Brott – och osynligt straff

2013-03-24 23:00 Elinor Torp  

Företag fälls. Chefer går fria. Med företagsbot som påföljd ser det ut som om polis och åklagare sover. Nu rättar kriminologer till bilden.

I höstas fick kriminologer vid Stockholms universitet i uppdrag att samla in kunskap om arbetsmiljöbrott, var de sker och hur utvecklingen har sett ut. Arbetsmiljöverket gav forskarna fria tyglar.

Eftersom arbetsmiljöbrott är ett outforskat område inom kriminologin blev de nyfikna. Kriminologerna såg direkt att vållande till kroppsskada rakat i höjden.

– Polisen har ändrat kodningsrutiner. Det kan förklara den kraftiga ökningen av antalet anmälningar, säger professor Felipe Estrada.

Endast en bråkdel av brottsmisstankarna klaras upp. Av 6 152 polisanmälningar leder 172 till åtal – 2,8 procent. Företagsbot är den dominerande påföljden efter en lagändring 2006. Då blev det lättare att döma enbart företag till böter. Åklagarna har sedan dess haft lättare att vinna framgång i arbetsmiljömål. Men att döma någon till personligt straffansvar är svårt. Chefer med arbetsmiljöansvar går oftast fria.

Företagsbot är inget straff i juridisk mening. Därför redovisas inte påföljden i Brå:s register. Svensk lag är skriven så. Brott knyts till individ. I statistiken ser det alltså ut som om åklagarna legat på latsidan när de i själva verket lyckas bättre nu än tidigare.

– Företagsboten har skapat jättelika problem. Jag har påtalat det för Brå. Det ser ut som om vi åklagare ligger och sover, säger Mats Palm, chefsåklagare på Rema, Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål.

Han välkomnar den rapport som kriminologerna nu skrivit även om han tar siffrorna med en nypa salt.

– Jag handräknar målen, men även mina siffror kan vara bristfälliga. Det händer säkert att åklagare missar att skicka in handlingar till mig, men jag tänker fortsätta tills Rikspolisstyrelsen fått ordning på statistiken.

I kriminologernas rapport framförs kritik mot polisen som på olika sätt förhalar utredningarna genom att bland annat koda fel. Många poliser värjer sig också för arbetsmiljöbrott då målen är komplicerade.

– En pinne är en pinne liksom, säger en av de intervjuade i rapporten.

Snatteriärenden kan man klara upp på dagen. En allvarlig arbetsolycka tar veckor eller månader att utreda. Poliser berättar att arbetsmiljömål är lågt prioriterade. I regleringsbrevet som styr vilka brott landets poliser ska jobba med lyfts inte brottstypen fram.

– Kriminologi handlar väldigt mycket om traditionell brottslighet. Det ska vara en gärningsman och ett brottsoffer. Ju grövre desto bättre. Arbetsmiljöbrott speglar vad som sker på arbetsmarknaden. Det är spännande, handlar om maktförhållanden. Vi kriminologer skulle kunna skriva doktorsavhandlingar utifrån den här rapporten, säger forskaren Karin Bäckman som har arbetat med rapporten.

Arbetsmiljöbrott

  • Arbetsmiljöbrott regleras i brottsbalken och arbetsmiljölagen. Brotten beror ofta på att arbetsgivare har slarvat eller medvetet låtit bli att göra vad de är skyldiga enligt lag.
  • År 2009 bildades Rema, Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Lagföringarna har sedan dess ökat. Tre av fyra åtal leder till fällande dom.

Företagsbot

  • Sedan 1986 kan svenska domstolar döma ut företagsbot.
  • Företagsbot är egentligen inget straff utan en särskild rättsverkan. . I Sverige kan endast fysiska personer dömas till straff.
  • Efter 2006 behöver inte brottsligheten innebära ett grovt åtsidosättande. Samma år ändrades beloppen till minst 5 000 och max 10 miljoner kronor. Vid mindre belopp, under 500 000 kronor, kan det räcka med att åklagare skriver ut strafföreläggande.

Elinor Torp

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen