"Det var tokigt att jag tog i så mycket"

Vad har du jobbat med?

– Jag har varit linjemontör sedan jag började på Televerket 1969. Det fanns inte så mycket maskiner att tillgå i skärgården, så kabeldikena fick man handschakta med bara spade. Jag har burit sten och telestolpar och grävt hål i backen för stolparna. De är tunga att resa, särskilt när de är våta.

När började ryggen krångla?

– I början av 90-talet, det var som om något kom i kläm, det inte gick att röra sig. Det kunde hugga till även vid lättare jobb, bara jag stod lite illa på marken, det är ju inget slätt golv precis. 2007 blev jag sjukskriven helt. Sedan fick jag arbetsträna på 50 procent, med kabelutsättning, det skulle vara ett lättare jobb. Men det tog på kroppen det med, att gräva upp kablarna. I november 2009 sades jag upp på grund av arbetsbrist. I december blev jag helt sjukskriven igen.

Varför fortsatte du med det tunga jobbet i alla år?

– Jag trivdes med det, det passade mig helt enkelt. Det var frihet.

Du tog själv initiativ till att få dina ryggbesvär klassade som arbetsskada?

– Det gick inte så bra, jag fick avslag direkt från Försäkringskassan och båda gångerna jag överklagade. Sedan fick jag hjälp av facket på jobbet så att jag fick remiss till Arbets- och miljömedicin på Karolinska institutet. Facket hjälpte mig att överklaga till förvaltningsrätten.

Hur kändes det när Försäkringskassans läkare sa att det var rökning och övervikt som orsakade dina besvär?

– Det var en skymf. Överviktig blev jag för övrigt när jag blev sjuk och inte kunde jobba.

Hur gick det till när du till sist fick livränta?

– En från jobbet hade hamnat på förbundet, Seko. Hon tog kontakt med LO-TCO Rättsskydd och sedan har de fixat fram allt. Utan facket hade jag gett upp.

Hur mår du?

– Jag har svårt att ta mig ur sängen på morgnarna och jag måste gå som en bebis ner för trappan, en fot i taget. Jag kan inte göra någonting tungt, inte ens bära matkassar. Klippa gräs får jag göra lite i taget. Det har varit psykiskt tungt också, så det var skönt att det blev klassat som arbetsskada, det känns som en upprättelse.

Något du skulle ha gjort annorlunda om du fick leva om ditt liv?

– Det var tokigt att jag tog i så mycket, Jag skulle ha bett om hjälp och inte varit så envis. Det är bara dumt folk och hästar som jobbar, sa gammelgubbarna, men det var ju inget man lyssnade på, man skulle visa att man var stark och klarade allt. Jag hade tänkt att när jag blir pensionär ska jag fälla träd och hugga ved, gå i skogen och jaga och fiska. Det blir inte av nu.