Företagsbotsutredning försenas ännu en gång

2019-05-10 00:00 Karin Nilsson  
Kristina Persson.

Dröjsmål. Förslagen i företagsbotsutredningen har välkomnats av arbetsmiljöåklagare – nu skjuts de upp igen.– Nu fortsätter problemet med att man inte behandlar fysiska och juridiska personer på samma sätt, säger åklagare Kristina Persson.

Företagsbotsutredningen lämnade sina förslag till justitieminister Morgan Johansson i slutet av november 2016. Utredaren föreslog ett högre maxbelopp för strafföreläggande och att även offentliga arbetsgivare ska kunna dömas till företagsbot. Utredaren föreslog att lagändringarna skulle träda i kraft 1 juli 2018. Så blev det inte. För drygt ett år sedan hoppades Mattias Larsson, enhetschef på straffrättsenheten på justitiedepartementet, att lagändringarna i stället skulle kunna träda i kraft 1 juli 2019. Men så blir det inte heller.

– Under hösten hade vi övergångsregeringen och det har gått lite trögt framåt, säger Mattias Larsson.

Nu hoppas han på lagändringar tidigast vid årsskiftet.

– Nästa steg nu är lagrådet.

Kristina Persson, kammaråklagare på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, önskar att det gick fortare.

– Det här påverkar oss som sitter med i de här utredningarna. Det är klart att det vore bättre om vi fick verktyg så att vi kunde utföra ett bra arbete så att folk blir lika­behandlade.

Hon konstaterar att dagens regler slår olika. En anställd i exempelvis en kommunal skola kan bli åtalad personligen i samband med ett arbetsmiljöbrott, medan en anställd i en friskola i de flesta fall inte blir det.

Att kunna få klarhet i när och om kommunala verksamheter och ideella föreningar kan betraktas som närings­verk­samhet och dömas till företagsbot välkomnas också av Kristina Persson.

– Om jag inte kan bevisa vem som var ansvarig i en kommunal skola, så betyder det att jag kan få lägga ned hela utredningen. Då har jag en målsägande som inte får sitt ärende prövat. Det är ju också ett problem.

Med dagens regler kan däremot en friskola i samma situation dömas till att betala företagsbot.

– Nu fortsätter problemet med att man inte behandlar fysiska och juridiska personer på samma sätt. Det står i strid med att alla ska behandlas lika inför lagen.

Kristina Persson ser också fram emot utredarens förslag att höja gränsen för när det går att använda ett strafföreläggande.

– Det finns processekonomiska fördelar med det. Nu får vi fortfarande gå till domstol med de ärendena.

Karin Nilsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer