El-skrotet fullt med farliga gifter

2011-10-24 21:00 Elinor Torp  

Sverige är bäst i världen på att samla in elavfall. Men det finns en baksida: LCD-skärmar innehåller nervgift. Arbetarskydd granskar den snabbt växande branschen som myndigheterna missat.

<p>Sverige slår alla rekord när det gäller mängden insamlad elektronik. Fyra gånger EU-direktivet fick kommunerna in förra året - 16 kilo per invånare, eller 150 400 ton totalt. Och volymerna blir bara större. </p> <p>Mest växer berget av uttjänta LCD-skärmar.</p> <p>- På ett år har det skett en fyrdubbling, berättar El-kretsens vd Jan-Olof Eriksson. </p> <p>Under lång tid framöver kommer tonvis med platt-tv att hamna i avfallsströmmen. I dag säljs omkring 2 miljoner platta bildskärmar i Sverige varje år, och globalt cirka 500 miljoner, de flesta av LCD-typ.</p> <p>- Transporter och insamling går olika våldsamt till. Skärmarna kan vara ganska trasiga när de kommer in till förbehandling i återvinningsbranschen. Platt-tv innehåller många tunna lysrör med kvicksilver så det är självklart inte bra för de anställda, säger Johan Fenix, forskare på Chalmers.</p> <p>Kvicksilver förångas. I rumstemperatur syns inte den förångande metallen. </p> <p>- Man ska absolut inte andas in kvicksilver. Det är ett mycket giftigt ämne som man helst ska undvika att jobba med, säger Jörn Nielsen, överläkare på arbets- och miljömedicin i Lund.</p> <p>Hans forskarteam har hittat höga koncentrationer i återvinningen av lysrör. </p> <p>- Arbetarna hade begynnande förgiftningar. Flera organ kan skadas, men framför allt påverkas nervsystemet och man kan bli förlamad, säger Jörn Nielsen.</p> <p>Elektronik innehåller fler gifter som bly, kadmium, kvicksilver och arsenik. </p> <p>Det farliga avfallet demonteras fortfarande för hand, särskilt på arbetsplatser med långtidsarbetslösa i Fas 3.</p> <p>Fram till för ett och ett halvt år sedan gjorde även Stena Metall, Sveriges största elektronikåtervinnare, arbetet manuellt. Nu har företaget ett slutet system. </p> <p>- Jag hade inte velat stå och göra det för hand. Det är nästan omöjligt att inte ha sönder de tunna lysrören med kvicksilver, säger Staffan Johansson på Stena Metall.</p> <p>Han berättar att alla i branschen är ute efter en mekanisk lösning, men hittills är det bara två till företag i Europa som har det. Myndigheterna måste ställa hårda krav, menar han.</p> <p>Anneli Julander är ytterligare en oroad forskare. Hon är anställd på arbetsmedicin vid Karolinska institutet och har gjort flera mätningar. </p> <p>- Det är viktigt hur lokalerna rengörs, att man använder våtdammsugare som samlar upp smutsen i vattnet och att det sedan omhändertas på rätt sätt, säger hon. </p> <p>Men så sker inte alltid. Anneli Julander letade efter 21 hälsofarliga metaller i återvinnarnas arbetsmiljö. Hon tog också blodprov och urinprov på personalen, tvättade hud och samlade in skyddshandskar. Men något kristallklart besked är inte att vänta. </p> <p>- Våra kvicksilverdata är inte 100-procentiga. Detta måste vi göra en fortsättningsstudie på. Och vi har bara mätt hos tre privata företag, säger hon. </p> <p>Arbetsmiljöverket har ännu inte gjort någon tillsyn av branschen. </p> <p>Okunskapen är stor. Samtidigt finns det enorma pengar i elektronikåtervinningen. Företagen har nu börjat slå sig in på den svenska marknaden. Jobb skapas. </p> <p>Datec är ett exempel. Det globala bolaget har hittat till lilla värmländska Kristinehamn. Ett nytt lager invigdes i början av hösten, och det är full rulle. Arbetarskydd försöker förgäves boka in ett besök. </p> <p>En jäktad platschef meddelar på telefon:</p> <p>- Det kommer lastbilar från Skottland hela tiden. Ring om två månader! </p> <p>Klick. </p>

..

Läs mer, exklusivt för dig som prenumererar på Arbetarskydd:

De andas in kvicksilver - medan de arbetstränar

Visst händer det att lysrör går sönder. Ganska ofta. José Olivieras har arbetstränat på Uppsala elektronikåtervinning de senaste 16 åren. Att kvicksilver i rumstemperatur blir osynligt var en nyhet. Läs mer

16-åringar plockade lysrör - läs mer

Prenumerera på Arbetarskydd!

Vi slänger 16 kilo elektronik - varje år

Sverige samlade förra året in 150 400 ton elektronik, 16 kilo per svensk. Mest ökar de platta bildskärmarna. En fyrdubbling på ett år. Närmare 400 ton platt-tv återvinns, jämfört med 90 ton i fjol, enligt El-kretsens statistik.

Upp till 500 svenskar jobbar med demontering.

Enligt EU-direktivet WEEE och svensk lagstiftning (elavfallsförordningen) är producenter av elektronik skyldiga att samla in och återvinna produkterna när de kasseras. De ska även informera om vad produkten innehåller och hur den ska tas om hand.

El-kretsen har funnits sedan 2001 och bildades av näringslivet. El-kretsen hjälper producenterna med insamlingsplatser. Sedan 1 augusti 2005 gäller WEEE-direktivet.

Håpla-projektet, som finansieras av näringslivet och Vinnova, jobbar för en hållbar återvinning av framför allt LCD.

Fram till år 2015 måste, enligt beräkningar, 750 000 ton plattskärmar per år återvinnas inom EU.

Så skadas din kropp

  • Bly används i batterier, kablar, färgpigment, ammunition och lödmaterial. Redan vid mycket låga doser ger bly skador på nervsystemet. Andra effekter är hämmad blodbildning, nedsatt hörsel, njurpåverkan och minskad skelettillväxt hos barn. Bly passerar över till fostret under graviditet.
     
  • Arsenik är cancerframkallande och kan efter många års exponering ge tumörer i hud, lunga, urinblåsa och njure.
     
  • Kadmium används framför allt till uppladdningsbara batterier. Kadmium kan samlas i njurarna. Det är här som skador först uppträder.
     
  • Kvicksilver skadar det centrala nervsystemet. Kvicksilver räknas till de särskilt farliga ämnen som fasas ut. Målet är att kvicksilver senast år 2015 inte längre ska läcka ut till miljön.

Elinor Torp

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen

Arbetsmiljö