Häkteschefer frias även i hovrätten

Häktesvakten i Huddinge mördades hösten 2011 av en intagen som hon hade tagit ut på promenad. Enligt rutinerna skulle det ha varit två vakter, men hon var ensam med honom. När hon vände ryggen mot honom för att öppna dörren till gården började han misshandla henne. Misshandeln ledde till vaktens död.

Åklagaren: Kriminalvårdschefen och två kriminalvårdsinspektörer vållade mordet genom att inte se till att rutinerna följdes. De borde också ha sett till att vakterna var tillräckligt informerade och att arbetsförhållandena undersöktes regelbundet.

Cheferna: De har inte varit vårdslösa. I vart fall fanns det varken samband mellan mordet och säkerhetsarbetet eller mordet och rutinerna.

Tingsrätten: Rutinerna på häktet i Huddinge var desamma som på andra häkten och hade funnits i flera år. Ingen hade kritiserat rutinerna. Att rutinerna inte följdes berodde på den mänskliga faktorn.

Under mycket lång tid har ingenting liknande som mordet på häktet i Huddinge hänt. Personalen har i mycket få fall utsatts för våld och de har inte upplevt att det fanns risk för det. Därför är den eventuella oaktsamhet som cheferna visat i alla fall inte så klandervärd att de ska kunna straffas för den.

Domslut: De åtalade frikänns.

Tre av domstolens ledamöter anser att dödsmisshandeln kunde ha undvikits och att två av de åtalade ska dömas för vållande till annans död.

Åklagaren: Kriminalvårdschefen och en kriminalvårdsinspektör vållade häktesvaktens död. Kriminalvårdschefens brott gäller att hon varken har sett till att de rutiner som fanns när en farlig intagen skulle flyttas följts eller att personalen blivit tillräckligt informerad om de intagnas farlighet. Kriminalvårdsinspektören borde ha sett till att vakten hade fått bättre information och att det funnits särskilda rutiner så att en vakt inte ensam skulle ta emot en farlig intagen.

Cheferna: Tingsrättens dom ska inte ändras.

Hovrätten: Det fanns rutiner för promenadverksamheten på häktet. Personalen skulle kunnat ha varit bättre informerad om de så kallade högriskintagna personerna. Men ingen olycka hade hänt tidigare i samband med promenadverksamheten. Ingen hade heller kritiserat rutinerna och de var väl kända för personalen. Det kunde inte krävas av häktescheferna att de skulle förstå att rutinerna skulle fallera så som de gjorde i samband med mordet. Enligt rutinerna skulle inte en vakt lämnas ensam med en så farlig intagen.

Domslut: Tingsrättens dom fastställs.

En av nämndemännen anser dock att de två cheferna ska dömas för vållande till annans död.