Tidningen
Enskilda hängs ut och ställs inför rätta
Min första arbetsdag som 16-åring blev inte alls som jag tänkt mig. Jag klantade till det, och minnesbilden är fortfarande tydlig. Jag hade tagit helgjobb som städare på Sabbatsbergs sjukhus, med placering på långvården. Det här var långt innan riskkapitalister kunde köpa sommarhus med helikopterplatta, långt innan kissblöjorna placerades på våg.
Långvården drevs fortfarande av kommunen, men budgeten var ändå snålt tilltagen. Åldringarna låg i sina sängar och väntande på döden. De ropade hjälp, hjälp eller mamma, mamma, i stället för att rullas ut i den friska vårluften. Deras tillvaro blev en smärre chock för mig. Hur kunde de få ett så ovärdigt slut? Men det var inte min uppgift att ta hand om dem. Jag moppade som jag lärt mig, rörde mig genom salarna i en cirkel från vänster till höger, undvek att svara på deras förvirrade vädjanden.
