Hon krossar myterna om hälsa som hr gått på

2021-02-25 08:00 Jennie Jensen  
Engagerade medarbetare vill alla ha, men engagemang får inte bli en kostnad för hälsan. Man kan tänka på det som en eld. Matar vi elden med lite ved då och då så kommer elden att fortsätta brinna. Men slänger vi på en hel lår med blöta vedträn så kommer elden brännas ut, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl som forskar om arbetsmiljö. Foto: Privat

FORSKNING. Arbete är inte av naturen gott för hälsan. Höga krav är i princip aldrig bra och det är arbetets organisering, inte individens anpassningsförmåga, som påverkar om arbetet är hälsofrämjande eller inte. Arbetsmiljöforskaren Anna-Carin Fagerlind Ståhl gör upp med myterna som i hög grad präglar svenskt arbetsliv.

Som forskare och föreläsare har Anna-Carin Fagerlind Ståhl gång på gång mött hr-specialister och arbetsgivare som gett uttryck för myter om arbete och hälsa.

Det saknas kunskap om arbetsmiljöns betydelse för den psykiska ohälsan som är tydligt arbetsrelaterad, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl.

Även om den samlade kunskapen ur ett forskningsperspektiv är rätt så god vad gäller de risk- och friskfaktorer som kopplas till arbete, så lever förenklade föreställningar kvar bland de som kan påverka hur arbete organiseras i praktiken, menar Anna-Carin Fagerlind Ståhl som i sin bok Arbete och psykisk hälsa - Viktigt vetande och vanliga myter, lyfter fram tre av de vanligaste myterna.

Läs mer: Åtta frågor till George Frick...

Den första myten är den om att arbete ses som något i grunden gott. Anna-Carin Fagerlind Ståhl problematiserar antagandet genom att det är hur arbetsmiljön är organiserad som avgör om arbetet blir närande eller tärande.

Den andra myten är den om att se höga krav som någonting positivt.

Det finns idéer om att höga krav är okej så länge vi har god sammanhållning och kan påverka, men forskningen visar att höga krav i princip alltid är förknippat med risker. Kraven bör istället vara rimliga och arbetet erbjuda möjligheter, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl.

Den tredje myten är inställningen till individens ansvar för sin arbetsmiljö och den seglivade idén om att privatlivet spelar in, mer än det faktiskt gör.

Det är arbetsgivaren som bär arbetsmiljöansvaret och ansvar för att arbetet organiseras på ett sådant sätt att arbetstagaren kan utföra jobbet utan att riskera hälsan.

Så vad är ett bra arbete då? Det kännetecknas av att kraven inte är högre än att arbetet kan utföras på arbetstid och att arbetsbördan lämnar utrymme för både pauser, social interaktion, tid att göra fel och göra om, och tid för reflektion. Men också att den som utför arbetet respekteras, har vettiga anställningsvillkor och får använda och utveckla sina färdigheter. Hen ska kunna komma till sin rätt och den sociala sammanhållningen på arbetsplatsen behöver vara god, enligt Anna-Carin Fagerlind Ståhl.

Läs mer: ”Jag vill lägga pengarna i den förebyggande korgen”

Tyvärr, menar Anna-Carin Fagerlind Ståhl, går utvecklingen i arbetslivet mot allt högre krav. Lean och andra effektiviseringstendenser där slöserier ska reduceras kan bidra till det.

Mer och mer ska göras på kortare tid med mindre resurser. Det blir ingen bra arbetsmiljö utan arbetet blir krävande och destruktivt.

Anna-Carin Fagerlind Ståhl tycker att arbetsgivare och hr bör kartlägga vilka risker som finns i den arbetsmiljö som arbetsplatsen erbjuder, bland annat genom att fråga medarbetarna konkret hur arbetssituationen ser ut, snarare än om man tycker att det är för mycket eller om man tycker att det är bra.
Ställ frågor som hinner du ditt arbete på din arbetstid? Följer arbetet med dig hem? Tänker du på arbetsproblem hemma? Vilka möjligheter har du att påverka din arbetssituation?

Det handlar om att förstå arbetsbelastningen på flera olika sätt; mängden arbete men även emotionella, fysiska och kognitiva krav som arbetet ställer.

Det finns en gräns för hur mycket som är rimligt att be en människa göra på utsatt tid och med begränsade resurser.

När riskerna väl är identifierade gäller det att åtgärda dem på ett organisatoriskt plan och inte gå i fällan att individerna kan anpassas till arbetsmiljön.

Det är lätt att tänka att det är lite enklare att skicka medarbetare på en kurs eller ge dem en extra dag i skogen med en fruktkorg än att förändra en arbetsmiljö som är uppbyggd för att vara så produktiv som möjligt.

Vad som krävs är att se hur arbetet är organiserat — och göra något åt riskfaktorerna.

Gör man inte det så åtgärdar man inte problemet utan försöker åtgärda symtomet och sjukdomen finns kvar. Det blir som att ta värktabletter istället för att läka.

Arbetsgivare och hr måste skapa sig en förståelse för vad som gör arbetet hos dem till något positivt och vad som kan leda till ohälsa.

Om man har förståelse för det så tror jag man har möjlighet att skapa en arbetsplats där många mår bra, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl.

Artikeln publicerades först i Personal & Ledarskap.

Missa inga nyheter - beställ Arbetarskydds kostnadsfria nyhetsbrev

Reflektera för en bättre arbetsmiljö

Anna-Carin Fagerlind Ståhl avslutar varje kapitel i sin bok med en lista på reflektionsfrågor, till exempel:

Var medveten om att de faktiska kraven, det faktiska beslutsutrymmet, sociala stödet, balansen mellan ansträngning och belöning sannolikt inte går att utläsa från formella arbetsbeskrivningar. Mycket påverkas av oskrivna normer. Undersök dem genom att ställa relevanta frågor som:

  • Finns det en kultur av att visa sig produktiv och hängiven även utanför formell arbetstid?
  • Går arbetets krav att hantera på arbetstid eller följer bekymmer och tankar på jobbet med hem?
  • Förväntas det att man ska arbeta övertid, och i så fall hur mycket?
  • Uppmuntrar belöningsstrukturer och karriärmöjligheter konkurrens mellan kolleger eller gynnar de samarbete?

Boken

Arbete och psykisk hälsa - Viktigt vetande och vanliga myter (Studentlitteratur, 2021)

Jennie Jensen

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsmiljö