Hotet mot regionala skyddsombud

2022-11-07 18:35 Mattias Lahti Davidsson  
Utbildningsledaren Angela Osorio har lång erfarenhet som regionalt skyddsombud hos Fastighetsanställdas förbund.

Runö folkhögskola utbildar regionala skyddsombud. Uppdraget har funnits i mer än 70 år men står nu inför ett vägskäl:utveckling eller avveckling.

- Vad säger lagen, vad har ni för uppgift, vad ska ni göra?

- Vi ska företräda arbetstagare i arbetsmiljöfrågor.

- Det står också här att vi ska aktivera det lokala skyddsarbetet.

- Bra, och vad betyder det?

Ett 20-tal regionala skyddsombud har samlats för tredagarsutbildningen RSO1 på Runö Folkhögskola i Åkersberga norr om Stockholm. Pedagogen Angela Osorio frågar fram de regionala skyddsombuden som just haft grupparbete.

Någon konkretiserar:

- Vi ska verka för att det utses lokala skyddsombud.

I samband med att ett nytt grupparbete drar igång berättar Angela Osorio att utbildningsdeltagarna kommer från en rad olika fackförbund, bland annat Handels, IF Metall, GS och Fastighetsanställdas förbund.

- Majoriteten är utsedda nyligen, men alla har varit lokala skyddsombud i många år.

Utmaningen med att leda utbildningen, säger Angela Osorio, är att lägga sig på en lagom generell nivå så att det passar alla, oavsett vilket fackförbund de kommer ifrån. Syftet med utbildningen RSO1 är att de regionala skyddsombuden ska ha full koll på sitt mandat och uppdrag. Angela Osorio har själv haft det här uppdraget inom Fastighetsanställdas förbund en gång i tiden. Hon säger att de regionala skyddsombuden är särskilt viktiga för små företag.

- Det är inte bara de anställda på stora arbetsplatser som ska ha en bra arbetsmiljö. Även på små företag förtjänar man att ha det bra. Det är här de regionala skyddsombuden kommer in i bilden, säger Angela Osorio.

En av deltagarna, Kamil Walicki, blev utsedd till regionalt skyddsombud 1 juli av avdelningsstyrelsen inom Handels i Helsingborg. Han har sin bakgrund inom partihandeln, men har hittills främst besökt arbetsplatser inom detaljhandeln.

- Det är oftast där som det saknas skyddsombud och arbetsmiljösamverkan, säger han.

En fråga han jobbat med är arbetstiderna. Många inom detaljhandeln jagar timmar för att få det att gå ihop, säger han.

- Det skapar oro och så blir det konflikter mellan arbetstagare.

Ett annat arbetsmiljöproblem är ergonomin. Arbetstagarna har ryggproblem och värk i handlederna. Kamil Walicki har tolv års erfarenhet som skyddsombud på ett lager. Där vande han sig vid att ställa krav och peka med hela handen, som han uttrycker det. Nu när han ska fungera som regionalt skyddsombud och besöka arbetsplatser som inte är hans egen, gäller det att vara mer diplomatisk, har han märkt.

- Jag vill få till en dialog mer arbetsgivaren. Allra bäst blir det om man kan få det till att det är chefen själv som kommit på lösningen. Allt handlar om lösningen, det finns ingen prestige i det här uppdraget.

En annan utbildningsdeltagare är Lotta Nordqvist från GS. Hon blev vald till lokalt skyddsombud 2006 i sitt arbete i träindustrin. Senare blev hon huvudskyddsombud och har även axlat rollen som regionalt skyddsombud.

- GS samlar ju grafiker, träarbetare och skogsarbetare. För min del blir det något nytt att ge sig ut i skogen, säger hon.

Lotta Nordqvist har tyckt att det har varit svårt att hitta rätt sätt att presentera sig på, när hon har ringt upp arbetsgivare för att anmäla sitt besök. Att närma sig medlemmarna har också varit en utmaning.

