 procent.

Vet ej: 41 procent.

Polisanmälde du någon av händelserna?

Ja: 4 procent.

Nej: 95 procent.

Har du upplevt att någon insats fördröjts på grund av hot och/eller våld 2015?

Ja: 45 procent.

Nej: 55 procent.

Källa: Enkät från Brandmännens riksförbund

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen