SÄKERHET
"Svetspartiklar verkar göra immuncellerna slöa så man blir lättare sjuk"

FORSKNING. Hur risken för lunginflammation påverkas av partiklar i svetsrök undersöks av en forskargrupp på Karolinska institutet. Nu får gruppen 3,8 miljoner kronor av Afa Försäkring för vidare studier på odlade lungceller.
På Karolinska institutet leder toxikologen Hanna Karlsson en
forskargrupp som studerar problematiken med partiklar från svetsning och 3D-printar.
En intressant frågeställning är om olika typer av metaller i svetsrök ger olika
effekt på lungceller. En annan är hur länge partiklarna blir kvar i lungan.
Till sin hjälp har gruppen lungceller från människor som odlas i laboratorium.

− Det som är bra med odlade celler är att man kan utsätta dem för vad som helst utan att utsätta någon person för risker, säger Hanna Karlsson.
Idag kom nyheten att Afa Försäkring tilldelar forskargruppen drygt 3,8 miljoner kronor. Vidare undersökningar kommer att ha fokus på inflammation i lungceller som underliggande mekanism för flera olika sjukdomar. Långvarig exponering kan exempelvis leda till problem i hjärta och kärl, berättar Hanna Karlsson.
− Man löper större risk att få hjärtattack om man blivit utsatt för mycket partiklar.
Hanna Karlsson säger att det verkar som att den som blir utsatt för mycket svetspartiklar också löper en ökad risk att drabbas av bakteriell lunginflammation.
− Det är intressant. Immuncellerna verkar inte klara sitt jobb lika bra om de blir utsatta för svetspartiklar. Vi ska studera om de blir slöa och inaktiva, så man blir lättare sjuk.
Partiklarna i röken är väldigt små från början och det påverkar hur mycket som hamnar i lungan. Det kommer KI-teamet också studera.
− Vi ska försöka modellera hur mycket som blir kvar i lungan efter lång tids exponering.
Svetsrök i olika sammansättning är fortsatt ett arbetsmiljöproblem. Uppskattningsvis arbetar 20 000 personer som svetsare, enligt Svetskommissionen. Ytterligare en kvarts miljon arbetare svetsar då och då enligt samma källa och deras arbetskamrater riskerar också att andas in röken. Enligt Arbetsmiljöverkets studie om arbetsrelaterad dödlighet dör årligen ett 70-tal personer till följd av sjukdomar de dragit på sig som en följd av svetsrökexponering. Majoriteten har hunnit passera pensionsåldern.
Ytterst behövs kunskapen för att veta vilken skillnad minskad exponering kan göra och vilka gränsvärden som är lämpliga. Projektet pågår till och med november 2027.