Försenade utredningen oroar arbetsmiljöåklagare

2018-02-09 00:00 Karin Nilsson  

DRÖJSMÅL. Förslag i företagsbotsutredningen välkomnades av arbetsmiljöåklagare. Lagändringar skulle träda i kraft i sommar. Så blir det inte.– Det här var inte bra. Utredningens förslag är viktiga för oss, säger åklagare Kristina Persson.

Företagsbotsutredningen lämnade sina förslag till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson i slutet av november 2016. Sedan dess har förslagen varit ute på remiss. Utredaren föreslog att lagändringarna skulle träda i kraft i sommar, 1 juli 2018.

– Vi hoppas kunna lägga fram en proposition i höst någon gång, så att förändringarna kan träda i kraft 1 juli 2019, säger Mattias Larsson, enhetschef på straffrättsenheten på justitie­departementet.

Varför blir det inte enligt förslaget?

– Vår ambition är att det ska bli så snart som möjligt. Det är inte ovanligt att sådant här blir försenat. Ytterst är det en prioriteringsfråga för politikerna.

Kammaråklagare Kristina Persson, på Riks­enheten för miljö- och arbetsmiljömål, hade sett fram emot att lagändringarna skulle träda i kraft i juli.

– För oss är de här förslagen viktiga när vi utreder brott i näringsverksamhet. I dag är det oklart om exempelvis kommunal skolverksamhet och ideella föreningar omfattas och kan dömas till företagsbot.

Kristina Persson konstaterar att oklarheterna får straffrättsliga konsekvenser.

– Begår man brott i Sverige bör man behandlas på likartat sätt. Om en rektor åsidosätter bestämmelser så att en elev skadas behandlas rektorn olika beroende på om det är en friskola eller en kommunal skola. Rektorn på friskolan slipper, under vissa förutsättningar, åtal och skolan får ta ansvaret. Rektorn på den kommunala skolan kan åtalas personligen.

Förslaget om ett högre maxbelopp för strafföreläggande välkomnades också av Kristina Persson.

– Många gånger är beloppet över 500 000 kronor och företaget har godkänt beloppet. I dag behöver vi ändå gå in i en domstolsförhandling, vilket är väldigt resurskrävande. Vi välkomnade det här förslaget, för att det skulle frigöra resurser för oss.

– Det här är bra förslag, så det är väldigt synd att det dröjer.

På Svenskt Näringsliv är man inte bekymrad över att lagändringarna dröjer.

– Ur konkurrenssynpunkt är det förstås angeläget att tillämpningsområdet utvidgas så att även offentlig verksamhet omfattas. Men det finns andra frågor som är viktigare för våra medlemmar än förslagen i den här utredningen, säger juristen Anne Wigart.

Hon konstaterar också att det är politiskt fokus på andra straffrättsliga frågor nu.

– Senast häromdagen la regeringen fram ett förslag på samtyckeslag.

Högre maxbelopp för företagsbot

Genom strafförelägganden kan företagen slippa rättegång. Om de går med på att de har orsakat en olycka kan de godkänna att betala som mest 500 000 kronor i företagsbot. Är det motiverat med en större företagsbot, måste i dag en domstol döma ut det.

Förslag att strafförelägganden ska kunna användas för högre företagsbot efter arbetsolyckor. Gränsen föreslås höjas till 3 miljoner kronor. Även offentliga arbetsgivare ska kunna dömas till företagsbot.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft 1 juli 2018.

Källa: Delar av förslagen i Företagsbotsutredningen, SOU:2016:82.

Karin Nilsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer