El-skrotet fullt med farliga gifter

<p>Sverige slår alla rekord när det gäller mängden insamlad elektronik. Fyra gånger EU-direktivet fick kommunerna in förra året - 16 kilo per invånare, eller 150 400 ton totalt. Och volymerna blir bara större. </p> <p>Mest växer berget av uttjänta LCD-skärmar.</p> <p>- På ett år har det skett en fyrdubbling, berättar El-kretsens vd Jan-Olof Eriksson. </p> <p>Under lång tid framöver kommer tonvis med platt-tv att hamna i avfallsströmmen. I dag säljs omkring 2 miljoner platta bildskärmar i Sverige varje år, och globalt cirka 500 miljoner, de flesta av LCD-typ.</p> <p>- Transporter och insamling går olika våldsamt till. Skärmarna kan vara ganska trasiga när de kommer in till förbehandling i återvinningsbranschen. Platt-tv innehåller många tunna lysrör med kvicksilver så det är självklart inte bra för de anställda, säger Johan Fenix, forskare på Chalmers.</p> <p>Kvicksilver förångas. I rumstemperatur syns inte den förångande metallen. </p> <p>- Man ska absolut inte andas in kvicksilver. Det är ett mycket giftigt ämne som man helst ska undvika att jobba med, säger Jörn Nielsen, överläkare på arbets- och miljömedicin i Lund.</p> <p>Hans forskarteam har hittat höga koncentrationer i återvinningen av lysrör. </p> <p>- Arbetarna hade begynnande förgiftningar. Flera organ kan skadas, men framför allt påverkas nervsystemet och man kan bli förlamad, säger Jörn Nielsen.</p> <p>Elektronik innehåller fler gifter som bly, kadmium, kvicksilver och arsenik. </p> <p>Det farliga avfallet demonteras fortfarande för hand, särskilt på arbetsplatser med långtidsarbetslösa i Fas 3.</p> <p>Fram till för ett och ett halvt år sedan gjorde även Stena Metall, Sveriges största elektronikåtervinnare, arbetet manuellt. Nu har företaget ett slutet system. </p> <p>- Jag hade inte velat stå och göra det för hand. Det är nästan omöjligt att inte ha sönder de tunna lysrören med kvicksilver, säger Staffan Johansson på Stena Metall.</p> <p>Han berättar att alla i branschen är ute efter en mekanisk lösning, men hittills är det bara två till företag i Europa som har det. Myndigheterna måste ställa hårda krav, menar han.</p> <p>Anneli Julander är ytterligare en oroad forskare. Hon är anställd på arbetsmedicin vid Karolinska institutet och har gjort flera mätningar. </p> <p>- Det är viktigt hur lokalerna rengörs, att man använder våtdammsugare som samlar upp smutsen i vattnet och att det sedan omhändertas på rätt sätt, säger hon. </p> <p>Men så sker inte alltid. Anneli Julander letade efter 21 hälsofarliga metaller i återvinnarnas arbetsmiljö. Hon tog också blodprov och urinprov på personalen, tvättade hud och samlade in skyddshandskar. Men något kristallklart besked är inte att vänta. </p> <p>- Våra kvicksilverdata är inte 100-procentiga. Detta måste vi göra en fortsättningsstudie på. Och vi har bara mätt hos tre privata företag, säger hon. </p> <p>Arbetsmiljöverket har ännu inte gjort någon tillsyn av branschen. </p> <p>Okunskapen är stor. Samtidigt finns det enorma pengar i elektronikåtervinningen. Företagen har nu börjat slå sig in på den svenska marknaden. Jobb skapas. </p> <p>Datec är ett exempel. Det globala bolaget har hittat till lilla värmländska Kristinehamn. Ett nytt lager invigdes i början av hösten, och det är full rulle. Arbetarskydd försöker förgäves boka in ett besök. </p> <p>En jäktad platschef meddelar på telefon:</p> <p>- Det kommer lastbilar från Skottland hela tiden. Ring om två månader! </p> <p>Klick. </p>