”Används som verktyg för att fimpa ärenden”

2014-08-27 12:57 Elinor Torp  

Försäkringsbolaget If avfärdar ärenden med metoden gruppkonsultation, hävdar Tom Aspengren, jurist vid LO-TCO Rättsskydd: - Simsalabim så kommer X antal läkare som säger nej.

Saad Fares var 36 år när han klämdes fast under en lastbil på jobbet. Fram till olyckan hade han varit en frisk arbetstagare. En och annan förkylning, lite ryggvärk, men inget allvarligt och aldrig några långa sjukskrivningar. Någon frånvaro på grund av psykiska besvär hade Saad Fares inte haft under sitt arbetsliv i Sverige. Men den 22 augusti 2011 förändrade allt. Arbetskollegan Hans Christell minns olyckan i detalj.

– Naturligtvis påverkas man psykiskt av en sådan händelse, naturligtvis. Det var ju jätteallvarligt. Saad blev påkörd på bröstet av en lastbil, säger kollegan som räddade hans liv.

Psykologen Sofia Strand, specialist i klinisk psykologi vid öppenvårdsmottagningen i Lilla Edet styrker sambandet: Härmed intygas att Saad Fares har en posttraumatisk stresstörning (PTSD) som debuterade efter den arbetsplatsolycka han råkade ut för 2011. Efter arbetsplatsolyckan har Saad fått problem med återupplevandesymptom (flashbacks, mardrömmar), hög grad av undvikande, konstant hög inre spänning med påföljande irritabilitet/aggressionsutbrott, koncentrations- och minnessvårigheter, allvarliga sömnstörningar samt negativa förändringar i tankemönster och sinnesstämning (hopplöshetskänslor, främlingskap inför sig själv och andra svårigheter att känna positiva känslor etc).

Men försäkringsbolaget gör en annan bedömning. Sommaren 2013 tog If slutlig ställning till frågan om ersättning. Saad Fares juridiska ombud Tom Aspengren vid LO-TCO Rättsskydd fick ett brev från handläggaren som skriver att ärendet varit föremål för ett sambedömningsmöte. Nio, för Saad Fares hemliga, läkare ingick i konsultationen. De satt på olika platser i landet och kom fram till sin bedömning via videokonferens. Invaliditeten bedömdes till 3 procent. Saad Fares besvär i nacke och rygg hade sannolikt samband med olyckan. Det gav honom rätt till en ersättning på 33 000 kronor. Saad Fares psykiska besvär avhandlades bara kort i beslutet: Den psykiska besvärsbilden överensstämmer med ett PTSD-syndrom och det kan hänföras till tidigare militärtjänstgöring i Libanon.

– Jag upplever det som att man en gång för alla säger hit men inte längre. Man tar till gruppkonsultation som verktyg för att fimpa ärenden. Nio namnkunniga läkare kan ju inte ha fel … Arbetsmetoden är uppseendeväckande och stötande, säger Tom Aspengren.

Han har bett försäkringsbolaget att precisera sig, men fått till svar att videokonferensen inte bandats.

– Vi får inte veta vilka handlingar som legat till grund för deras bedömning. Vi vet inte hur länge eller vilka frågor som har hanterats och värderats. Jag kan inte som ombud avgöra om min huvudman fått en rättssäker prövning, säger Tom Aspengren.

Den 27 februari 2013, bara några månader innan If:s gruppkonsultation om Saad Fares, riktar JO skarp kritik mot Försäkringskassan för att ha använt sig av metoden i ett enskilt ärende. Bristen på protokoll gör det svårare att överklaga beslutet. Den försäkrade vet inte vad beslutet grundar sig på och vet därför inte heller vilka motbevis som krävs, skriver justitieombudsmannen.

Förbundsjurist Ulf Lejonklou har råkat ut för metoden i ett ärende som rör en medlem i Kommunal.

– Först bedömer en läkare att det finns ett samband med olyckan. If är inte nöjda med det svaret. Då vänder man sig till en annan läkare, som bara kan styrka delvis samband. Inte heller det svaret nöjer sig If med. Då tar de till gruppkonsultation och helt plötsligt finns det inget samband kvar, säger Ulf Lejonklou som själv jobbat på försäkringsbolag innan han kom till LO-TCO Rättsskydd.

Förbundsjuristen går så långt som att hävda:

– För klienten, det vill säga för If:s kund, kan det lätt framstå som att If fiskar efter läkare som säger nej. Gruppkonsultation ger bilden av att det är en väldig samsyn med ett stort antal namnkunniga experter. I själva verket finns ingen insyn. Vi har ingen aning om hur diskussionen gått, konstaterar Ulf Lejonklou.

En av läkarna i gruppkonsultationen, en neurolog, går med på att intervjuas om han får vara anonym. Han säger till Arbetarskydd:

– Metoden används i svårbedömda fall där det är flera olika ämnesföreträdare involverade. Det kan vara psykiater, neurologer och ortopeder. Man kan på ett samlat vis göra en bedömning och väga in olika faktorer samtidigt. Det är bättre än att skicka runt ärendet och sedan nå konsensus. Jag tycker att metoden fungerar bra.

Hur går en gruppkonsultation till?

– Vi sitter på fyra ställen i landet. Sedan är det video.

Samtalar ni vid flera tillfällen?

– Nej, ett ärende diskuteras en gång i allmänhet. Sedan är det en gång i månaden, olika ärenden.

Har ni tillräckligt med underlag för att kunna fatta beslut, varje läkare för sig?

– Ja, det har vi. Vi får ut ärendena i god tid. Jag tycker att det är en mycket bra arbetsmetod.

Ser du några problem med den här metoden?

– Nej, det skulle i så fall vara om någon är väldigt drivande och förfäktar en viss åsikt.

För ett år sedan, den 3 juni 2013, ansåg ni att en person som råkat ut för en allvarlig olycka på sin arbetsplats fått posttraumatiskt stressyndrom från kriget i Libanon, trots att den försäkrade aldrig tidigare haft psykiska besvär. Hur kom det sig att ni gjorde denna bedömning?

– Det kan inte jag uttala mig om. Jag minns inte ärendet och kan inte gå in på enskilda fall. PTSD ska vara ett trauma av dignitet. Det ska komma i någorlunda relation till olyckan tidsmässigt, något halvår efteråt kan man väl acceptera.

Kan man få PTSD av en arbetsolycka?

– Klart man kan. Om det är en väldigt allvarlig olycka, säger neurologen som tillsammans med åtta andra läkare satt med i gruppkonsultationen.

Själv säger Saad Fares att han svarat ärligt på de frågor läkare ställt till honom efter olyckan. Hur var det i ditt hemland? Hur var det när du var liten? Han har redogjort i detalj för sin barndom.

– Jag kan inte säga att jag kommer från Libanon och att det var jättefint. Då hade jag ljugit. Jag berättade att det var krig. Att jag mådde dåligt. Att jag var ledsen och arg. Jag dolde inget. Men jag har på papper att jag aldrig varit psykiskt sjuk förut. Likt förbaskat säger de att det beror på kriget i Libanon.

I ett brev till handläggaren på If pekar Tom Aspengren på att besvären kom i direkt anslutning till olyckan den 22 augusti 2011. Han hänvisar också till rättspraxis, en dom från Högsta domstolen (NJA 2001, sidan 657, sista stycket) som slår fast att en lång rad omständigheter väger tungt vid en sambandsbedömning. Den försäkrades sjukdomshistoria, att personen varit väsentligen frisk innan olycksfallet och inte sjukskriven till följd av de aktuella besvären. Tom Aspengren får ett knapphändigt svar. Handläggaren på If bifogar även några få anteckningar från gruppkonsultationen:

Fråga 8: Vilka av de angivna besvären enligt de medicinska underlagen bedöms klart mera sannolikt ha samband med skadehändelsen? Ange vad som talar för respektive emot samband.

Svar: Besvär från nacke och rygg.

Fråga 9: Finns det andra sjukdomar/medicinsk ohälsa som inte klart mera sannolikt har samband med skadehändelsen? Om ja, ange vilka.

Svar: Ja, PTSD-syndrom och huvudvärk med domningar är inte skadebetingade.

Gruppkonsultation började användas av Försäkringskassan 2009. Det dröjde bara två år innan arbetsmetoden fick kritik av ISF, inspektionen för socialförsäkringen. Syftet med metoden är oklart. Det finns också otydligheter kring hur en gruppkonsultation ska gå till, skriver utredarna i rapporten.

– Gruppkonsultationer är inte så rättssäkra. Det dokumenteras inte vad som sägs där, säger Malin Josephson vid ISF.

Malin Josephson har inget med det enskilda ärendet att göra, men förklarar vad som gäller generellt:

– Man blir försäkrad i befintligt skick. Alla är ju olika sårbara. Har han klarat ett normalt arbetsliv kan man inte hänvisa till att han blev så här dålig för någonting som hände i barndomen.

Den 19 mars 2014, efter If:s slutliga besked, kom resultatet av en bedömning, ett invaliditetsintyg, som de läkare och den psykolog som faktiskt träffat Saad Fares gjort. Till skillnad från försäkringsbolaget styrker de sambandet mellan olyckan och det posttraumatiska stressyndromet. Intyget baseras på psykologutlåtande och flera olika medicinska undersökningar av Saad Fares. En rehab­läkare vid neuro- och rehabiliteringskliniken i Västra Götalandsregionen skriver: Saad Fares var fram till olyckshändelsen en normalfungerande samhällsmedborgare dock med ett antal sårbarhetsfaktorer. Han har inte varit sjukskriven för några liknande symptom tidigare.

Han gjorde som många andra initialt, nämligen försökte arbeta i tron att besvären spontant skulle gå över, men snarare förvärrades han. Olyckan och efterförloppet har utlöst en serie med manifesta besvär. När sedan sjukskrivningen blev ett faktum och det upplevda hotet kom försämrades han kraftigt och drabbades av psykisk och fysisk kollaps genom denna kränkning från arbetsgivare. Kränkningarna har sedan fortsatt eftersom han inte upplever sig bli trodd.

– Varför väntade inte If in en ordentlig teambedömning innan de satt nio läkare på ett bristfälligt underlag? Varför hade försäkringsbolaget så bråttom? undrar Tom Aspengren.

Hans klient är 39 år nu. Tre år av hans liv har försvunnit.

– Jag orkar inte gråta igen. Jag orkar inte mer. Jag skiter i försäkringsbolaget och deras pengar. Jag skiter i arbetsgivaren och hans pengar. Det finns inget som ersätter det här. Pengar ger inte glädje. Pengar ger inte hälsan tillbaka. Jag vill jobba, som förut, säger Saad Fares.

***

LO-TCO Rättsskydd har genom If begärt att ärendet ska prövas i Trafikskadenämnden.

JO: En rättsosäker metod

Försäkringskassan kritiseras för sitt tillvägagångssätt i samband med försäkringsmedicinska gruppkonsultationer (Dnr 3726-2011, 27 februari 2013).

Ur JO-beslutet: ”Försäkringsmedicinska gruppkonsultationer anses överhuvudtaget inte lämpa sig för konsultationer i enskilda ärenden.”

Gruppkonsultationer - en undersökning om den nya arbetsmetoden inom den försäkringsmedicinska verksam­heten (Rapport 2011:11)

Återupplever traumat

  • Posttraumatiskt stressyndrom kan drabba människor som varit med om en svår händelse som inneburit livsfara eller en allvarlig kränkning av ens integritet.
  • Vid PTSD (posttraumatic stress disorder) återupplever man den traumatiska händelsen, blandat med känslor av skräck eller vrede.
  • Händelser som kan ge PTSD:
  • Olyckor, rån, misshandel, sexuella övergrepp, naturkatastrofer, tortyr, krigshändelser, svåra upplevelser under intensivvård, svår förlossning.

Källa: 1177, Vård­guiden

Elinor Torp

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen