Målet - minska arbetsbelastningen med samtal  

2021-12-13 11:55 Marika Sivertsson  

DJUPSAMTAL. Medarbetarenkäter, skyddsronder och statistik över sjukfrånvaro samlades in. Sen utvecklades metoden. Nu samtalas det på djupet på fler än 80 arbetsplatser i Göteborg. 

Delaktighet är nyckeln – och kommunikation. Det menar Elisabeth Palmér, hälso- och arbetsmiljöstrateg i Göteborgs stad som varit med och infört en metod där samtalen står i centrum. Enligt henne är tricket att inse att vi i vardagen pratar förbi varandra – att vi tror att vi menar samma sak för att vi använder ungefär samma ord. När vi går ned på detaljerna, när alla i arbetsgruppen börjar prata ordentligt med varandra om det jobb de tillsammans utför varje dag, då händer det grejer. Till exempel kan man upptäcka att belastning för en person, faktiskt kan vara återhämtning för en annan. 

– När individerna i gruppen uppnår detta, kan de börja prata om hur de tillsammans kan arbeta för att minska belastningen och öka återhämtningen. Allt ligger inte på individnivå eller arbetsplatsnivå, men i den här metoden finns en möjlighet att upptäcka också vad chefen behöver ta uppåt i organisationen, berättar Elisabeth Palmér. 

Metoden bygger på arbetsinriktat lärande, AIL, och utgår från vad medarbetare vet och kan om sin egen arbetsmiljö. Den är skapad i Göteborg precis före pandemin, och har sitt ursprung i ett övergripande uppdrag som Elisabeth Palmér hade att förbättra arbetsmiljön och minska sjukskrivningarna i Göteborg. Hon tog in all rapportering som berörde arbetsmiljö från bolag, förvaltningar och stadsdelar. Där fanns statistik över sjukfrånvaro, från medarbetarenkäter och skyddsronder, och beskrivningar från respektive arbetsplats hur arbetsmiljöarbetet utförs. 

Ur detta skapade Elisabeth Palmér tillsammans med representanter från olika verksamheter och fackliga organisationer åtta förslag på strategiskt viktiga åtgärder – ett var att jobba mer med arbetsbelastning och återhämtning.

Läs mer: Gruppsamtal ska lindra stressen

– Samtidigt pågick ett ESF-projekt (ESF står för Europeiska Socialfonden, en EU-verksamhet, reds anm.) i Östra Göteborg som handlade om förebyggande och främjande arbetsmiljöarbete. Det var oerhört lägligt, jag slog mig ihop med det projektet och gjorde verkstad av förslaget om arbetsbelastning och återhämtning där. Vi började där. Nu är det ett stadsövergripande arbetssätt.  

Allt börjar med en utbildning där metoden tillämpas. Tanken är att metoden ska växa in i arbetsvardagen och bli ett förhållningssätt. Chef, skyddsombud, hr-specialister och medarbetare deltar, och grupperna kan vara mellan tio och 40 personer stora.  

– Det hela går ut på att man jobbar med det man vet och kan om sin arbetsplats och om hur man har det där. Det är varken nytt eller revolutionerande, men vi ordnar ”huret”. Det har tidigare visat sig vara svårt att gå från teori till praktik i projekt som handlar om arbetsmiljö. Men när vi lämnar grupperna efter första workshopen är de redan i gång med praktiken. 

Tillsammans med femton nyligen utbildade handledare fortsätter hon att sprida metoden till alla verksamheter i Göteborg som är intresserade. Den är medarbetardriven, i princip kostnadsfri och enkel att genomföra. Allting sker på ordinarie arbetsplatsträffar. Om chefen är intresserad av att delta måste hen först hämta information om det utvecklingsarbete som arbetsgruppen tillsammans ska ge sig in i, för att kunna förklara ramarna och meningen med det för medarbetarna. Det är arbetsgruppen som fattar beslutet, och hittills har ingen sagt nej. 

– Innan vi träffar grupperna har vi ett gediget arbete med chef, skyddsombud och hr-specialist. Vi har en mall med nyckeltal där de får beskriva verksamhet, uppdrag, och funktioner. Och hur man uppfattar arbetsbelastningen och möjligheter till återhämtning, förklarar Elisabeth Palmér.

Läs mer: Forskaren: Få metoder förebygger utmattning

En viktig fråga som kan uppstå före start är om chefen är beredd att ta behovet av kostsamma förslag på åtgärder vidare upp i organisationen. Därför får chefen under förarbetet ta ställning till sin roll, och konsekvenserna av den. Arbetsgruppen kommer under utbildningen att sortera den belastning medarbetarna upplever till olika nivåer. Om det exempelvis är frågan om att tunga lyft skapar smärtor i axlar och rygg, då ligger det på nivån med pengar och mandat att köpa in hjälpmedel.  

– Vi har den dialogen med chefen i förväg. Vi gör klart att chefen måste ta den bollen, för om medarbetarna känner sig svikna leder det till en försämring av arbetsmiljön. Men det har inte varit ett problem. Jag upplever att cheferna går stärkta ur utbildningen. 

Elisabeth Palmér och hennes medarbetare jobbar med mötesteknik på ett hälsofrämjande sätt. De involverar, skapar en fin samtalston, och inbjuder till delaktighet. Och inte minst förväntar de sig av medarbetarna att de deltar. Metoden bygger på att ingen är tyst. Grupperna börjar med en halvtimmes teori för att skapa en gemensam plattform. Då förs en dialog om vad ohälsosam arbetsbelastning är, hur krav och resurser hänger ihop, och hur man kan ge varandra hälsa på jobbet. Därefter kommer själva arbetet i gång. Under work-shoparna diskuterar grupperna i detalj friskfaktorer och vad som främjar återhämtning.  

Sen får de reflektera över hur de kan använda den kunskap de har om sin arbetsplats och arbetsmiljö. Ligger åtgärder på individnivå eller gruppnivå, eller på chefens nivå? Det händer att arbetsgruppen identifierar frågor som behöver skickas högre upp, på ledningsnivå.  

Deltagarna skapar tillsammans en handlingsplan. I många arbetsgrupper gör man efter utbildningen en rutin för återhämtning, den kan bland annat bestå i att växla arbetsuppgifter. Den som har arbetat intensivt med de gamla kan tycka att det är skönt att få gå ifrån och vika tvätt, eller tömma en diskmaskin – arbete som någon annan uppfattar som en belastning. 

– Det blir lättare att hjälpa varandra må bra när var och en har fått förutsättningar att förstå hur de övriga påverkas av sitt arbete – när de har fått ha ett professionellt samtal om vad utmaningarna består i. Aha-upplevelserna brukar bli många, säger Elisabeth Palmér.

Kom igång med samtal 

Definiera återhämtning. 
Medvetenhet – gemensam bild. 
Gå på djupet. 
Prioritera och lägg in som rutin. 
Förbered för täta uppföljningar.


Källa: Arbetsmiljöstrateg Elisabeth Palmér. 

Marika Sivertsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsmiljö