Arbetsgivaren ansvarar för luften på jobbet

2015-04-13 23:00 Elisabet Örnerborg  

Finns det misstankar om att luften på arbetsplatsen innehåller något skadligt ska arbetsgivaren bedöma om en mätning behöver göras.<br/>– Lasermätare kan vara ett bra första steg, Jouni Surakka, yrkeshygieniker hos Arbetsmiljöverket.

Misstänker arbetsgivaren att det finns något skadligt i luften ska en bedömning av exponeringen för de skadliga ämnena göras. Det ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet att först riskbedöma och sedan åtgärda riskerna. Bedömer arbetsgivaren att luften inte är så farlig och därför låter bli att mäta den gäller det att ha papper på sin sak. Vid en inspektion från Arbetsmiljöverket måste arbetsgivaren kunna visa varför en luftmätning inte gjorts.

– Luftkvaliteten är viktig och kan påverka livskvaliteten, säger Jouni Surakka.

Lasermätare används ofta när syftet är att kontrollera att luften är så ren som möjligt. Men antal partiklar är bara en indikator om att osynliga dammpartiklar finns i luften. Partiklar räknade i antal per kubik­meter kan inte jämföras med Arbetsmiljöverkets hygieniska gränsvärden som anges i vikt, milligram per kubikmeter.

– Fördelen med en lasermätare är att den visar resultat direkt.

Jouni Surakka förklarar att en traditionell provtagning innebär en mätning under större delen av ett arbetsskift. Sedan ska resultatet skickas till att laboratorium och först efter ett par veckor kommer analysresultatet. En sådan exponeringsmätning är alltså både mer krävande och tar mycket längre tid. Men den visar vilken typ av partiklar luften innehåller som i sin tur då kan jämföras med Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden. Jouni Surakka ger exempel på ett ämne som har ett extremt lågt gränsvärde: kvarts.

– För kvarts är det hygieniska gränsvärdet 0,1 mg per kubikmeter luft. En fjärdedel av gränsvärdet i luften på jobbet under 40 år kan leda till kol och lungcancer. Man har visat samband mellan kvartsexponering och kol, autoimmuna sjukdomar som reumatoid artrit och njursjukdomar, säger Jouni Surakka.

Bland dem som sysslade med att sandblästra jeans i små kyffen i Turkiet i början av 2000- talet var dödligheten hög. Detta ledde till att sådan verksamhet förbjöds i landet. Det farliga kvartsdammet finns annars i betongindustrin, på byggen, bergkrossar, asfaltverk, gjuterier, stenindustrin, gruvor och i keramisk industri.

En ny föreskrift för kvarts är på gång, visserligen med samma hygieniska gränsvärde men med enklare och tydligare regler för vad arbetsgivare som vet med sig att de hanterar kvartsmaterial ska göra.

Arbetsgivaren ska eliminera risken vid källan, det vill säga fånga kvartsdammet där det alstras. Om det inte är möjligt ska man vidta tekniska åtgärder för att minimera kvartsdamm i luften, till exempel genom att kapsla in processen. Organisatoriskt kan arbetsgivaren se till att begränsa den arbetstid som arbetstagarna exponeras för kvarts­haltigt damm. I sista hand i åtgärdstrappan ska arbetstagarna använda andningsskydd eller annan personlig skyddsutrustning men endast kortare tider.

– Att arbeta med andningsskydd är inte trevligt, det blir så tungt att andas, säger Jouni Surakka..

Mirjam Johansson från företaget Qlean Air Scandinavia redo att mäta antalet mycket små partiklar i luften på de olika arbetsplatserna med hjälp av en lasermätare.

Elisabet Örnerborg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen