Arbetsmiljön kan förhindra självmord

I början av 2000 skapade ett antal uppmärksammade självmord bland poliser i en stad i Kanada mycket oro. Arbetsledningen ville göra något konkret för att lugna de anställda och hade en halvdagsutbildning. På denna togs det upp hur man kan närma sig en människa som verkar ha det svårt. Man uppmanade också människor att söka vård om de mådde dåligt. 2012 utvärderades insatserna och man kunde då notera en minskning av antalet självmord bland poliser.

– Detta var egentligen väldigt enkla och billiga åtgärder, men de gav stor effekt. Det stärker också vad vi vet: att den psykosociala arbetsmiljön har stor betydelse för att förhindra självmord på arbetsplatsen, säger Bengt Järvholm, professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet.

Han har varit en av redaktörerna för en kunskapsöversikt över sambandet mellan självmord och arbetsmiljö som beställts av Afa Försäkring och som presenterades i slutet av 2018.

I kunskapsöversikten presenteras flera förebyggande insatser som gjorts bland annat för byggnadsarbetare i Australien och för militärer i USA.

Att visa sambandet mellan självmord och arbetsmiljö är svårt, men forskning visar att mer än vart femte dödsfall i åldrarna under 40 år beror på självmord.

– Det innebär att när en yngre människa dör på en arbetsplats så är orsaken ofta självmord, konstaterar Bengt Järvholm.

Vissa studier i kunskapsöversikten pekar på att självmord skulle vara vanligare bland polis och militär, men det är svaga samband, påpekar Bengt Järvholm. Han anser inte att det går att säga att självmord skulle vara vanligare i vissa branscher. Däremot visar studierna att tillvägagångssättet påverkas av till exempel tillgång till skjutvapen och mediciner.

– Militär och polis begår oftare självmord med skjutvapen och jordbrukare kan använda bekämpningsmedel, säger Bengt Järvholm.

Vanligast är självmord bland personer med enkla jobb och låg utbildning, visar kunskaps­över­sikten.

– Genom att analysera studier från flera olika länder kunde man se att personer med enkla jobb hade mer än dubbelt så hög risk för självmord som personer med hög utbildning och arbetsledande uppgifter.

I studierna framkommer dock inte vad orsakerna till detta är. Det är svårt att avgöra om skillnaderna beror på att sårbara personer är mer vanliga i vissa yrken eller om skillnaderna beror på faktorer i arbetsmiljön i dessa yrken.

Han konstaterar att kunskapsöversikten visar att det inte har hänt så mycket på forskningsfronten de senaste decennierna när det gäller att förstå hur arbetslivet påverkar risken för självmord.

– Jag gjorde en sammanställning av forskningsläget i slutet av 1980-talet och inte mycket nytt har kommit fram sedan dess, vilket är förvånande, men det är också ett svårforskat område. Det finns en rad svårigheter när man ska studera orsaker till självmord. En uppenbar sådan är att personen som själv skulle kunna förklara orsakerna är avliden.

Samtidigt behöver man inte vänta in ny forskning för att jobba preventivt, resonerar Bengt Järvholm.

– De flesta arbetsgivare vill ha en bra psykosocial arbetsmiljö och det sammanfaller ofta med en arbetsmiljö som förebygger självmord. Att förbättra den psykosociala arbetsmiljön är knappast något som skadar att försöka göra ändå, säger han.