Expert: Chefen som gjorde utredningen var jävig

2013-12-15 23:00 Elinor Torp  
Det här är mobbningsutredningen i sin helhet - 16 rader. ”Utredningen”, dom gjordes av en av de åtalade cheferna, handlar om socialsekreteraren på Krokoms kommun som senare tog sitt liv. Foto: Jörgen Appelgren

En chef i det uppmärksammade självmordsfallet gjorde själv mobbningsutredningen. Något han i dag ångrar. Och experten förstår det: – Det var inte ens en mobbningsutredning. Han kan ju inte göra det! Han är jävig, säger Anita von Schéele, arbetslivskonsult.

Sverige var först i världen med att lagstifta om mobbning, 1993. Men inte förrän nu, tjugo år senare, prövas Anita von Schéeles regelverk i domstol. Rättegången i Östersunds tingsrätt, som fortsätter den 18 december, om socialsekreterarens död har fått stor uppmärksamhet. Arbetarskydd har läst förundersökningen.

Mobbningsutredningen är utmärkande i målet: Den är på några få rader och en av de åtalade cheferna drar ensidigt slutsatsen att socialsekreteraren inte utsatts för kränkande särbehandling eller trakasserier av sin arbetsledare. I utredningen står: Meningsmotsättningar, konflikter och problem i samarbetsrelationerna i allmänhet bör ses som normala företeelser.

– Det är jättevanligt att mobbningsutredningar går till så här. Man konstaterar: Det har inte förekommit någon mobbning. Sedan lutar man sig mot arbetsgivarens rätt att säga upp personen om inte samarbetet fungerar, förklarar arbetslivskonsulten Anita von Schéele vars föreskrift används i rättegången.

Under fyra år arbetade hon fram den. Först var lagstiftarna och hennes chefer vid dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen skeptiska. Men när de fick se resultatet ändrade de sig. Året var 1993.

– Lagstiftarna blev förvånade, tyckte att jag lyckats bryta ut och konkretisera ett område inom den psykosociala arbetsmiljön, säger Anita von Schéele.

I paragraf 5 står att arbetsgivaren vid tecken på kränkande särbehandling genast ska ta tag i problemen. Framför allt måste det utredas om bristerna i samarbetet finns i organisationen. Här gör många fel. De går direkt på individen, enligt Anita von Schéele.

Under första rättegångsveckan i Östersunds tingsrätt gjorde en av de två åtalade cheferna klart att det var första och sista gången han gjorde en mobbningsutredning. Chefen ångrar att han tog på sig uppgiften. Anita von Schéele förstår det. Vid signaler om mobbning ska cheferna vända sig till någon utomstående.

– I en riktig mobbningsutredning intervjuar man mängder med människor på arbetsplatsen och gör en så neutral eller objektiv bedömning som möjligt. Stämmer det som den mobbade säger? Handlar det om kränkande särbehandling? Både fack och arbetsgivare bör bidra till kostnaderna, anser Anita von Schéele.

Titta på organisationen – inte individen

Så lyder paragraf 5

Kränkande särbehandling i arbetslivet, beslutad den 21 september 1993:

5 §

Om tecken på kränkande särbehandling visar sig skall motverkande åtgärder snarast vidtas och följas upp. Därvid skall särskilt utredas om orsakerna till brister i samarbetet står att finna i arbetets organisation.

Kommentar till paragraf 5:

Problem i samarbetet beror ytterst sällan på en enda person. Orsakerna bör som regel sökas i arbetets organisation och inte hos den enskilde arbetstagaren.

AFS 1993:17

Det här måste arbetsgivaren göra

1. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift om kränkande särbehandling i arbetslivet är det arbetsgivarens skyldighet att planera och organisera arbetet så att mobbning och trakasserier förebyggs. Ledningen måste göra klart att sådant beteende inte accepteras på arbetsplatsen.

2. Så fort tecken på mobbning visar sig ska åtgärder vidtas direkt för att få stopp på det nedbrytande beteendet på arbetsplatsen.

3. Arbetsgivaren måste också utreda om orsakerna till samarbetsproblemen finns i organisationen.

4. Det kan vara svårt för en arbetsgivare att objektivt se alla aspekter av problemen. Därför är det ofta lämpligt att söka konsultativ hjälp för detta, till exempel via företagshälsovården.

AFS 1993:17

Kränkande särbehandling i arbetslivet, beslutad den 21 september 1993

---

Kom på kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling fanns inte i Sverige för tjugo år sedan. Det var Anita von Schéele som uppfann begreppet i samband med att föresrkiften om mobbning i arbetslivet kom ut 1993.

- Positivt med rättegången är att mobbning i arbetsivet diskuteras igen efter många års tystnad, säger hon.

Unik rättegång om chefers ansvar för självmord

Den 53-årige socialsekreteraren var anställd vid Krokoms kommun. När en ny arbetsledare tillträdde 2009 förändrades han, enligt kollegorna och familjen. Kolleger vittnar om hur han särbehandlades och trakasserades av gruppchefen. Mobbningen ska ha pågått under sista året, fram till självmordet.

När kollegerna uppmärksammade ledningen om hur allvarlig situationen var inleddes en mobbningsutredning. En överordnad chef tog på sig uppgiften. Han konstaterade att socialsekreteraren inte utsatts för kränkande särbehandling. Istället hade socialsekreteraren begått en rad misstag i arbetet som kommunen övervägde att varna honom för. Enmansutredningen var klar den 19 april 2010.

Källa: Förundersökningen

 

26 maj 2010 fick socialsekreteraren en underrättelse om avsked. Kromkoms kommun övervägde att säga upp hans anställning vid socialförvaltningen.

10 juni 2010 tog socialsekreteraren sitt liv. Samma dag skulle beskedet ha kommit om han fick behålla jobbet eller inte.

27 september 2010 polisanmälde änkan och barnen fem chefer vid Krokoms kommun för brott mot arbetsmiljölagen och vållande till annans död (brottsbalken § 3). Enligt familjen har inte arbetsledningen tagit sitt ansvar utan genom grov oaktsamhet fortsatt att driva en utstötningsprocess mot honom.

22 mars 2013 åtalade åklagaren Åse Schoultz två chefer vid Krokoms kommun för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död. Enligt åtalet är självmordet en direkt följd av situationen på arbetsplatsen.

11 november 2013 inleddes rättegången i Östersunds tingsrätt. Under fyra dagar hördes vittnen och chefer.

18 december 2013 fortsätter rättegången med slutpläderingarna 19 december. Dom väntas 2014.

Elinor Torp

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen