Barbro var rädd för att misslyckas

2013-01-27 23:00 Birgitta Ländin  

Arbetarskydd har gått igenom tre fall av utmattningsdepression som hamnat i kammarrätten. Alla tre berättar om en svår arbetssituation och allvarliga bestående besvär. Max Gauffin och fallet Barbro godkändes och fick livränta, medan Anna fick nej.

Barbro jobbade år 2002 som personalhandläggare under stor tidspress och med ständiga deadlines. En del av arbetsuppgifterna var nya för henne. Långa perioder drog hon på sig många övertidstimmar. Ärenden hon borde ha åtgärdat blev liggande, hennes frustration växte och hon fick svårt att sova.

I Barbros egna första beskrivning rapporterade hon att hon arbetade 14 timmar övertid i veckan, men i efterhand har hon förklarat att detta i själva verket var den minsta nivån hon jobbade över. Hon har heller inte redovisat all övertid för arbetsgivaren, av rädsla att framstå som misslyckad. Två kolleger till henne har styrkt att hon jobbade mer, men detta ansåg Försäkringskassan ha ett lägre värde än hennes egen första berättelse. Försäkringskassan anförde också att stress över arbetsuppgifter som man inte hinner utföra inte skulle vara skadligt just för att man ändå inte utfört dem.

En kollega till Barbro har beskrivit hur hon efter att ha varit utomlands en tid och kom tillbaka 2002 fann att Barbro blivit förändrad. Hon hade varit en begåvad, professionell och stabil kollega, men gav nu intryck av att vara stressad, ostrukturerad och i ett inre kaos.

Chefen på arbetsplatsen där Barbro arbetade har berättat att det arbete hon utförde numera, med en något större organisation med något fler ärenden, sköts av fyra anställda. Ett stort antal kolleger har i skrivelser till rätten redogjort för hur Barbro haft såväl omfattande arbetsuppgifter som stort ansvar. Ledningen har brustit, hon har haft ett högt arbetstempo och en betydande övertid.

Kammarrätten drar slutsatsen att Barbros besvär är en arbetsskada och överlämnar handlingarna till Försäkringskassan så att kassan kan fatta beslut om livränta.

Barbro fick avslag i första instans Försäkringskassan, avslag i förvaltningsrätten medan kammarrätten biföll hennes överklagan.

Kammarrätten i Göteborg Mål 4232-11.

Dokumentera arbetsbördan

Att kolleger eller andra kan intyga hur arbetsbördan sett ut är viktigt. Ju mer dokumentation man kan visa upp, desto större är chansen att få ett utmattningssyndrom godkänt som arbetsskada. Det ska också gå att utläsa att arbetsbördan har bestått av många arbetade timmar.

– Min erfarenhet är att Försäkringskassan ofta lägger stor vikt vid den faktiskt arbetade tiden. Om det inte går att visa att den har varit en omfattande blir ärendet svårare att driva, säger Lena Törnros, försäkringsjurist på LO-TCO Rättsskydd.

Detta gäller även om det går att visa på andra sätt att personen har arbetat mycket hemma, haft svårt att sova och inte fått någon återhämtning.

Birgitta Ländin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen