En plats kan vara två: dels den plats som finns i verkligheten, och dels den plats som finns i föreställningarnas värld. Med den utgångspunkten har två forskare tagit sig an förskolan och försökt finna orsakerna till att förskollärare är den lärargrupp som är mest sjukskriven.
– Den föreställda platsen framgår av direktiv och lagar, den levda platsen är den som förskollärarna upplever. Om platsen fungerar så som tänkt och planerat finns ingen diskrepans, men om det planerade skiljer sig mycket från det som är möjligt att göra så uppstår starka spänningar. Det leder till olika dilemman, som sliter på personalen, förklarar Ingegerd Tallberg Broman, psykolog och forskare i pedagogik vid Malmö universitet och en av forskarna bakom studien.
I ett dilemma ingår att man tvingas prioritera, och därmed också välja bort något som man upplever som väsentligt för det professionella uppdraget, poängterar Sven Persson, professor i pedagogik och den andre forskaren bakom studien.
– De dilemman som vi beskriver ska förstås som prioriteringar och val som förskollärare upplever att de behöver göra, mellan önskvärda alternativ. De upplever svårigheter att utöva sitt uppdrag och leva upp till de ibland motstridiga krav som ställs på dem.
Forskarna visar hur förskolans förutsättningar, villkor och arbetsmiljö har förändrats över de senaste åren. Olika yrkeskategorier i förskolevärlden har också fått ge sin syn på varför ohälsan och sjukskrivningarna ökar. De främsta orsakerna som uppges är brist på förskollärare, stor personalomsättning, ökad andel utan utbildning för arbete i förskola, stora barngrupper, bristande ekonomiska förutsättningar, högt ställda förväntningar och ansvar utan kontroll.
Rapportförfattarna lyfter fram att förskollärarens uppdrag har förändrats och att den arbetsledande rollen har blivit tydligare. Detta samtidigt som förskolans organisation traditionellt är platt, med kollektiv styrning. Svag legitimitet i chefsrollen och kraven på tydlig arbetsledning är ett av de starkaste dilemman som forskarna funnit. Gränslösheten i det professionella uppdraget, med stark lojalitet med barn, föräldrar och kollegor är ett annat. Ett tredje är den osäkerhet som beror på att förutsättningarna för att utföra uppdraget ligger utanför förskollärarens kontroll – exempelvis att planera undervisning som sedan inte går att genomföra på grund av en ansträngd personalsituation.
Viktigast för förskollärarnas arbetsmiljö är, enligt forskarna, att grundbemanningen behöver öka och att fler förskollärare behöver utbildas. Enligt Skolverkets statistik kommer 39 000 förskollärare att examineras fram till 2029. Forskarna menar att nästan det dubbla antalet, 70 000 förskollärare, är nödvändigt. Förskollärarna behöver också få mer kontroll över sitt arbete. Samtidigt behöver stödfunktioner som exempelvis psykolog och socialsekreterare stärkas. Förskollärarna behöver få arbetsro – förändringstakten i verksamheten behöver minska.
Enligt forskarna är det stora bidraget i rapporten att de med utgångspunkt i platsbegreppet bättre än tidigare har kunnat visa på de dilemman som drabbar personalen. De har kunnat visa hur förändringar i arbetsvillkor, och spänningar mellan krav och resurser, skapar stress och bidrar till ökad sjukfrånvaro och ökad psykisk ohälsa.
Samma problem i många kommuner
Forskningsrapporten Hög sjukfrånvaro och ökad psykisk ohälsa – om dilemman i förskollärarens vardag presenterades i februari och ledde i våras till debatt om förskollärarnas villkor. Den beställdes av Malmö stad och utfördes av forskare vid Malmö universitet i samarbete med staden. Ett fyrtiotal personer i olika personalkategorier har intervjuats. Forskarna ser det som en lokal studie av en nationell förskoleproblematik, eftersom samma problem är synliga i många kommuner i Sverige.
Kommentarer
Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.
Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.