- Jag visste inte riktigt hur jag skulle bära mig åt för att veta vad medlemmarna tycker är viktigt i arbetsmiljön, vad de tycker att jag ska hålla koll på. Det gäller att försöka få kontakt med medlemmar, säger Lotta Nordqvist.

 

Allt sedan 1949 har fackförbunden kunnat utse regionala skyddsombud som har rätt att besöka arbetsplatser där det finns fackliga medlemmar, men där det saknas skyddskommitté. De regionala skyddsombuden har samma befogenheter enligt arbetsmiljölagen som lokala skyddsombud.

Det finns nästan 1 600 regionala skyddsombud som arbetar för 27 fackförbund. Oftast är uppdraget en deltidssyssla och ombudens samlade arbetsinsats motsvarar ungefär 280 årsarbetskrafter. Staten betalar 110 miljoner kronor i bidrag för verksamheten men 23 av de 27 fackförbunden skjuter till extra medel, ibland lika mycket eller mer än det utnycklade statsbidraget.

En utredning överlämnad till regeringen i augusti finner att de regionala skyddsombuden fungerar ändamålsenligt, till en rimlig kostnad. Utredaren Magnus Sverke, till vardags professor vid Stockholms universitet, har funnit att de regionala skyddsombudens verksamhet bidrar till bättre arbetsmiljö. I tider då både antalet lokala skyddsombud sjunker och de fackliga organisationerna förlorar medlemmar kan de regionala skyddsombuden fungera som ett stöd i det lokala arbetsmiljöarbetet, är utredningens slutsats.

Bakgrunden till Magnus Sverkes utredning är att riksdagen i april 2020 röstade ned en proposition om utökad tillträdesrätt för de regionala skyddsombuden. Den dåvarande S-MP-regeringen ville att de regionala skyddsombuden skulle få rätten att även besöka arbetsplatser där det inte finns några fackliga medlemmar. Oppositionen i form av de borgerliga partierna och SD röstade ned propositionen och begärde mer kunskapsunderlag. Därmed tillsattes en ny utredning ledd av Magnus Sverke.

I betänkandet som lämnades till regeringen i augusti kommer frågan om utökad tillträdesrätt upp på nytt. Utredningen anser att det inte finns några argument mot att tillskjuta mer statliga medel samt utvidga ombudens möjlighet att komma in på arbetsplatser.

- När riksdagens röstade ned den förra propositionen efterfrågades istället en rejäl utvärdering. Nu har vi gjort en sådan grundlig systematisk utvärdering och kan konstatera att verksamheten rullar på som den ska göra på ett ändamålsenligt sätt. De regionala skyddsombuden är viktiga och kanske än viktigare idag då antalet ordinarie skyddsombud blir färre, säger Magnus Sverke.

Svenskt Näringsliv, Sobona och Företagarna anser att det finns en del problem med dagens system. Det är vanligt, hävdar Svenskt Näringsliv, att de regionala skyddsombuden blandar ihop den rollen med rollen som fackligt ombud. Bland annat förekommer det medlemsvärvning när besöket egentligen skulle handla om arbetsmiljö. Det händer också att fackliga organisationer bedriver sin verksamhet utan ordentlig dialog med arbetsgivarna. Gentemot små företag kan det då uppstå ett övertag, en obalans, som skadar samverkan, framhåller Svenskt Näringsliv.

Magnus Sverke säger att han tar kritiken från arbetsgivarorganisationerna på allvar. Men den är ändå av underordnad betydelse om man ser till helheten, menar han.

- Visst förekommer det att regionala skyddsombud blandar ihop roller, men vi tycker att det här sker i så pass begränsad omfattning att när sådant kommer upp bör parterna kunna lösa det sinsemellan bara genom att ringa upp varandra och prata om saken, säger Magnus Sverke.

I de fall då det verkar som att regionala skyddsombud ägnar sig åt medlemsvärvning är det utredningens slutsats att det ofta handlar om försök att få arbetstagare att ta på sig skyddsombudsrollen.

- En viktig del i uppdraget, utöver att vara arbetstagarnas ombud och att verka för en tillfredställande arbetsmiljö är att faktiskt få till stånd ett lokalt arbetsmiljöarbete. Ska man lyckas med det sistnämnda kan det ofta handla om att få någon att ställa upp som skyddsombud.

Samtidigt markerar Magnus Sverke att det är viktigt att fackförbunden lägger ned resurser på utbildning för de regionala skyddsombuden så att dessa arbetar på rätt sätt.

Anna Bergsten, arbetsmiljöexpert, på Svenskt Näringsliv konstaterar att den nya utredningen kommer med samma förslag som det riksdagen röstade ned 2020. Hon vill vänta med att uttala sig om Magnus Sverkes betänkande tills hon hunnit analysera det noga.

- Uppenbarligen har man inte tagit till sig det vi framfört, givet vad man föreslår, säger hon.

Svenskt Näringsliv driver linjen att de regionala skyddsombuden avskaffas och att man i stället inför en ordning med ett slags arbetsmiljörådgivare. Dessa skulle vara oberoende men eventuellt kopplade till Arbetsmiljöverket. Deras uppdrag skulle vara att stödja småföretagarna i deras arbetsmiljöarbete. Finansieringen av de tänkta arbetsmiljörådgivarna skulle åtminstone delvis kunna ske via det statliga bidrag på 110 miljoner kronor som i nuläget går till de regionala skyddsombuden. Svenskt Näringslivs idéer utvecklas i rapporten ”Dags att tänka nytt – ett modernt arbetsmiljöarbete kräver moderna regler och roller” från 2017.

- Vi har uppdraget att företräda våra 60 000 medlemsföretag. Vi får signaler och berättelser och verklighetsbeskrivningar från arbetsplatser och det är det vi bygger vår uppfattning på. I vår rapport från 2017 redovisar vi intervjuer och en enkätundersökning, säger Anna Bergsten.

Svenskt Näringsliv driver frågan att det är den mest lämpade som ska vara skyddsombud, oberoende av om personen är medlem i facket eller inte. Det är viktigt att öppna upp för att fler ska ta på sig uppdraget, säger hon.

- Vi vill se fler lokala skyddsombud. Att de finns är en bra utgångspunkt för samverkan.

Det betyder inte att hon avvisar invändningen att skyddsombud kan behöva stöd av en facklig organisation för att våga ta uppdraget och agera.

- Vi hör argumenten, absolut, det är inget som vi bortser ifrån. Självklart kan det vara bra att skyddsombud har facken i ryggen för kunskap och stöd och om man i värsta fall ska behöva driva ett ärende gentemot en arbetsgivare, säger Anna Bergsten.

Alla riksdagspartier bekänner sig till principen att det i första hand ska vara arbetsmarknadens parter som bestämmer villkoren i arbetslivet, det framgår av Arbetarskydds partienkät inför valet. Parterna deklarerar att det är så de vill ha det.

Men parallellt med dessa bedyranden har SD för första gången tillträde till regeringsförhandlingar. Den mest tongivande arbetsmiljöfrågan som SD driver handlar om just skyddsombuden. Dels hur de utses, dels om det alls ska finnas några regionala skyddsombud. Idéerna är så lika de som kommer från Svenskt Näringsliv att det ligger nära till hands att tro att SD inspirerats av Svenskt Näringsliv.

Dels vill SD att det inte längre ska vara den kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisationen som utser skyddsombud. Partiet vill se en ny ordning där de anställda väljer skyddsombud utan inblandning från det lokala facket.

Dels vill SD låta utreda de regionala skyddsombudens vara eller icke-vara. Regionala skyddsombud utses också av fackförbunden och har tillträde till arbetsplatser där det finns fackliga medlemmar men saknas skyddskommitté. I stället för regionala skyddsombud vill SD se mer myndighetstillsyn, kanske i Arbetsmiljöverkets regi: ”Grunden för modellen ska vara att arbetsmiljöarbetet helt frikopplas från politiken och istället hanteras och styrs av en myndighet” skriver SD i en riksdagsmotion. Partiet använder begreppet ”arbetsmiljörådgivare” samma ord lanserades av Svenskt Näringsliv i idéskriften från 2017.

”Vi vill avpolitisera arbetsmiljöarbetet” kommenterade SDs arbetsmarknadspolitiska talesperson Magnus Persson i Arbetarskydds partienkät inför valet och hävdade att skyddsombud ofta ”prioriterar partibok före sitt kärnuppdrag om att värna en god arbetsmiljö för alla löntagare”.

Arbetarskydd har utan framgång sökt Magnus Persson för en mer utförlig intervju. SD har tagit Svenskt Näringslivs idéer och gjort dem till sin egen arbetsmiljöpolitik. Anna Bergsten säger att Svenskt Näringsliv inte specifikt har bearbetat SD utan enbart lagt fram organisationens ståndpunkter.

Hur M, KD och L ställer sig till SDs framstötar kring skyddsombuden och huruvida ämnet är uppe på bordet i diskussionen partierna emellan är i skrivande stund okänt. De fyra partierna håller av förklarliga skäl tätt kring regeringsförhandlingarna just nu. LO-ägda Arbetet har studerat riksdagsdokument och drar slutsatsen att även de tre borgerliga partierna har synpunkter på lagstiftningen kring skyddsombuden, vilket skulle kunna antyda att de närmat sig SDs hållning.

 

På Runö folkhögskolas utbildning för regionala skyddsombud är man medveten om den pågående politiska diskussionen som drar åt så olika håll: utveckling eller avveckling.

Angela Osorio ställer sig frågande till idén om arbetsmiljörådgivare.

- Kan personer från en myndighet företräda mig och kan de något om min bransch? undrar hon.

Att sverigedemokrater blivit utestängda från uppdraget som regionala skyddsombud, ett uppdrag till vilket fackförbunden utser, tycker hon inte alls är något konstigt:

- Alla föreningar har rätt att ha sina egna stadgar. Facken har paragrafer om allas lika värde, något som Sverigedemokraterna som parti markerar emot. Hur ska jag kunna känna mig säker på att skyddsombudet företräder mig om det är en sverigedemokrat som är utsedd?

Kamil Walicki säger att det fackliga stödet är jätteviktigt för skyddsombuden.

- Det behövs i vissa situationer för att kunna gå in hårt mot hårt. Annars förlorar det regionala skyddsombudet och då är man svagare nästa gång man besöker samma företag.

Han är dock noga med att påpeka att de hårdare nyporna normalt inte behövs.

- I slutänden vill vi samma sak, att alla ska trivas på jobbet. Visst finns det arbetsgivare som inte bryr sig, men de är inte i majoritet.

Lotta Nordqvist ställer sig positiv till idén att regionala skyddsombud även ska kunna besöka arbetsplatser där det saknas fackliga medlemmar.

- De är ju människor de med. Nej, skriv inte det, säger hon skrattande.

Men sen blir hon allvarlig.

- På ett sätt är ju behovet ännu större där ingen är med i facket. Där finns det ju ingen representant för de anställda, säger Lotta Nordqvist.

MATTIAS LAHTI DAVIDSSON

 

 

”Vi gör ingen politisk bedömning”

Byggnads regionala skyddsombud stöttar utländsk arbetskraft som annars inte har någon som företräder dem i arbetsmiljöfrågor. Ulf Kvarnström, ombudsman på Byggnads, avvisar påståenden om politisering.

- Vi gör ingen politisk bedömning när skyddsombud utses. Vem som helst av arbetskamraterna kan nominera den de tycker passar. Ibland händer det att personer som inte är medlemmar i Byggnads nomineras, men då kan inte förbundet utse dem och de kan inte utbildas av oss, säger Ulf Kvarnström.

Skyddsombuden företräder alla arbetstagare på arbetsplatsen, inte bara de fackliga medlemmarna, så man bör inte se dem som fackliga förtroendemän, medger Ulf Kvarnström.

- Nej, det är ju inte skrivet så i lagen. Men Byggnads utser inte ickemedlemmar till skyddsombud. Det kan säkert ses som en politisering av den som vill, säger han.

Kanske ändras arbetsmiljölagen på sikt så att en kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisation inte längre får utse skyddsombud, tror Ulf Kvarnström.

- Det ligger i farans riktning, men jag tror inte att det skulle bli så bra.

Ulf Kvarnström påpekar att det i byggbranschen förekommer mycket osund konkurrens som går ut över arbetsmiljön, företag som struntar i fallskydd, asbestskydd och byggställningar.

- Som regionalt skyddsombud har jag tittat på arbetskraften som kommer utomlands ifrån och som har dåliga villkor. Vi i Byggnads står på deras sida, det är det ingen annan som gör.

Byggnadsarbetarförbundet har 114 regionala skyddsombud och fick förra året 12 miljoner kronor i statligt bidrag för verksamheten.

- Vi lägger till mer medel än vad vi får av staten. De regionala skyddsombuden gör väldigt stor nytta där ute, säger Ulf Kvarnström.

När riksdagen avvisade propositionen om utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud 2020, valde Byggnads att i stället reglera frågan i kollektivavtal med Byggföretagen. Innebörden är att Byggnads ombud får tillträde till alla arbetsplatser med kollektivavtal, oavsett om arbetsstället har en facklig medlem eller inte.

”Där lagstiftarna gick bet klev landets byggnadsarbetare in. Där politiken misslyckades visade Byggnads medlemmar vad ett starkt och enat fackförbund kan åstadkomma” skrev Byggnads i ett pressmeddelande.

MATTIAS LAHTI DAVIDSSON

 

”De ger sig in där det inte finns skyddsombud eller samverkan”

14 av de 27 fackförbunden som sysselsätter regionala skyddsombud är partipolitiskt obundna. Att försvaga kopplingen mellan skyddsombuden och arbetstagarorganisationerna kan hota samverkan och partsmodellen enligt TCO:s utredare Martine Syrjänen Stålberg.

Till skillnad från LO, som ger pengabidrag till S, är TCO en partipolitiskt obunden organisation. Martine Syrjänen Stålberg, utredare i arbetsmiljöfrågor på TCO, säger att de regionala skyddsombuden i första hand har uppgiften att hjälpa till att bygga upp ett lokalt arbetsmiljöarbete.

- De ger sig in där det inte finns skyddsombud eller samverkan. Det är ingen ny företeelse utan de har verkat sedan 1949. Det finns en lång historik att ta tillvara arbetstagarnas intresse.

Likt Ulf Kvarnström konstaterar Martine Syrjänen Stålberg att facken ger mer än de får vilket kan förklaras av att förbundens medlemmar rankar arbetsmiljö allt högre för varje år som går. TCO ställer sig negativt till en svagare koppling mellan skyddsombud och de fackliga organisationerna.

- Det kan äventyra partsmodellen. Samverkan sker på så många olika nivåer och genomsyrar hela arbetslivet, den värnar vi gärna, säger Martine Syrjänen Stålberg.

Praktiskt tror hon också att samhället skulle få ut mindre verksamhet om pengarna som idag går till regionala skyddsombud, flyttades över till Arbetsmiljöverket.

- De statliga pengarna till regionala skyddsombud ger många arbetsmiljöbesök. De regionala skyddsombuden gör tio gånger fler besök än Arbetsmiljöverket. Och att tillföra tio gånger mer anslag till Arbetsmiljöverket är det nog ingen som föreslår.

MATTIAS LAHTI DAVIDSSON

 

”Problemet är snarare att arbetsgivaren utser skyddsombud”

Arbetsmiljörättsjuristen Maria Steinberg avvisar påståenden om politisering av de regionala skyddsombuden. Den fackliga inblandningen har naturliga historiska rötter. Dagens skyddsombud behöver fackets stöd, anser hon.

Att de regionala skyddsombuden utgör en positiv kraft är arbetsmiljörättsjuristen och forskaren Maria Steinberg den första att hålla med om. Hon träffar många skyddsombud när hon är ute och föreläser och stöter aldrig på problem med att det är facket som utser, snarare är problemet ett annat:

- Jag har säkert föreläst för 100 000 skyddsombud. Och många av de som kommer på de öppna kurserna har blivit valda av arbetsgivaren, så är det bara.

Maria Steinberg anser inte att arbetsmiljöarbetet politiseras, tvärtom är det hennes erfarenhet att såväl arbetsgivare som arbetstagare är intresserade av att arbetsmiljön är så bra som möjligt. Hon är dessutom mån om att peka på den historiska bakgrunden.

- Skyddsombuden hade inte varit så starka om LO inte hade funnits och ställt krav.

Men även i nutiden är de enskilda skyddsombuden i behov av hjälp som motiverar att kopplingen till kollaktivavtalstecknande fack bibehålls, resonerar Maria Steinberg.

- Det är livsviktigt för skyddsombud att tillhöra en facklig organisation så de får stöd om något händer, annars har de inte en chans. En del skyddsombud blir hotade och trakasserade och skulle inte våga ställa krav om de inte var uppbackade och hade ett starkt fackligt skydd bakom sig, säger Maria Steinberg.

MATTIAS LAHTI DAVIDSSON

 

FAKTA: Detta gör det regionala skyddsombudet

På arbetsplatser med färre än 50 arbetstagare och där skyddskommitté saknas finns möjlighet för arbetstagarorganisation att utse ett regionalt skyddsombud. Rättigheten gäller arbetstagarorganisation som har minst en medlem på arbetsstället och normalt tecknar kollektivavtal i branschen. Det regionala skyddsombudet har samma befogenheter som ett lokalt skyddsombud. Förutom att företräda anställda i deras arbetsmiljö ska det regionala skyddsombudet verka för att den lokala samverkan i arbetsmiljöfrågor kommer igång. Det kan handla om att hjälpa till så att lokalt skyddsombud blir utsett och att skyddskommitté bildas.

 

 

 

 

 

 

 

Regionala skyddsombud - en 70-årig historia

Möjligheten att utse regionalt skyddsombud infördes i arbetarskyddslagen när den tillkom 1949. Lagstiftaren såg behov av en särskild lösning för verksamheter där det var svårt att utse skyddsombud. Särskilt fokus låg då på tillfälliga arbetsplatser och verksamheter där sammansättningen av anställda varierade över tid, exempelvis bygg och anläggning. Senare tillkom argumentet att även små arbetsplatsers speciella förutsättningar motiverar att det finns regionala skyddsombud. På små företag kan det vara svårt att få någon att ställa upp som skyddsombud. Beroendeställningen till chefen kan också vara stor.

Motstånd redan från början

Redan från start på 1940-talet var SAF, föregångaren till Svenskt Näringsliv, och andra arbetsgivarorganisationer motståndare till idén om regionala skyddsombud. Dels framhöll arbetsgivarna att ett skyddsombud utifrån inte skulle kunna fungera effektivt ”enär ombudet borde vara fullt förtroget med anordningarna på arbetsplatsen och stadigvarande vara tillgängligt därstädes”. Dels ansåg arbetsgivarna att det vore olämpligt att en fackföreningsombudsman skulle kunna utses till skyddsombud: ”de som i vanliga intressefrågor hade att företräda arbetstagarna gentemot arbetsgivarna på detta sätt inkopplades i skyddsarbetet”. En tredje invändning var att utomstående inte borde tilldelas befogenheter i sådant som rörde företagets interna förhållanden och att konkurrenter kunde få otillbörlig insyn i hemligheter.

Mattias Lahti Davidsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsmiljö