Tidningen

Tre röster om regionala skyddsombud

Det handlar om samverkan, anser facken. Här en förhandlingsstaty från Runö folkhögskola.

SAMVERKAN. De regionala skyddsombuden behöver fackligt stöd för att kunna arbeta effektivt, menar tre olika experter på området.

Publicerad

Marin Syrjänen Stålberg, TCO: ”Partipolitiskt obundna”

Till skillnad från LO, som ger pengabidrag till S, är TCO en partipolitiskt obunden organisation. Martine Syrjänen Stålberg, utredare i arbetsmiljöfrågor på TCO, säger att de regionala skyddsombuden i första hand har uppgiften att hjälpa till att bygga upp ett lokalt arbetsmiljöarbete.

- De ger sig in där det inte finns skyddsombud eller samverkan. Det är ingen ny företeelse utan de har verkat sedan 1949. Det finns en lång historik att ta tillvara arbetstagarnas intresse.

Likt Ulf Kvarnström konstaterar Martine Syrjänen Stålberg att facken ger mer än de får vilket kan förklaras av att förbundens medlemmar rankar arbetsmiljö allt högre för varje år som går. TCO ställer sig negativt till en svagare koppling mellan skyddsombud och de fackliga organisationerna.

- Det kan äventyra partsmodellen. Samverkan sker på så många olika nivåer och genomsyrar hela arbetslivet, den värnar vi gärna, säger Martine Syrjänen Stålberg.

Praktiskt tror hon också att samhället skulle få ut mindre verksamhet om pengarna som idag går till regionala skyddsombud, flyttades över till Arbetsmiljöverket.

- De statliga pengarna till regionala skyddsombud ger många arbetsmiljöbesök. De regionala skyddsombuden gör tio gånger fler besök än Arbetsmiljöverket. Och att tillföra tio gånger mer anslag till Arbetsmiljöverket är det nog ingen som föreslår.

Ulf Kvarnström, Byggnads: ”Ingen politisk bedömning”

- Vi gör ingen politisk bedömning när skyddsombud utses. Vem som helst av arbetskamraterna kan nominera den de tycker passar. Ibland händer det att personer som inte är medlemmar i Byggnads nomineras, men då kan inte förbundet utse dem och de kan inte utbildas av oss, säger Ulf Kvarnström.

Skyddsombuden företräder alla arbetstagare på arbetsplatsen, inte bara de fackliga medlemmarna, så man bör inte se dem som fackliga förtroendemän, medger Ulf Kvarnström.

- Nej, det är ju inte skrivet så i lagen. Men Byggnads utser inte ickemedlemmar till skyddsombud. Det kan säkert ses som en politisering av den som vill, säger han.

Kanske ändras arbetsmiljölagen på sikt så att en kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisation inte längre får utse skyddsombud, tror Ulf Kvarnström.

- Det ligger i farans riktning, men jag tror inte att det skulle bli så bra.

Ulf Kvarnström påpekar att det i byggbranschen förekommer mycket osund konkurrens som går ut över arbetsmiljön, företag som struntar i fallskydd, asbestskydd och byggställningar.

- Som regionalt skyddsombud har jag tittat på arbetskraften som kommer utomlands ifrån och som har dåliga villkor. Vi i Byggnads står på deras sida, det är det ingen annan som gör.

Byggnadsarbetarförbundet har 114 regionala skyddsombud och fick förra året 12 miljoner kronor i statligt bidrag för verksamheten.

- Vi lägger till mer medel än vad vi får av staten. De regionala skyddsombuden gör väldigt stor nytta där ute, säger Ulf Kvarnström.

När riksdagen avvisade propositionen om utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud 2020, valde Byggnads att i stället reglera frågan i kollektivavtal med Byggföretagen. Innebörden är att Byggnads ombud får tillträde till alla arbetsplatser med kollektivavtal, oavsett om arbetsstället har en facklig medlem eller inte.

”Där lagstiftarna gick bet klev landets byggnadsarbetare in. Där politiken misslyckades visade Byggnads medlemmar vad ett starkt och enat fackförbund kan åstadkomma” skrev Byggnads i ett pressmeddelande.

Maria Steinberg, arbetsmiljöjurist: ”Fackets stöd behövs”

Att de regionala skyddsombuden utgör en positiv kraft är arbetsmiljörättsjuristen och forskaren Maria Steinberg den första att hålla med om. Hon träffar många skyddsombud när hon är ute och föreläser och stöter aldrig på problem med att det är facket som utser, snarare är problemet ett annat:

- Jag har säkert föreläst för 100 000 skyddsombud. Och många av de som kommer på de öppna kurserna har blivit valda av arbetsgivaren, så är det bara.

Maria Steinberg anser inte att arbetsmiljöarbetet politiseras, tvärtom är det hennes erfarenhet att såväl arbetsgivare som arbetstagare är intresserade av att arbetsmiljön är så bra som möjligt. Hon är dessutom mån om att peka på den historiska bakgrunden.

- Skyddsombuden hade inte varit så starka om LO inte hade funnits och ställt krav.

Men även i nutiden är de enskilda skyddsombuden i behov av hjälp som motiverar att kopplingen till kollaktivavtalstecknande fack bibehålls, resonerar Maria Steinberg.

- Det är livsviktigt för skyddsombud att tillhöra en facklig organisation så de får stöd om något händer, annars har de inte en chans. En del skyddsombud blir hotade och trakasserade och skulle inte våga ställa krav om de inte var uppbackade och hade ett starkt fackligt skydd bakom sig.