”Färre vårdplatser ökar risk för antibiotikaresistens”

2017-08-14 00:00 Lena Gunnars  
Antibiotikaresistenta bakterier. Foto: NTB/TT

Renlighet. Allt fler patienter per vårdanställd i kombination med färre vårdplatser ökar risken för slarv med hygienrutinerna – och för att antibiotikaresistenta bakterier sprids. Det menar Johan Tham, specialistläkare vid Infektionskliniken i Malmö.

De basala hygienrutinerna har utfärdats av Socialstyrelsen och innebär att personalen till exempel desinfekterar sina händer direkt före och efter en patientkontakt, före och efter användning av handskar, efter smutsigt arbete och efter handtvätt. Men också att vårdpersonalen ska använda engångsplastförkläden eller skyddsrock som är bundna till varje patient.

Johan Tham ser en ökad risk för att personalen inte hinner med att sköta de basala hygienrutinerna när verksamheten blir alltmer pressad. Läget med överbeläggningar och mindre personal brukar bli extra allvarligt på somrarna.

– Det är viktigt att man ändå fortsätter följa dessa rutiner, säger han.

Arbetsgivaren är ansvarig för att göra en bedömning av smittriskerna på en arbetsplats. Arbets­givaren ska också ge förutsättningar för att hålla en god hygien, som möjlighet till handtvätt.

Smittrisker ska enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter utredas systematiskt. Det första steget är att undersöka om det alls finns några arbetsmiljörisker till följd av förekomst, tillväxt eller tidigare förekomst av olika smittämnen. Nästa steg är att fastställa vilken typ av exponering det rör sig om. Arbetsmiljöverket trycker på vikten av att arbetsgivaren får in utredningen och bedömningen av mikrobiologiska arbetsmiljörisker i organisationens arbetsmiljö­arbete.

Just när det gäller spridning av antibiotika­resistenta bakterier kan det leda till att en bakterieinfektion blir mer svårbehandlad.

– På sikt kan spridning av antibiotikaresistenta bakterier vara en risk för ökad dödlighet i sepsis och andra infektioner. Men om en viss antibiotika inte biter på en infektion finns ett visst lager av mer eller mindre udda antibiotika som den svenska vården har tillgång till. Det är i dag mycket ovanligt att vi inte har någon antibiotika som vi kan använda. I de flesta fall kan vi bota. Nya antibiotika är också på gång, säger Johan Tham.

Hans bild är att vårdpersonal på senare år blivit mycket mer medveten om riskerna för att antibiotikaresistenta bakterier kan spridas. Sverige, övriga Norden och Nederländerna är världsledande när det gäller att inte överanvända antibiotika, något som kan bidra till färre multi­resistenta bakterier att slåss mot.

I dag är det också rutin att fråga varje patient som söker hjälp på en akutmottagning om de nyligen har vistats utomlands.

– Det är om patienten varit utomlands och sökt vård som risken att han eller hon är bärare av antibiotikaresistenta bakterier är som störst, säger Johan Tham.

Grundregeln är att utgå ifrån att varje patient skulle kunna vara bärare, så att personalen har någon form av basala hygienrutiner kring personen.

Om en patient upptäcks vara bärare isoleras han eller hon en kortare eller längre tid, beroende på om det finns riskfaktorer för spridning.

– När man söker sjukvård kan man alltså behöva isoleras om man har resistenta bakterier, säger Johan Tham.

I Sverige ökar framför allt multiresistenta tarmbakterier och bakterien MRSA, som är av typen gula stafylokocker. Den är motståndskraftig mot många typer av antibiotika.

Under senhösten ska Arbetsmiljöverket presentera en kunskapssammanställning av antibiotikaresistenta bakterier som ett arbetsmiljöproblem.

Några basala hygienrutiner

Desinfektera händerna:

• direkt före och direkt efter patientnära kontakt

• före och efter arbete där produkters definierade renhetsgrad ska bibehållas, vid till exempel kateterisering och sårvård, hantering av mat, läkemedel och sterilt material

• före och efter användning av handskar

• efter smutsigt arbete

• efter handtvätt.

Tvätta med flytande tvål före hand­des­in­fektion:

• om händerna är synligt smutsiga eller känns smutsiga

• efter kontakt med patient som har kräkningar eller diarré

• om händerna blivit nedsmutsade med kroppsvätskor.

Skyddshandskar ska bytas mellan varje arbetsmoment. De används vid kontakt med eller risk för kontakt med kroppsvätskor som till exempel blod, urin, avföring, kräkning, sekret, likvor samt vid smutsigt arbete. Kasta skyddshandskarna direkt efter användning.

Källa: Vårdhandboken

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsmiljö