Juristen: Chefen kan mobba med arbetsrätten

2017-03-20 00:00 Lena Gunnars  

Chefen kan använda arbetsrätten som mobbningsverktyg, anser arbetsrättsjuristen Mats El Kott: – Omplacera folk och ta bort viktiga arbetsuppgifter är klassiska mobbningsmetoder från arbetsgivarsidan.

Mats El Kott har sett många fall där arbets­givarna kallat in anställda på möten utan att tala om vad saken gäller. Den anställda kan ha varit sjukskriven när kallelsen damp ner på hallmattan. Tillbaka på jobbet med chefen och någon från hr i rummet, får den anställda höra hur dålig den är och att det bara finns två valmöjligheter: omplacering eller uppsägning.

Enligt Mats El Kott är det vanligt att arbetsgivare påstår att de inte lyckats omplacera personen. Då återstår bara uppsägning.

– Man trycker ner den anställda i skorna.

Ytterligare en metod enligt Mats El Kott är att leta fel på en person. Han nämner att en anställd fick det i uppdrag i det omskrivna Krokom-fallet, där en socialsekreterare tog livet av sig. Mats El Kott var ombud åt den avlidne mannens döttrar. Två chefer fälldes i tingsrätten för att ha vållat mannens död, men de friades i hovrätten.

Högsta domstolen avvisade riksåklagarens överklagande. Mats El Kott är kritisk. Han anser att arbetsgivaren använde reglerna kring avskedandet för att pressa arbetstagaren.

– Det bör särskilt uppmärksammas att det inte fanns några grunder som motiverade avskedande, ingen saklig grund för uppsägning, inte heller en varning.

Mats El Kotts rekommendation är att lämna arbetsplatsen så fort som möjligt om du blir utsatt för mobbning. Men se först till att ha ett annat jobb. Särskilt om du bor på en liten ort, där alla känner alla.

– Någon som sagt upp sig själv kan ha svårt att få jobb om en potentiell ny arbetsgivare får reda på varför.

Mats El Kott tycker att det finns exempel bland Arbetsdomstolens domar på att arbets­givare tillåts agera på grövsta vis, när en arbetstagare misstänks ha gjort något fel.

– Jag hade ett fall där man agerade på ett klassiskt sätt: stängde av personen, som fick gå hemma månad efter månad. Arbetsgivaren påstod att man utredde. Personen blev till slut avskedad.

Arbetsgivaren vann i tingsrätten.

– AD fastställde tingsrättens dom och ansåg inte att preskription var för handen, trots att personen fick gå hemma under mycket lång tid utan att något hände, säger Mats El Kott.

För några år sedan var han ombud åt en präst, som han anser provocerades av sin arbetsgivare till uppsägning.

– Mötet pågick i timmar, till långt in på natten. Det var rena psykoterrorn. Man förmådde prästen att skriva på sin egen uppsägning. Men hon hade spelat in hela samtalet. Tingsrätten ansåg att det var en provocerad uppsägning, men arbetsgivaren överklagade domen till AD, som undanröjde den.

Mats El Kott anser att AD tillämpar en tolkning av arbetsrätten som innebär att om någon blir mobbad så att det uppstår samarbetsproblem, så får arbetsgivaren flytta på personen eller göra sig av med den.

– Att omplacera folk och ta bort viktiga arbetsuppgifter är klassiska mobbningsmetoder.

Arbetsdomstolens ordförande och administrativa chef håller inte med om att AD genom sin rättstillämpning tillåter arbetsgivare att bete sig illa mot sina anställda.

– Jag har svårt att förstå att de angivna rättsfallen skulle ge stöd för de påståendena, säger Cathrine Lilja Hansson.

I fallet med prästen påpekar hon att det fanns omständigheter som talade både för och emot att arbetsgivaren skulle ha provocerat fram uppsägningen.

– Domstolen prövade om arbetsgivaren, under händelseförloppet som ledde fram till uppgörelsen, kunde anses ha uppträtt i strid med god sed på arbetsmarknaden eller annars otillbörligt. Vid en sammanvägd bedömning fann domstolen att situationen inte var sådan att överenskommelsen var ogiltig.

Anställd avskedades på Arlanda

En anställd på Arlanda fick en underrättelse om kommande avskedande en höstdag 2003. I slutet av året stängdes han av från sitt arbete och avskedades sommaren därpå.

Han anser att problemen började när en ny överordnad anställdes. Innan dess hade det enligt honom aldrig varit några klagomål på hans arbete. Den nya överordnade försökte konsekvent frysa ut honom, hävdade han. Hans fackförbund framförde i tvisteförhandlingar att han hade blivit trakasserad, mobbad och utsatt för kränk­ande särbehandling. Arbetsgivaren bestred alla påståendena i tingsrätten. I en internutredning hade misstankar framkommit om att mannen brutit mot lojalitetsplikten och misskött sina arbetsuppgifter och därför tagits ur tjänst och avskedats.

Tingsrätten gick på arbets­givarens linje. Rätten ansåg inte heller att det förelåg någon preskription enligt tvåmånadersregeln i Las, som fackförbundet hävdade.

Arbetsdomstolen fastställde senare tingsrättens dom efter att mannen hade överklagat den.

Mål B 113/07 Dom 83/09

Prästen kände sig provocerad att säga upp sig

En präst kallades till ett möte en kväll i augusti 2010. Syftet var att träffa en uppgörelse om att avsluta hennes anställning. Bland andra en ledamot i församlingen, kyrkorådsordföranden och en inhyrd konsult var när­varande.

Först vid midnatt lämnade församlingens representanter mötet. De kom tillbaka en och en halv timme senare med överenskommelsen, som båda parter undertecknade.

Prästen ångrade sig dagen efter och stämde sedan sin arbetsgivare i tingsrätten. Hon yrkade att uppsägningen skulle ogiltigförklaras, eftersom hon upplevde att hon blivit provocerad till uppsägningen. Hon hade spelat in mötet i smyg.

Tingsrätten ansåg att ljud­inspelningarna stärkte hennes påstående och kom i sin dom fram till att hon hade provocerats till uppsägning.

Arbetsgivarsidan överklagade domen till Arbetsdomstolen, som undanröjde den. Dock fann två av ledamöterna att hon blev provocerad.

Mål B 39/12 Dom 73/13

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen