Kod 9002 finns inte längre

2013-05-19 23:00 Elinor Torp  

Vid rån slänger sig poliserna på ratten. Kommer en arbetsolycka blir det tyst i bilarna. Svensk polis har inte fått en ynka timma om arbetsmiljöbrott i utbildningen. Men detta håller på att förändras. Den olyckliga poliskoden 9002, ”arbetsplatsolycka utan misstanke om brott”, har försvunnit och i april träffades utredare från hela landet för att lära sig mer.

En sommarjobbare i Skåne fick armen uppäten av en maskin. Kursdeltagarna ryser när bilden på den fastklämda pojken visas på en stor duk i klassrummet. Åklagaren Lotten ­Loberg tar fram pekpinnen och säger åt poliserna att fästa sig vid detaljerna. Vad saknas?

Nästa fotografi visar ett dammigt föremål på en lastpall. Skyddskåpan. Hade denna ”detalj” suttit på plats skulle olyckan aldrig inträffat och sommarjobbaren fått behålla sin arm.

På rättegången dök pojken upp i t-tröja. Bra, tyckte Lotten Loberg, för då kunde domaren se med egna ögon vad som händer om en arbetsgivare struntar i arbetsmiljölagstiftningen. En stor bit av armen saknades. Det såg ut som om en hund satt tänderna i pojken.

Nästa exempel handlar om en nyanställd vaktmästare på en kyrkogård. Han skulle gräva sin första grav. Hustrun vittnade i rätten om hans oro inför uppgiften. ”Jag jobbar med tre ton jord över mig. Tänk om något händer?” hade han sagt kvällen innan. Det var precis vad som hände. Vaktmästaren klämdes ihjäl av jordvagnen och dog i graven. Det Lotten Loberg vill säga med bilderna är att dokumentation i direkt anslutning till arbetsolyckor är avgörande. Utan bevis, inget mål.

Poliserna skruvar på sig i bänkarna. En gäspar. En annan antecknar febrilt. Då och då kommer en fråga. Borde vi ha gått vidare med det här fallet? Var det fel av oss att lägga ner? Klassrummet är litet. Deltagarna många. En ung jurist från Arbetsmiljöverket ställer sig upp med jämna mellanrum för att sträcka på benen.

Kursen i arbetsmiljöbrott är till för både poliser, åklagare och anställda vid Arbetsmiljöverket. Helst ska deltagarna ha förkunskaper, men detta år är de flesta från polisen nybörjare. Ingen av dem fick veta något om arbetsmiljöbrott på Polishögskolan och fram tills nyligen har de gjort allt för att undvika brottstypen, erkänner de.

– Arbetsmiljöbrotten låg alltid längst ner i balansen. De hade ingen status överhuvudtaget. Det var suck och stön. Ingen ville ha dem. Man kunde ju inget. Ärendena kändes bara jobbiga, berättar polisutredaren Kristina Hakenmyr från Göteborg.

Björn Eriksson medger att det var likadant i Stockholm, och är, fortfarande.

– Synsättet ute i bilarna är att arbetsmiljöbrott är tråkigt och krångligt. Det märker man när jobben går ut på radion. En arbetsplats­olycka svarar inte många på, men kommer ett personrån eller slagsmål hugger vi direkt, berättar polisutredaren, som jobbar med häktesmordet i Huddinge.

Utredare av arbetsmiljöbrott är udda fåglar inom polisen. Kristina Hakenmyr får ständigt förklara sig inför oförstående kolleger. Björn Eriksson nickar igenkännande. Utredarna enas i lunchmatsalen om att de flesta poliser är ute efter jakten.

– Att åka till själva objektet och göra de initiala åtgärderna är inte lika spännande som att jaga gärningsmän. I just arbetsmiljömål finns det ju inte heller en tydlig gärningsman på samma sätt, säger Björn Eriksson.

I Göteborg insåg utredningschefen att arbetsmiljömålen längst ner i högarna snart skulle preskriberas. Något behövde göras. I samma veva sökte Kristina Hakenmyr nytt jobb vid miljöbrottsenheten. Under intervjun fick hon reda på att två utredare skulle anställas för att de även skulle ta arbetsmiljöbrott.

– Jag blev livrädd. Arbetsmiljöbrott var trist och komplicerat. Det hade jag med mig från närpolisområdet. Nu har jag svängt om totalt. Arbetsmiljöbrotten är mycket roligare än miljöbrotten. I Göteborg har vi en särskild olycksbuss. Vi fotograferar och filmar. Utredarna sitter tillsammans och åklagarna i huset bredvid.

– Det underlättar, flikar Lotten Loberg in.

Efter lunch har bänkarna flyttats ihop till öar. Bland pärmar och anteckningsblock står namnskyltar i olika färger och på kursdeltagarnas bröst sitter brickor som berättar vilken myndighet de kommer ifrån.

Några poliser och civilare från olika delar av landet sätter sig tillsammans i ett tyst rum för att utbyta erfarenheter. Norrbotten, Väster­botten, Värmland, Stockholm och Göteborg finns representerade kring bordet. Skillnaderna mellan polisdistrikten är stora. Medan utredarna i Stockholm sysslar med allt mellan himmel och jord har Johan Dahlberg i Umeå blivit lovad att få ägna sig åt enbart arbets­miljöbrott. Han har bara varit utredare en vecka, men hoppas att chefen håller sitt löfte. Tidigare jobbade Johan Dahlberg i yttre tjänst. Han tycker att ingripande personal gör så gott de kan och visar med händerna hur mycket de måste kunna.

– Som polis i yttre tjänst har du enormt mycket krav. Du ska ha kunskap om allt det här, säger han och sträcker ut armarna så långt han kan för att visa på bredden.

– Jo, fast det är ändå så att poliser i yttre tjänst måste lära sig mer om arbetsmiljöbrott och börja se olycksplatsen som en brottsplats, säger Björn Eriksson.

Åklagarna har i många år kritiserat polisen för den olyckliga koden 9002 – arbetsplats­olycka utan misstanke om brott. Om poliserna först på plats betraktar olyckan som bara en olycka och det senare visar sig vara ett brott är det mycket svårt, eller närmast omöjligt, ­att vinna i rätten. Koden 9002 kan sänka en hel ­utredning. De flesta fall läggs ner. Återigen: Inga bevis. Inget mål.

– Vi försöker få poliser i yttre tjänst att förstå att en olycka som ser ut som en olycka i nästa skede kan bli ett brott. Då blir förstahands­åtgärderna viktigare, säger Björn Eriksson och låter som en åklagare från Rema, Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Lotten Lobergs arbetsplats.

Sedan ett par månader tillbaka har det skett en viktig förändring som tvingar polisen att tänka om kring olyckorna. Koden 9002 har raderats från systemet. Patrullen först på plats kan inte längre registrera olyckan som bara en olycka utan måste tänka i termerna misstänkt brott.

Kristina Hakenmyr tror inte att den förändrade kodningsrutinen löser hela problemet. Många poliser har fortfarande kvar inställningen att arbetsplatsolyckor är olyckliga omständigheter och inget annat. Händelser registreras i stället 0000. Koden för avvaktan på beslut. Men ett första steg är det i alla fall, tror utredarna runt bordet.

---

Som prenumerant får du mer! Logga in för att läsa mer:

Läs mer: Därför klaras så få brott upp

---

Prenumerera på Arbetarskydd

Lagrum

Arbetsmiljölagen:

  • Kapitel 8, paragraferna 1–2

Brottsbalken:

  • Kapitel 3, paragraferna 7–10

Kapitel 3 paragraf 2 Arbetsmiljölagen:

  • Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa och olycksfall, 3 kap 2 § arbetsmiljölagen. För straffrättsligt ansvar krävs att oaktsamheten har orsakat olyckan.

Kursen i arbetsmiljöbrott

Längd: En vecka, en gång om året, i april.

Plats: Polishögskolan i Solna.

Målgrupp: Förunder­sökningsledare och utredare vid polismyndigheten, åklagare som ­pysslar med arbets­miljöbrott och personal från Arbetsmiljöverket.

Syfte: Utveckla kunskaperna som krävs för att utreda arbetsmiljöbrott. Främja samverkan mellan myndigheterna.

  • På schemat:

Måndag: Arbetsmiljökunskap.
Tisdag: Arbetsmiljöbrott och brott mot arbetsmiljölagen.
Onsdag: Utredning av en arbetsplatsolycka. Samverkan mellan myndigheterna.
Torsdag: Företagsbot och enskilda anspråk. Psykosociala frågor.
Fredag: Arbetsmiljömål i praktiken.

Elinor Torp

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen