10–15 tillbud kunde ha slutat i dödsfall

2014-06-17 11:56 Anna de Lima Fagerlind  

En ung irländsk rörmokare dör under arbetet med Citybanan i Stockholm. Hans kolleger och chefer jobbar hårt för att ingen mer ska behöva mista livet. Över 1 000 personer från 20 länder arbetar på Trafikverkets mest riskfyllda tunnelbygge.

Det är dagen före nationaldagen för nästan exakt ett år sedan. Två rörmokare arbetar med att montera en flödesmätare i en ballasttank inuti en av de tunneldelar som ligger och flyter på Riddarfjärden vid Slussen i Stockholm. Den ska mäta vattenflödena när tunneln sänks ned under ytan.

Rörmokarna har jobbat i över ett år på Söderströmstunneln, en av Citybanans åtta entreprenader. Liksom de flesta på bygget är de inte svenskar, utan utstationerade. Båda kommer från samma by i sydvästra Irland.

Inne i den 100 meter långa och 20 meter breda tunneldelen har en av rörmokarna klättrat upp för en stege för att montera flödesmätaren. Hans kollega vänder sig bort för att hämta ett rep. Då glider stegen plötsligt undan, och rörmokaren faller handlöst de fem metrarna ned till tunnelns betonggolv.

Ambulanshelikoptern är snabbt på plats, och för mannen i ilfart till Karolinska sjukhuset. Men hans skador är för svåra. Han dör samma dag, två månader innan han skulle ha fyllt 28 år.

Olyckan tar hårt på hans kolleger och chefer. Den unge irländaren hade många vänner, på jobbet och privat. Hemma i Irland spelade han både fotboll och den irländska lagsporten hurling.

Han sörjs av sina föräldrar, sina fem bröder och två systrar. Två av hans bröder kommer till Sverige några dagar efter olyckan för att hämta hem kroppen, och den 15 juni hålls begravningen. Nästan hela byn deltar.

Den irländska rörmokaren är den andra utstationerade som har dött under arbetet med pendeltågstunneln Citybanan. Det är den sjätte dödsolyckan sammanlagt kopplad till det statliga byggprojektet.

Söderströmstunneln, där irländaren arbetade, är en av Citybanans mest komplicerade och riskfyllda entreprenader. Mellan Söder Mälarstrand och Riddarholmen, under Riddarfjärdens skyddade vatten och mitt bland tusentals turister och ännu fler pendlande stockholmare, ska tunneln bli klar. Utan att störa väg- eller båttrafiken nämnvärt.

– Vi får inte bullra och knappt synas, säger Lasse Hellström, arbetsmiljöingenjör på Joint Venture Söderströmstunneln (JVS).

JVS bestod från början av två företag: tyska Züblin och danska Pihl & Son. De var faktiskt de enda företag som lämnade anbud på entreprenaden.

Pihl gick i konkurs för knappt ett år sedan, och nu är det bara Züblin kvar. Men byggarbetarna här är inte främst tyskar. Züblin har nämligen få egna yrkesarbetare i Sverige, utan har anlitat underentreprenörer som ansvarar för majoriteten av de anställda.

– Vi vänder oss inte till marknaden för att det är billigast, utan för att de är bäst. Det har varit folk här från alla möjliga länder, från England till Azerbajdzjan, säger Lasse Hellström.

Sedan Söderströmstunneln började byggas har personal från 20 olika länder arbetat här, enligt Lasse Hellström.

Skyddsombudet Tommy Thuresson tror att det snarare handlar om 30 länder.

– Det har varit stor omsättning på folk. Det beror på att vissa utför uppgifter som bara behövs i några veckor.

Varje ny person som ska arbeta på bygget får gå en säkerhetsintroduktion först. Det är Tommy Thuresson som håller i den. När han började arbeta här 2010 höll han två säkerhetsintroduktioner i veckan, med upp till 10–15 personer på varje möte.

Sammanlagt har minst tusen personer kommit och gått på entreprenaden.

– Det är en enorm utmaning att genomföra ett sådant här projekt utan att det händer olyckor. Vi har säkert haft 10–15 allvarliga tillbud, som hade kunnat sluta med dödsfall om vi hade haft otur, säger Tommy Thuresson.

Men trots byggarbetarnas olika nationaliteter är inte språksvårigheterna det största problemet. Under arbetet används engelska som huvudspråk, även bland de svenska byggarbetarna. Och för dem som inte talar engelska har JVS jobbat med tolk.

– Jag tycker inte att man ska överdriva problemet, hos oss har det fungerat bra, säger Lasse Hellström.

I stället är det kulturskillnaderna som har varit svårast att överbrygga.

– I Norden och på de brittiska öarna har vi ungefär samma arbetsmiljötänk. Men i början jobbade mycket tyskar här, och där märker man direkt skillnad. Och ju längre österut man kommer, desto större blir skillnaderna, säger Tommy Thuresson.

Han förklarar att tyskarna har en betydligt starkare hierarki i företagen, och inte uppskattar när byggarbetarna tar egna initiativ. Och i öststaterna är byggarbetarna vana att få en egen bonus när det inte sker olyckor, vilket gör att de inte gärna rapporterar in tillbud eller mindre olyckor.

– Det är precis tvärtemot hur vi anser att man ska bedriva arbetsmiljöarbetet. Det handlar om att vi måste ändra deras inställning, och det är inte så lätt alla gånger.

Lasse Hellström instämmer i att byggarbetarnas olika sätt att arbeta är det som de jobbat hårdast med.

– Vi har lagt mycket tid, energi och pengar på att utbilda arbetarna som kommer hit.

Samtidigt påpekar han att Sverige inte alltid är bäst när det gäller arbetsmiljöarbete. I början av projektet skedde flera tillbud som hade med lyft att göra. Eftersom byggarbetarna på Söderströmstunneln har gjort 800 000 kranlyft hittills, av allt från plank till en betongbil på 23 ton, fanns en stor risk att tillbuden skulle kunna leda till något värre. Då berättade de irländska byggarbetarna att i Irland finns en yrkesroll som bara ansvarar för kranlyft.

– Vi testade deras sätt, och då sjönk antalet incidenter rejält, säger Lasse Hellström.

Säkerhetsintroduktioner för ny personal på bygget är ett krav på alla entreprenader på Citybanan. Det ställs av Trafikverket, som är beställare av pendeltågstunneln.

– Vi jobbar hela tiden för att det inte ska ske en olycka till. Vi deltar i skyddsronder, har nätverksmöten med entreprenörerna och skickar ut beskrivningar av olyckor och tillbud som har skett, säger Fredrik Moback, teknik- och miljöchef på Citybanan.

På Söderströmstunneln hålls också arbetsmiljömöten två gånger i veckan, där riskerna med kommande jobb analyseras.

– Sedan övar vi. Det är ett bra sätt att se om polletten har trillat ned, säger Lasse Hellström.

Tommy Thuresson tycker att arbetsgivaren tar säkerheten på stort allvar. Men ändå kan riskerna inte helt elimineras. Det går inte att garantera att inga fler skadas eller dör.

– Vi kan inte övervaka dem hela tiden, det är de som ska utföra arbetsmiljöarbetet i praktiken.

För två år sedan fick JVS Trafikverkets arbetsmiljöpris för sitt arbetsmiljöengagemang och arbete med att förebygga risker på Söderströmstunneln.

Men ett år senare gled en stege iväg, och en ung mans liv tog slut.

Dödsolyckan påverkar bygget än i dag. Den 27-årige irländaren var en omtyckt kollega, pratsam och med mycket humor.

– Det var en sällsynt trevlig kille, en glad person, säger Tommy Thuresson.

Utredningen av olyckan pågår fortfarande. Men oavsett vad den visar kommer arbetet med Söderströmstunneln att fortsätta, och fler utländska arbetare kommer att jobba på den riskfyllda entreprenaden.

År 2017 ska Stockholms nya pendeltågstunnel Citybanan stå klar.

Sex dödsolyckor kopplas till bygget

  • Pendeltågstunneln Citybanan har en dubbelt så hög olycksfrekvens som anläggningsbranschen generellt. 13,7 olyckor per miljon arbetade timmar, mot snittet på 6-7 olyckor.
  • Sex dödsolyckor har skett i samband med bygget av Citybanan sedan förarbetena inleddes 2006, en av dem på Söderströmstunneln. Trafikverket anser dock att det skett fem döds­olyckor, då en olycka inträffade under arbetet med förstärkning av tunnelbanan inför arbete med Citybanan. Beställare av det jobbet var SL, inte Trafikverket.

 

Citybanan 7,4 km pendeltåg

  • Citybanan började byggas 2008 och ska vara klar 2017. Projektet omfattar byggande av 6 km tunnel under centrala Stockholm och en 1,4 km lång bro mellan Årsta och Älvsjö. City­banan beräknas kosta 17 miljarder kronor i 2007 års penningvärde.

 

Tunnel under Stockholms vatten

  • Söderströmstunneln är en av Citybanans åtta entreprenader, som byggs av Joint Venture Söderströmstunneln. Tunneln är 440 meter lång, varav 300 meter ligger under vattnet mellan Söder Mälarstrand och Riddarholmen. Tre stycken 100 meter långa, 20 meter breda och 10 meter höga tunneldelar har var för sig sänkts ned i Riddarfjärden. Tunneln är byggd som en undervattensbro, vilande på fundament med stålkärnepålar förankrade i berget under sjöbotten.

 

Flera led ner till de anställda

  1. Citybanan har en beställare: Trafikverket.
  2. Bygget består av åtta entreprenader, varav Söderströmstunneln är en. Varje entreprenad har en huvudentreprenör, på Söderströmstunneln är det JVS/Züblin.
  3. Züblin hyr in olika under­entreprenörer, som står för majoriteten av arbetskraften. En av dem är det irländska bemanningsföretaget ICDS Constructors.
  4. Även underentreprenörerna kan i sin tur ha underentreprenörer.

Olika syn hos partierna

Konflikt mellan höger- och vänsterblocket när det gäller utländsk arbetskraft i Sverige.

  • Drygt 20 000 utländska arbetare har utstationerats till Sverige sedan kravet på registrering infördes den 1 juli förra året. Men någon statistik över hur många av dem som skadar sig i sitt arbete här finns inte, eftersom de inte är försäkrade i Sverige. I stället ska de olyckor de råkar ut för registreras i respektive hemland, för att undvika ”dubbelregistrering” som det kallas inom EU.
  • De enda olyckor bland utstationerade som det finns svensk statistik över är dödsolyckorna. De registreras av Arbetsmiljöverket, men ingår inte i den officiella statistiken över dödsolyckor i Sverige. I stället särredovisas de.
  • Riksdagen har nu beslutat att regeringen ska ta initiativ till att registrera alla olyckor hos Arbetsmiljöverket, även de som gäller utländsk arbetskraft. Men Alliansen har reserverat sig mot initiativet, och anser att det skulle kunna innebära ett hinder för den fria rörligheten inom EU.

 

Var femte död är en utstationerad

  • Förra året dog 45 personer i arbetsplatsolyckor i Sverige. Nio av dem var utstationerade. Det innebär att utstationerade står för en femtedel av alla dödsolyckor på svenska arbetsplatser.
  • Samtidigt motsvarar antalet utstationerade bara en promille av den svenska arbetskraften. I genomsnitt befinner sig cirka 6 000 utstationerade i Sverige varje månad.
  • Många utstationerade jobbar i branscher med hög olycksstatistik. Vanligast är byggbranschen och näst vanligast är tillverkningsbranschen.

Källor: Arbetsmiljö­verket, SCB

Anna de Lima Fagerlind

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen